Kategoriarkiv: Företag

Fordonsregistret nu tillgängligt för alla!

Fordonsregistret är nu tillgängligt helt kostnadsfritt för allmänheten.

Biluppgifter.se hittar du snabbt och enkelt detaljerad information registrerat i fordonsregistret om Sveriges alla fordon, ägare och förare. Vi ger dig möjligheten att se om ett fordon är importerat, den senaste mätarställning vid godkänd besiktning, om fordonet är leasat eller köpt på kredit, och mycket mycket mer av den datan som finns i fordonsregistret.

Vi har ett komplett fordonsregister med information om samtliga Personbilar, Motorcyklar, Lastbilar, Bussar, Motorredskap, Släp, Terrängfordon samt Traktorer dvs alla typer av fordon som har ett svenskt registreringsnummer.

Merinfo.se har nu tillgång till fordonsregistret genom att vi har inlett ett exklusivt samarbete med Biluppgifter.se för att knyta ägare till fordon och fordon till ägare. Något som ingen gör idag!

Fordon kopplade till ägare

Samtliga personer i Sverige över 16 år finns registrerade på Merinfo.se, nu finns en koppling till fordon registrerade på personen som visas helt kostnadsfritt vid en sökning.

En snabb sökning på Per Gessle visar att han äger 9 st fordon, varav det senast inköpta är en grå FERRARI LAFERRARI. Fordonet köptes 2014-06-04 och var då nytt.

Träffen kan ni se här: http://www.merinfo.se/person/Halmstad/Per-Håkan-Gessle-1959/bnvts-1w5ta

Ägare kopplad till fordon

För att ta reda på ägare till ett fordon krävs idag att man skickar ett SMS (kostnad 3 kr) till Transportstyrelsens tjänst och får då fram förnamn och efternamn samt ort på ägaren. Biluppgifter.se går nu steget längre och knyter alla Sveriges ca 9 miljoner fordon till ett ägare genom personnummer.

Sök på ett registreringsnummer och klicka dig vidare till ägaruppgifter inne på Merinfo.se.

”Tjänsterna kompletterar varandra väldigt bra och våra användare är väldigt positiva till den nya tjänsten som vi lanserade tidigare idag” – säger Christian Nilsson, ansvarig utgivare på merinfo.se och Biluppgifter.se.

Biluppgifter.se uppstod då det fanns ett behov av att enkelt kunna söka information om fordon, t ex inför ett köp eller liknande omständigheter där det är av yttersta vikt att få rätt information snabbt och enkelt.

– En del av Merinfo.se, Christian Nilsson ansvarig utgivare –

Skatt för jobbmobilen?

Skatt för jobbmobilen – Använder du din jobbmobil privat? Då kan det vara en skattepliktig förmån. Skatteverket går nu ut med ett förtydligande av reglerna som inte är helt glasklara.

 – Vi får en hel del frågor från framför allt större företag som lägger om till mobila växlar, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket. Det är anledningen till att vi nu går ut med ett förtydligande av vilka regler som gäller angående skatt för jobbmobilen.

För bara några år sedan var det relativt ovanligt att företag hade mobila växlar. Det fanns en fast telefon man använde på jobbet, den som av arbetsgivaren ansågs ha behov av en mobiltelefon för att kunna sköta sitt jobb hade även det.

 Nu går allt fler företag över till mobila växlar, vilket innebär att den enda jobbtelefon man har är en mobiltelefon. Till den kopplas även ett ”fast” nummer. Många företag använder ett så kallat pott-abonnemang, där ett fast belopp betalas varje månad oavsett hur mycket man ringer.

– I det fallet går det inte att hålla reda på vad som använts privat och vad som använts i jobbet, säger Pia Blank Thörnroos. Arbetsgivaren vet normalt sett vem de anser är berättigad till ett sådant abonnemang.

I ovanstående fall är det skattefritt att använda sin mobil privat på arbetsplatsen. Men för att det även ska vara skattefritt att använda den utanför arbetsplatsen krävs att det ska vara ”av väsentlig betydelse för att en anställd ska kunna utföra sina arbetsuppgifter”.

