Kategori: Bra att veta

Löneutmätning

Om du inte kan betala dina skulder kan Kronofogden utmäta din lön. Du blir då föremål för löneutmätning. Det innebär att en del av din lön dras av för att betala dina skulder.

Det finns flera saker som påverkar hur stor en löneutmätning kan bli. I Kronofogdens utredning tar de hänsyn till:

• hur stora inkomster du och övriga i hushållet har
• om det finns barn i hushållet
• vilka kostnader ni har för t.ex. bostad och barnomsorg

Hur mycket får du behålla?

För att klara din försörjning är du alltid garanterad att behålla ett visst belopp, det kallas för ditt förbehållsbelopp. Det består av ett normalbelopp som ska täcka dina allmänna levnadskostnader och din bostadskostnad. Du kan även få tillägg för barnomsorg, arbetsresor med mera.

Normalbeloppet förändras varje år i takt med konsumentprisindex. Aktuellt normalbelopp publiceras varje år i Kronofogdemyndighetens föreskrifter om bestämmande av förbehållsbelopp m.m. För 2013 är det.

• 4 683 kronor för en ensamstående vuxen
• 7 736 kronor för sammanlevande makar eller sambos
• 2 485 kronor för barn till och med 6 år
• 2 860 kronor för barn 7 år eller äldre

När Kronofogden gör en utredning skickas blanketten ”Redogörelse för inkomstförhållande” till dig. Där kan du lämna uppgifter om din ekonomi och levnadsförhållanden.

Det är mycket viktigt att du lämnar uppgifterna för att beräkningen ska bli rätt. Om du väljer att inte lämna uppgifterna kan det innebära att för högt belopp utmäts och att du därför får behålla för lite pengar till din försörjning. Det är också viktigt att du meddelar oss om dina förhållanden ändras, så beslutet är rätt.

Om du är gift eller sammanboende kommer vi att ta hänsyn till din partners inkomster och vissa utgifter. På så sätt kan din löneutmätning påverka din partner men löneutmätning kan aldrig ske i din partners inkomst för dina skulder.

Kronofogden kontaktar också din arbetsgivare, Försäkringskassan, a-kassan med flera för att få veta vad du har i lön, sjuk- och föräldrapenning, pension, arbetslöshetsersättning eller aktivitetsbidrag.

En löneutmätning kan pågå så länge skulden finns kvar och du har inkomster som går att utmäta.

Kronofogden fördelar det vi utmätt till dem du är skyldig pengar, i proportion till respektive skulds storlek. Vissa skulder har dock högre prioritet än andra, t.ex. underhållsbidrag, skatter och böter.

Om du får en ny skuld som hamnar hos Kronofogden under den tid en utmätning pågår, läggs den nya skulden till de andra. Ditt förbehållsbelopp (det du får behålla) påverkas inte. Inte heller utmätningsbeloppet.

Detta ingår i normalbeloppet

Normalbeloppet är tänkt att användas för allmänna levnadskostnader. Till det räknas kostnader för mat, kläder, hygienartiklar, hushållsel, telefon, försäkringar, fackföreningsavgifter, normala tandläkarbesök, tv-avgift, tidningar m.m.

Tillägg till normalbeloppet i vissa fall:

Det finns vissa kostnader som Kronofogden kan ta hänsyn till särskilt genom ett tillägg till normalbeloppet. Det kan tex. vara:

• Familjens kostnader för medicin och läkarbesök. Tillägg kan endast göras upp till högkostnadsskyddet. Sjukdomsrelaterade kostnader som inte omfattas av högkostnadsskyddet kräver läkarintyg. Alternativmedicin ingår inte.
• Kostnader för resor till och från arbetet.
• Kostnader för barnsomsorg.
• Underhållsbidrag som du betalar direkt till den andre föräldern eller till barnet om det är över 18 år.
• Vissa kostnader för specialkost. En förutsättning är att du kan visa läkarintyg.
• Kostnad för glasögon. En förutsättning är att du kan visa intyg och kostnadsförslag.
• Kostnader för omfattande tandvård. En förutsättning är att du innan behandlingen inleds kan visa ett intyg från tandläkaren om att behandlingen är nödvändig, den totala kostnaden och vilken andel du själv ska betala, hur du ska betala, att behandlingen är det billigaste alternativet, om det finns flera.