Om det inte är av väsentlig betydelse att den anställde har tillgång till mobilen privat, räknas det som en förmån som ska beskattas.

Den paragraf i lagen som reglerar det här skrevs i mitten av 1990-talet. Då kunde troligtvis få förutspå den tekniska utveckling som nu är vardag för de flesta.

– Paragrafen har inte ändrats, men vi vill ändå gå ut med ett förtydligande eftersom de tekniska förutsättningarna för många företag förändrats sedan lagen skrevs, säger Pia Blank Thörnroos.

Ett exempel: Anställda på ett sjukhus får en mobiltelefon för att kunna nås i tjänsten. Men när sjukvårdspersonalen går hem finns det ingenting i deras arbetsuppgifter som säger att de behöver kunna nås hemma.

– Man kan i det här exemplet tänka sig att ledningen säger att ”det gör inget, det kostar inte ledningen något att personalen kan använda sin mobil privat”, säger Pia Blank Thörnroos. Men skattelagstiftningen är sträng på den här punkten, är det inte väsentligt för arbetets utförande ska det vara skattepliktigt.

 Det är den anställde som förmånsbeskattas, men det åligger arbetsgivaren att ta reda på värdet, skicka kontrolluppgift och dra skatt för det.

Ett sätt att undvika förmånsbeskattning är att arbetsgivaren och den anställde ingår avtal om att utrustningen inte får användas privat utanför arbetsplatsen.

Pia Blank Thörnroos säger att reglerna kanske inte riktigt hängt med i den tekniska utvecklingen. Hon menar att man skulle kunna tänka sig en schablonbeskattning av mobiltelefoner som används privat, liknande den som finns för bilar som används i tjänsten.

Hon tror att de flesta företag är rätt noga med att reglera vilka av de anställda som har rätt till en mobiltelefon utifrån de förutsättningar som anges i lagen, men att det ändå är bra att tänka till.

Blir det ändå inte en bedömningsfråga i slutändan, att avgöra vad som anses vara ”av väsentlig betydelse”?

– Jag tror ändå att de flesta företag har bra koll på vilken personal som verkligen behöver en mobil utanför arbetet, säger Pia Blank Thörnroos.

Källa: GP

 – En del av Merinfo.se, Christian Nilsson ansvarig utgivare –

Gratis kreditupplysning på aktiebolag

Vi på Merinfo.se har alltid haft som ambition att ge dig som företagare och privatperson den mest kompletta söktjänsten när du söker information.

Under 2014 kommer vi därför lansera unika tjänster som våra besökare efterfrågat. Merinfo rekommenderar dig att redan idag registrera dig som medlem för att visa att du uppskattar våra tjänster och samtidigt få till gång allt det nya som är på ingång!

Gratis kreditupplysning! Se direkt om det finns ett ärende hos Kronofogden eller i tingsrätten

Nu lanserar Merinfo tjänsten gratis kreditupplysning som ger dig som medlem bättre underlag för beslut om samtliga aktiebolag (AB) registrerade i Sverige.

Om företaget (Aktiebolag) du söker efter har ett ärende registrerat hos Kronofogden eller i tingsrätten finner du en markering i samband med sökträffen, både i träfflistan och på profilsidan som visar om det finns några belastningar på företager eller ej.

Vi kontrollerar samtliga aktiebolag dagligen för att ge dig som användare den mest korrekta informationen. Merinfo.se är först med att erbjuda gratis kreditupplysning på företag.

Informationen är till för att ge dig som användare rätt underlag för rätt beslut när du skall inleda en affärsrelation eller av annan anledning behöver information. Observera att vi ej gör en bedömning av kreditvärdigheten. Vi lämnar endast ut information från våra register för att du själv skall får göra bedömningen.

Vad innebär ”Vi rekommenderar en kreditupplysning”?

När denna information visas i samband med ett företag betyder det att det per dagens datum finns något av följande registrerat på företaget:

Skuldsaldo

Betalningsanmärkningar och ansökningar

En betalningsanmärkning betyder att företaget inte har betalat sina skulder i tid. Redan en ansökan om betalningsföreläggande på ett företag registreras som en betalningsanmärkning.

Utmätning

Utmätning betyder att Kronofogden beslutar att något företaget äger ska användas för att betala företagets skuld.

Återtagningsmål

Säljaren kan i vissa fall få tillbaka en vara om köparen inte uppfyller sin del av köpeavtalet, t.ex. missköter sina avbetalningar. Säljaren kan då vända sig till Kronofogden och ansöka om återtagning.

Ärende i Tingsrätten

Utslag i mål om betalningsföreläggande och vanlig handräckning vinner laga kraft en månad efter

dagen för utslaget. Svaranden kan hindra att utslaget vinner laga kraft genom att ansöka om s.k. återvinning hos Kronofogden inom denna tid. Om svaranden ansöker om återvinning i tid överlämnar Kronofogden målet till tingsrätten för prövning.

Konkursansökan

En person eller ett bolag som inte kan betala sina skulder och inte kommer att kunna göra det under en längre tid, kan försättas i konkurs efter en konkursansökan.

Konkurs registrerad hos Kronofogden

Konkurs registrerad hos Bolagsverket

Skatteverket kan börja utbyta information med Panama och Singapore

Sveriges informationsutbytesavtal med Panama trädde ikraft den 1 januari. Informationsavtalet med Singapore har utvidgats då landet nyligen ändrat sin lagstiftning så att information som tidigare omfattades av sekretess nu kan utbytas under det existerande skatteavtalet mellan Sverige och Singapore.

Båda länderna figurerar flitigt i olika typer av transaktioner och upplägg som involverar internationell skatteflykt och Skatteverket har redan flera ärenden redo att skicka till Panama respektive Singapore.

– Det har varit särskilt viktigt att få informationsutbytet med Singapore på plats eftersom Singapore av många på senare tid framställts som en säker tillflyktsort för skatteundandragande, säger Ingemar Hansson, generaldirektör på Skatteverket.

Sverige har under de senaste åren ingått avtal om informationsutbyte på skatteområdet med det stora flertalet internationella finansiella centra runt om i världen. Sverige har använt de nya avtalen vid 229 tillfällen och resultaten har varit mycket goda. Upptaxeringar och självrättelser har hittills genererat cirka två miljarder kronor i extra skatt sedan 2010.

I syfte att effektivisera informationsutbytet och för att kunna erhålla ett större inflytande internationellt agerar Norden gemensamt mot internationellt skatteundandragande genom den nordiska arbetsgruppen mot internationellt skatteundandragande (NAIS).

– Uppkommer problem i den praktiska tillämpningen i något nordiskt land tar vi upp frågan med aktuellt finansiellt centrum på gemensam nordisk basis. Det säkerställer att vi får genomslag för vår uppfattning i frågan, säger gruppens ordförande Margareta Nyström, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Preliminärskatt 2014

Beslut om preliminärskatt.

I början av januari skickar Skatteverket ut 775 000 beslut om debiterad preliminärskatt till företag som har kalenderår som räkenskapsår. Nytt är att om du är ansluten till minameddelanden.se så har du redan fått ditt beslut om debiterad preliminärskatt i din e-brevlåda.

Ändra din debitering via vår e-tjänst

Om du vill ändra din debitering för 2014 är det enklaste och snabbaste sättet att lämna en ny preliminär inkomstdeklaration genom e-tjänsten Preliminär inkomstdeklaration. Där kan du även beräkna din preliminära skatt utifrån de uppgifter du fyller i.

Med e-tjänsten kan du också beräkna och ändra din preliminära skatt när som helst och hur många gånger som helst under året. På så sätt slipper du betala in för mycket eller för lite skatt, och du undviker överraskningar när det är dags att deklarera.