Hör av dig till Kronofogden om du har utgifter som du tror kan påverka förbehållsbeloppet. Du måste kunna motivera dina kostnader och ofta också visa att du har haft dem.

Detta ingår i bostadskostnadsdelen

• Om du bor i hyreslägenhet är boendekostnaden din hyra och kostnaden för värme, om den inte ingår i hyran.
• Bor du i villa eller bostadsrätt gör vi en individuell prövning. Då kan utgifter för räntor på bostadslån, uppvärmning och andra driftkostnader vara en del av boendekostnaden.
• Det är bara vad du faktiskt betalar i boendekostnad som tas med. Det innebär att om du har bostadsbidrag eller bostadstillägg minskas boendekostnaden med det.

Anstånd med löneutmätning

Du har en viss möjlighet att få anstånd med löneutmätningen om du har särskilda skäl. Särskilda skäl kan vara om du har fått en oförutsedd kostnad i en situation som du inte själv kan påverka, t.ex. vid sjukdom eller olycksfall.

Du kan däremot inte få anstånd för extra utgifter vid jul, semester eller liknande, om inte alla, som utmätningen görs för, medger det (anstånd).

Om du anser att ett beslut är felaktigt

Om du anser att ett beslut är fel kan du begära rättelse hos Kronofogden. Om Kronofogden inte rättar beslutet eller om du direkt vill att domstol ska pröva frågan kan du överklaga beslutet. I beslutet anges hur du ska göra.

Källa: Kronofogden

Utmätning

Utmätning betyder att Kronofogden har beslutat att något du äger, t.ex. en bil eller del av din lön, ska användas för att betala din skuld.

En utmätning följer en viss ordning, och vi försöker alltid utmäta det som är till minst skada för dig. Viss egendom går inte att utmäta, det är sånt som du behöver för ditt och eventuell familjs uppehälle. Sådan egendom kallas beneficieegendom.

Så här går en utmätning till:

• Kronofogden utreder vilka tillgångar du har som vi kan utmäta. Det gör vi genom att t.ex. fråga olika personer, myndigheter eller företag eller genom att komma till din bostad vid en så kallad förrättning. Det vi hittar tar vi med direkt om det är fysiskt möjligt.
• Kronofogden säljer den utmätta egendomen, antingen på auktion eller via anbud. Kronofogden kan ge någon annan uppdrag att sälja egendomen. Om det är lön som utmäts betalar arbetsgivaren in pengarna till Kronofogden.
• Kronofogden fördelar pengarna som kommer in mellan de olika fordringsägarna.

Förutsättningar för utmätning

För att din egendom ska kunna utmätas måste följande förutsättningar vara uppfyllda:

• Egendomen ska tillhöra dig. Om den finns i din besittning (dvs. vanligen i din bostad) förutsätter vi att du äger den om du inte kan bevisa något annat. Om egendomen finns på andra ställen måste vi bevisa att den är din.
• Egendomen ska kunna överlåtas, alltså kunna säljas. Det får t.ex. inte finnas något testamente eller gåvobrev som förbjuder dig att sälja egendomen.
• Egendomen ska ha ett värde. Syftet med utmätning är att den du är skyldig pengar ska få betalt. Det som ska utmätas måste därför ha ett ekonomiskt värde. Det ska bestå av pengar eller något som kan omsättas i pengar genom försäljning.
• En ekonomisk enhet får inte brytas. Tillgångar som hör ihop får inte skiljas åt utan särskilda skäl. Anledningen är att tillgångarna ofta är värda mer tillsammans än summan av delarna om de säljs var för sig. Det är alltså inte tillåtet att utmäta enbart inombordsmotorn i en motorbåt, även om motorns värde i och för sig täcker skulden. Detsamma gäller t.ex. hjulen på en bil.
• Överskottet ska vara försvarligt. Utmätningen ska ge ett försvarligt (rimligt) överskott till den du är skyldig pengar när Kronofogdens kostnader för försäljningen är avdragna.