Om det är någon annan som hjälper dig med ekonomin kan du använda e-tjänsten Anmäla behörig person. Då kan den personen lämna in din preliminära inkomstdeklaration och andra deklarationer samt även ha koll på ditt skattekonto via e-tjänsten Skattekonto.

Källa: Skatteverket.se

Bättre sök – Få ut mer av Merinfo.se med sökskolan

Sökskolan hjälper dig till bättre sök på Merinfo.se.

Merinfo.se har samlat stora mängde information om privatpersoner, företag, telefonnummer och produkter. I sökskolan berättar vi hur du får bästa möjliga resultat på dina sökningar och även vilka sökmöjligheter som finns. Kort och gott, bättre sök.

Som första sida på Merinfo presenteras du som besökare av möjligheten att söka på företag, privatpersoner och produkter. Allt samlat på ett och samma ställe. För att göra mer specifika sökningar rekommenderar vi att du klickar in på respektive flik där du kan enkelt göra mer detaljerade sökningar.

Vad eller vem söker du?

I detta fält anger du vad du letar efter. Namn på person eller företag, telefonnummer, sökord på företag eller bransch, hela eller delar av personnummer eller sökord för en produkt.

Exempel på sökningar: Lars Karlsson, 08-123 456, Lars 19690601, Snickare, Laga bilen, 690101-0101, Handväska

Var någonstans?

Ange vilket geografiskt område du söker i om du inte vill söka i hela Sverige. Gatuadress, ort, postnummer, ort, kommun eller län.

Exempel på sökningar: Göteborg, Storgatan 1, Kungsgatan Malmö, 123 45 (postnummer), Blekinge

Skärmavbild 2013-11-06 kl. 10.19.44

 

Personfliken

För att göra det enkelt för dig som användare att söka mer detaljerat på merinfo.se väljer du med fördel att söka under fliken Personer för att komplettera din sökning. Observera att du ej behöver ange något/några sökord för att göra en sökning utan kan endast använda dig av de valmöjligheter du har att göra sökningen mer specifik. För att lista samtliga kändisar klickar du i rutan ”Är kändis” och klickar sedan på ”Sök på Merinfo.se”.

Letar du efter den kändis?

Vi har markerat tusentals personer som kändisar och dessutom kategoriserat dessa åt dig för att lättare kunna hitta det du söker. Välj i denna rullist vilken typ av kändis du letar efter om du är på jakt efter en särskild kändis. Kanske en fotbollsspelare eller varför inte en trollkarl?

Vilket kön?

Välj om du vill endast ha sökträffar på Män eller Kvinnor.

Civilstatus?

Att ange om pesonen skall vara gift eller ej kan underlätta för dig att hitta rätt person om du har bristfällig information om den du letar efter.

Åldersgrupp: 16 – 120 år

Dra i slidern om du vill precisera din sökning till en viss åldersintervall.

Är kändis

Markera detta alternativ om personerna som listas skall vara kändisar.

Innehar bolagsengagemang

Detta alternativ låter dig lista endast personer som har minst 1 bolagsengagemang.

Äger fastigheter

Med fastighetsägare avser vi villa, radhus eller fritidshus. Markera om du endast vill visa personer med minst 1 fastighetsinnehav.

Innehar telefonnummer

Alla personer har inte ett telefonnummer eller har ett nummer som är markerat som dolt. Vill du visa endast personer som har ett telefonnummer som ej är dolt kryssar du i detta alternativ.

Skärmavbild 2013-11-06 kl. 10.31.09

Företagsfliken

Ett enklare sätt att göra mer detaljerade sökningar på företag. Använd med fördel detta alternativ om du letar efter efter företagsuppgifter.

Omsättning 0 – 100+ miljoner

Dra i slidern för att begränsa din sökning till ett visst område baserat på senast godkända årsredovisningen. Genom att välja 100+ miljoner visas alla företag med en omsättning högre än 100 miljoner kronor. Genom att välja endast 0 visas nystartade bolag som ännu inte redovisat en omsättning samt företag som saknar omsättning.