Vad Kronofogden inte utmäter (beneficieegendom)

Viss egendom kan Kronofogden inte utmäta, t.ex. för att du eller din familj anses behöva den för att klara ert uppehälle. Sådan egendom kallas beneficieegendom. Vad som räknas som beneficieegendom avgörs från fall till fall. En och samma typ av egendom kan alltså räknas som beneficieegendom i ett fall men inte ett annat. Det är dock vanligt att följande egendom räknas som beneficieegendom:

• Kläder. (Dyra pälsar och liknande kan dock utmätas.)
• Glasögon samt enklare klocka och smycken.
• Möbler och annat som är nödvändigt för ditt hem. Vad som är nödvändigt bedöms från fall till fall. Har du t.ex. två tv-apparater kan den ena utmätas.
• Specialutrustning p.g.a. handikapp.
• Musikinstrument som dina barn använder för musikstudier.

Utmätning av bostad

Kronofogden försöker i det längsta undvika att utmäta din bostad (bostadsrätt eller fastighet), men i vissa fall är vi tvungna att göra det för att din skuld ska kunna betalas – även om skulden är liten.

En förutsättning för att vi ska utmäta din bostad är att en försäljning ger vinst efter att alla omkostnader för försäljningen är betalda. Det finns däremot inga regler för hur stor skulden måste vara för att vi ska utmäta bostaden.

Om vi inte kan sälja utmätt egendom

Om den utmätta egendomen inte går att sälja och skulden är kvar gör Kronofogden normalfallet ett nytt försök att sälja. Om försäljningen misslyckas igen upphävs utmätningen, dvs. du får tillbaka din egendom.

Om du anser att ett beslut är felaktigt

Om du anser att ett beslut är fel kan du begära rättelse hos Kronofogden. Om Kronofogden inte rättar beslutet eller om du direkt vill att domstol ska pröva frågan kan du överklaga beslutet. I beslutet anges hur du ska göra.

Om din make eller sambo har skulder hos Kronofogden

Om din sambo eller make har skulder hos Kronofogden anses han eller hon äga det som finns i er gemensamma bostad. Det betyder att allt som finns i er gemensamma bostad kan utmätas, om du inte på något sätt kan bevisa att det är ditt.

Om du bor ihop med någon som har skulder hos Kronofogden tar du inte över någon av den personens skulder. De kan dock ändå påverka din ekonomi eftersom din inkomst och dina kostnader ju är en del av hushållets. När vi beräknar vilket belopp vi kan utmäta av din makes eller sambos lön ingår därför dina uppgifter i beräkningen.

Om ni äger en fastighet tillsammans kan Kronofogden besluta att din makes eller sambos andel i fastigheten ska utmätas. I så fall beslutas vanligen att hela fastigheten ska säljas. Vid försäljningen får du de pengar som kommer från din andel.

Föreläggande

Om du har fått ett föreläggande eller som det också kallas, betalningsföreläggande kan det handla om två saker: antingen ett krav på betalning eller handräckning (att du ska göra något). Ibland kan det röra sig om båda sakerna.

Föreläggande om betalning

Den som har en fordran mot någon kan ansöka om betalningsföreläggande. Den som skickar in ansökan vill få fastslaget att du har en skuld till sökanden.

Kronofogdens uppgift är inte att ta ställning till om kravet är riktigt utan att se till att du tar del av kravet och sedan fastställa kravet om du varken betalar eller invänder (bestrider) mot det.

Skriv under delgivningskvittot

Kronofogden skickar ut ett brev, ett föreläggande, med information om kravet tillsammans med ett delgivningskvitto. Det är viktigt att du skriver på delgivningskvittot och skickar tillbaka det till Kronofogden. Underskriften är endast ett bevis på att du mottagit brevet. Skriv därför under oberoende av din inställning till kravet. Om delgivningskvittot inte skickas in kan Kronofogden söka upp dig personligen för att få föreläggandet underskrivet.

Förklaringstid

När du skrivit på delgivningskvittot har du en viss tid, en s.k. förklaringstid, på dig att åtgärda kravet eller bestrida om du tycker att kravet är felaktigt. Det framgår i brevet hur lång förklaringstiden är (vanligen 10 dagar).

Om du vill betala men inte kan betala hela beloppet

Ett betalningsföreläggande ska inte betalas till Kronofogden utan till sökanden eller dess ombud om sådan finns. Kronofogden kan därför inte godkänna delbetalningar, frysa räntan eller på annat sätt besluta om skulden utan det är sökanden/ombudet som du måste kontakta. Om ni kommer överens om en avbetalningsplan kan sökanden/ombudet återkalla ärendet, dvs. ta tillbaka sin ansökan. Det är sökanden som avgör om de vill återkalla ärendet trots att det inte är fullt betalt.