Anställda 0 – 100+ st

Har du som krav att företagen du söker efter skall ha ett visst antal anställd som minimum eller inom ett visst spann? Välj att smala av din sökning genom att dra i slidern till önskar resultat.

Bolagsform

Välj endast att söka i en viss bolagsform. Kanske letar du efter enbart enskilda firmor eller aktiebolag, detta kan du enkelt styra genom att markera det som är intressant för dig.

Innehar telefonnummer

Letar du efter företag du vill kunna nå per telefon kryssar du i rutan och vi listar endast de företag som har ett telefonnummer registrerat.

Skärmavbild 2013-11-06 kl. 10.50.18

 

 

 

 

 

 

 

Kreditupplysningslagen

Inledande bestämmelser kring Kreditupplysningslagen

Följande finns att läsa om kreditupplysningslagen

1 § Denna lag gäller kreditupplysningsverksamhet som innebär att någon, utom i enstaka fall, lämnar kreditupplysningar mot ersättning eller som ett led i näringsverksamhet. Lagen gäller också annan kreditupplysningsverksamhet, om den är av större omfattning.

Lagen gäller inte när en myndighet lämnar ut uppgifter med stöd av lag, förordning eller ett särskilt beslut av regeringen eller en myndighet som regeringen har bestämt.

Lagen gäller inte heller för förmedling av kreditupplysningar mellan företag inom samma koncern, utom när upplysningen lämnas av ett företag som har tillstånd av Datainspektionen enligt 3 § första stycket. Lag (1997:556).

2 § Med kreditupplysning avses i denna lag uppgifter, omdömen eller råd som lämnas till ledning för bedömning av någon annans kreditvärdighet eller vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende. Uppgifter, omdömen eller råd som lämnas till någon för att användas i dennes kreditupplysningsverksamhet anses dock inte som kreditupplysning.

Med näringsidkare avses i denna lag även den som, utan att driva näringsverksamhet, har ett så väsentligt inflytande i en viss verksamhet att uppgifter om hans egna förhållanden behövs för att belysa verksamhetens ekonomiska ställning. Lag (1997:556).

Tillstånd m.m.

3 § Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter tillstånd av Datainspektionen.

Datainspektionens tillstånd behövs dock inte för följande företag, om deras grundläggande tillstånd omfattar kreditupplysningsverksamhet:
1. ett svenskt kreditinstitut,
2. ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet i Sverige enligt 4 kap. 1 eller 2 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller
3. ett utländskt kreditinstitut som har tillstånd att driva verksamhet i Sverige enligt 4 kap. 4 § lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Ett företag som avses i andra stycket 1 eller 3 får börja bedriva kreditupplysningsverksamhet två månader efter det att Datainspektionen har tagit emot en anmälan från företaget om att det avser att bedriva sådan verksamhet.

Tillstånd behövs inte för kreditupplysningsverksamhet, i den mån den bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Lag (2004:301).

4 § Tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet får meddelas endast om verksamheten kan antas bli bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt.

Datainspektionen får besluta om villkor för hur ett företags kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas och om skyldighet för ett företag att anmäla ändring av förhållanden som har betydelse för rätten att bedriva verksamheten. Lag (1997:556).

Verksamhetens bedrivande m.m.

5 § Kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas så att den inte leder till otillbörligt intrång i personlig integritet genom innehållet i de upplysningar som förmedlas eller på annat sätt eller till att oriktiga eller missvisande uppgifter lagras eller lämnas ut. För sådan behandling av personuppgifter som omfattas av personuppgiftslagen (1998:204) gäller i stället 9 § första stycket a, b och d-h den lagen.

Uppgifter om fysiska personer får samlas in endast för kreditupplysningsändamål.

Vid helt eller delvis automatiserad behandling av uppgifter om juridiska personer skall den som bedriver kreditupplysningsverksamhet vidta lämpliga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder för att hindra att behandlingen sker på ett otillåtet sätt och att uppgifterna utsätts för otillåten insyn. Bestämmelser om säkerheten vid behandling av personuppgifter finns i 30-32 §§ personuppgiftslagen.