Vad händer om du inte gör något alls?

Om du inte betalar, bestrider eller om sökanden inte återkallar ansökningen inom förklaringstiden kommer Kronofogden att meddela ett utslag. Det innebär att Kronofogden fastställer att skulden finns och du är skyldig att direkt betala den. Ett utslag kan jämföras med en dom.

Om du anser att utslaget är fel kan du ansöka om återvinning av utslaget, dvs. att det ska omprövas av domstol. Du måste i så fall ansöka om det skriftligt inom en månad från utslagets datum. Om du förlorar i domstolen kan du bli skyldig att betala sökandens rättegångskostnader.

Sökanden kan välja att direkt begära Kronofogdens hjälp att driva in skulden (ansöka om verkställighet) I vissa fall väljer sökande/ombudet att begära verkställighet senare. Om ärendet går vidare för verkställighet tillkommer ytterligare kostnader, som du kan komma att få betala.

Betalningsanmärkning

Ett utslag kan ge en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen. En betalningsanmärkning är en anteckning hos kreditupplysningsföretagen om att du inte har skött dina betalningar. Det är alltså inte Kronofogden som ger en betalningsanmärkning.

Föreläggande om vanlig handräckning

Den som har ett krav på någon att denne ska göra något (exempelvis överlämna en viss sak, beredande av tillträde eller ta bort något) kan ansöka om handräckning hos Kronofogden. Den som skickar in ansökan vill få fastslaget att du är skyldig att göra en viss sak.

Kronofogdens uppgift är inte att ta ställning till om kravet är riktigt utan att se till att du tar del av kravet och sedan fastställa det om du varken gör det som begärs eller bestrider det.

Skriv under delgivningskvittot

Kronofogden skickar ut ett brev, ett föreläggande, med information om kravet tillsammans med ett delgivningskvitto.
Det är viktigt att du skriver på delgivningskvittot och skickar tillbaka det till Kronofogden. Skriv under oberoende av din inställning till kravet. Underskriften är endast ett bevis på att du mottagit brevet och innebär inte att du på något sätt tagit ställning till kravet. Om delgivningskvittot inte skickas in kan Kronofogden söka upp dig personligen för att få föreläggandet underskrivet.

Förklaringstid

När du skrivit på delgivningskvittot har du en viss tid, en s.k. förklaringstid, på dig att åtgärda kravet eller bestrida om du tycker att kravet är felaktigt. Det framgår i brevet hur lång förklaringstiden är (vanligen 10 dagar).

Göra det som begärs

Om du gör det som begärs under förklaringstiden bör du skriftligen meddela Kronofogden att du har gjort det.

Kronofogden kan inte godkänna att du får uppskov utan det är sökanden/ombudet som du måste kontakta. Om ni kommer överens måste du be sökanden/ombudet att ta tillbaka sin ansökan, annars kommer Kronofogden att meddela ett utslag.

Vad händer om du inte gör något alls?

Om du inte bestrider eller om sökanden inte återkallar ansökningen inom förklaringstiden kommer Kronofogden att meddela ett utslag. Det innebär att Kronofogden fastställer att du är skyldig att göra det som krävts. Ett utslag kan jämföras med en dom.

Om du anser att utslaget är fel kan du ansöka om återvinning av utslaget, dvs. att det ska omprövas av domstol. Du måste i så fall ansöka om det skriftligt inom en månad från utslagets datum. Om du förlorar i domstolen kan du bli skyldig att betala sökandens rättegångskostnader.

Sökanden kan välja att direkt begära Kronofogdens hjälp att med handräckningen (ansöka om verkställighet) I vissa fall väljer sökande/ombudet att begära verkställighet senare. Om ärendet går vidare för verkställighet tillkommer ytterligare kostnader, som du kan komma att få betala.

Betalningsanmärkning

Ett utslag kan ge en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen. En betalningsanmärkning är en anteckning hos kreditupplysningsföretagen om att du inte har skött dina åtaganden. Det är alltså inte Kronofogden som ger en betalningsanmärkning.