Utan hinder av 10 § personuppgiftslagen får personuppgifter behandlas utan samtycke i kreditupplysningsverksamhet. Den registrerade kan inte heller motsätta sig behandlingen.

Bestämmelsen i andra stycket tillämpas inte i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Lag (2001:164).

Informationsutbyte

5 a § Vad som gäller om tystnadsplikt i svenska kreditinstituts, betalningsinstituts, institut för elektroniska pengars och värdepappersbolags verksamhet hindrar inte att uppgifter om lämnade krediter, betalningsförsummelser och kreditmissbruk utväxlas för kreditupplysningsändamål inom en krets som utgörs av dessa företag samt sådana företag som har tillstånd av Datainspektionen enligt 3 § första stycket.

I den krets som anges i första stycket ingår även utländska kreditinstitut som avses i 4 kap. 1, 2, 4 och 6 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, utländska företag som avses i 3 kap. 26 och 27 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster, utländska företag som avses i 3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar samt utländska företag som avses i 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Bestämmelser om användningen av uppgifter om betalningsförsummelser och kreditmissbruk finns även i 7 §. Lag (2011:760).

Känsliga uppgifter m.m.

6 § Uppgifter om en persons ras, etniska ursprung, politiska uppfattning, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv får inte behandlas i kreditupplysningsverksamhet.

Uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden får inte utan medgivande av Datainspektionen behandlas i kreditupplysningsverksamhet.

Ett medgivande som avses i andra stycket får lämnas endast om det finns synnerliga skäl.

Vad som anges i andra stycket hindrar inte att uppgifter om betalningsförsummelser, kreditmissbruk eller näringsförbud behandlas i kreditupplysningsverksamhet. Lag (2001:164).

7 § Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte innehålla uppgifter om andra betalningsförsummelser än sådana som
1. har slagits fast genom en domstols eller en annan myndighets avgörande eller åtgärd eller
2. har lett till inledande av skuldsanering eller till betalningsinställelse, konkursansökan eller ackord.

Kreditupplysningar som avses i första stycket får inte heller innehålla uppgifter om kreditmissbruk, utom när krediten har lämnats av ett företag som står under Finansinspektionens tillsyn och kredittagaren i avsevärd utsträckning överskridit gällande kreditgräns eller på något annat sätt allvarligt missbrukat krediten.

Om det finns särskilda skäl, får Datainspektionen besluta att ett företag skall undantas helt eller delvis från bestämmelserna i första och andra styckena.

Uppgifter som enligt bestämmelserna i första och andra styckena inte får lämnas ut får inte heller lagras i register som används i kreditupplysningsverksamhet. Lag (2006:747).

Gallring

8 § En uppgift om en fysisk person ska gallras när det inte längre är nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

En uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare ska, om uppgiften inte gäller skuldsanering, gallras senast tre år efter den dag då den omständighet inträffade eller det förhållande upphörde som uppgiften avser. Rör uppgiften en begäran om eller ett utlämnande av en kreditupplysning, ska den dock gallras senast ett år efter den dag då begäran framställdes.

En uppgift om skuldsanering ska gallras senast fem år efter den dag då skuldsaneringen beviljades eller, om en betalningsplan enligt skuldsaneringslagen (2006:548) löper under längre tid, senast den dag då planen löper ut.

En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten i dess verksamhet med indrivning och utsökning ska gallras när den inte omfattas av undantaget från sekretess i 34 kap. 1 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten ska också gallras när den har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Lag (2011:471).

Utlämnande av upplysningar

9 § Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte lämnas ut, om det finns anledning att anta att upplysningen kommer att användas av någon annan än den som på grund av ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning har behov av upplysningen.

Första stycket gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2. Lag (2010:1073).

Registerbesked

10 § Var och en har rätt att mot skälig avgift hos den som bedriver kreditupplysningsverksamhet få skriftligt besked om huruvida det i verksamheten behandlas uppgifter om honom. Fysiska personer har rätt att en gång per kalenderår få ett besked gratis. Behandlas sådana uppgifter skall besked lämnas om

a) vilka uppgifter som behandlas,
b) om den registrerade är en fysisk person: varifrån uppgifterna har hämtats,
c) ändamålen med behandlingen och

d) till vilka mottagare eller kategorier av mottagare som uppgifterna lämnas ut.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

En begäran om besked enligt första stycket om en fysisk person skall göras skriftligen och vara egenhändigt undertecknad. Lag (2001:164).

Kreditupplysningskopia

11 § När en kreditupplysning om en fysisk person lämnas ut, ska till den som avses med upplysningen samtidigt och kostnadsfritt sändas ett skriftligt meddelande om
1. vem som bedriver kreditupplysningsverksamheten,
2. ändamålen med behandlingen,
3. de uppgifter, omdömen och råd som upplysningen innehåller om honom eller henne,
4. möjligheten att få rättelse av de uppgifter som rör honom eller henne, och
5. vem som har begärt upplysningen.

Om kreditupplysningen lämnas ut till ett svenskt kreditinstitut eller värdepappersbolag, eller till ett motsvarande utländskt företag, för att användas endast som underlag för beräkning av kapitalkrav för kreditrisker med en sådan metod som avses i 4 kap. 7 § lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar, får meddelandet sändas senare men utan onödigt dröjsmål och begränsas till information enligt första stycket 1, 2 och 5. Om den som avses med upplysningen begär det, ska även information enligt 3 och 4 sändas till honom eller henne.

Första och andra styckena gäller också när en kreditupplysning lämnas om ett handelsbolag eller kommanditbolag.

Första–tredje styckena gäller inte kreditupplysningar som lämnas genom offentliggörande på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningarna tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2. Lag (2010:1073).

Rättelse

12 § Finns det anledning att misstänka att en uppgift som behandlas i kreditupplysningsverksamhet eller som har lämnats i en kreditupplysning under den senaste tolvmånadersperioden är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med denna lag, ska den som bedriver verksamheten utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet.

Visar det sig att uppgiften är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med lagen, ska den, om den förekommer i register, rättas, kompletteras eller uteslutas ur registret.

Om en oriktig eller missvisande uppgift har tagits in i en kreditupplysning som lämnats ut, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske tillställas var och en som under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgiften. Detta gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahållits ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2.

Har uppgiften under den senaste tolvmånadersperioden lämnats i en periodisk skrift eller i en kreditupplysningsverksamhet som bedrivs genom återkommande offentliggöranden enligt yttrandefrihetsgrundlagen, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske införas i ett följande nummer av skriften eller motsvarande form av offentliggörande enligt yttrandefrihetsgrundlagen.

Andra–fjärde styckena gäller inte om uppgiften uppenbarligen saknar betydelse för bedömningen av vederbörandes vederhäftighet i ekonomiskt hänseende.

Har en fråga om rättelse eller liknande åtgärd tagits upp efter framställning från den som uppgiften avser, ska denne kostnadsfritt underrättas om huruvida en sådan åtgärd vidtagits. Lag (2010:1073).

Överlåtelse och upplåtelse av register

13 § Register som används i kreditupplysningsverksamhet får överlåtas eller upplåtas till annan endast efter medgivande av datainspektionen.

Den som upphör att bedriva kreditupplysningsverksamhet eller som avser att flytta sådan verksamhet till ett annat land eller att kassera ett register som används i sådan verksamhet skall anmäla detta till datainspektionen. Inspektionen föreskriver i sådana fall hur det skall förfaras med register som berörs av åtgärden. Lag (1981:737).

Tystnadsplikt

14 § Den som är eller har varit verksam i kreditupplysningsverksamhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han till följd därav fått veta om enskildas personliga förhållanden eller om yrkes- eller affärshemligheter. Lag (1981:737).

Tillsyn m.m.

15 § Datainspektionen utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag.

Tillsynen skall utövas så, att den icke vållar större kostnad eller olägenhet än som är nödvändig.

16 § Datainspektionen har rätt att företa inspektion hos den som bedriver kreditupplysningsverksamhet och att ta del av samtliga handlingar som rör verksamheten.

Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet skall lämna datainspektionen de upplysningar om verksamheten som inspektionen begär för sin tillsyn.

Bedrivs kreditupplysningsverksamhet genom offentliggörande av kreditupplysning på sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skall den som bedriver verksamheten inom en vecka efter offentliggörandet se till att datainspektionen kostnadsfritt får del av det som offentliggjorts. Lag (1991:1563).

17 § Om den som har rätt att bedriva kreditupplysningsverksamhet åsidosätter en bestämmelse i denna lag eller ett villkor som har meddelats med stöd av 4 § andra stycket, får Datainspektionen förelägga honom att vidta rättelse, besluta om att ändra ett villkor som tidigare meddelats eller meddela ett nytt villkor.

Om rättelse inte kan åstadkommas på något annat sätt, såvitt gäller någon som har tillstånd enligt 3 § första stycket, får Datainspektionen återkalla tillståndet. Detsamma gäller, om förutsättningarna för tillståndet i övrigt inte längre föreligger.

Om ett företag som avses i 3 § andra stycket 1 eller 3 inte vidtar rättelse, skall Datainspektionen underrätta Finansinspektionen.

Om ett företag som avses i 3 § andra stycket 2 inte vidtar rättelse, skall Datainspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Om rättelse ändå inte sker, får Datainspektionen förbjuda företaget att göra nya åtaganden här i landet. Innan förbud meddelas skall inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela förbud utan föregående underrättelse till hemlandsmyndigheten. Denna skall då underrättas så snart det kan ske. Lag (2004:301).

17 a § Har upphävts genom lag (1997:556).

18 § Regeringen får föreskriva om skyldighet för den som bedriver kreditupplysningsverksamhet att betala avgift för Datainspektionens tillsynsverksamhet enligt denna lag.

Avgift påförs av Datainspektionen. Lag (1997:556).

Straff och skadestånd m.m.

19 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. bedriver kreditupplysningsverksamhet utan att ha rätt till det enligt 3 §,
2. bryter mot 6–9 §§, 13 § första stycket eller andra stycket första meningen eller 16 § tredje stycket,
3. bryter mot ett villkor som har meddelats enligt 4 § andra stycket, 13 § andra stycket andra meningen eller 17 § första stycket, eller
4. lämnar en osann uppgift i sådana fall som avses i 10 § eller 16 § andra stycket eller i ett meddelande enligt 11 §.

Till böter döms den som genom oriktiga uppgifter uppsåtligen föranleder att någon som bedriver kreditupplysningsverksamhet, i annat fall än de som undantas i 9 § andra stycket, lämnar ut en kreditupplysning utan att ha grund till detta enligt 9 § första stycket. Till samma straff döms den som genom att utnyttja uppgifter hos någon som bedriver kreditupplysningsverksamhet uppsåtligen bereder sig tillgång till en kreditupplysning utan att ha grund till detta enligt 9 § första stycket. I ringa fall döms dock inte till ansvar. Lag (2010:1073).

20 § Har kreditupplysningsverksamhet bedrivits av någon som inte haft rätt till det enligt 3 §, skall register som använts i verksamheten förklaras förverkade om det inte är uppenbart obilligt. Detsamma gäller, om register överlåtits eller upplåtits i strid med 13 § första stycket eller om vad som bestämts enligt 13 § andra stycket andra meningen inte följts. Lag (1997:556).

21 § Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet skall ersätta skada som till följd av verksamheten tillfogas någon genom otillbörligt intrång i hans personliga integritet eller genom att oriktig uppgift lämnas om honom, om icke den som bedriver verksamheten kan visa att tillbörlig omsorg och varsamhet iakttagits. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått tages hänsyn även till lidande och andra omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

22 § Om den som bedriver kreditupplysningsverksamhet inte fullgör vad som åligger honom enligt 10, 11 eller 12 §, får datainspektionen förelägga vite. Detsamma gäller, om den som bedriver sådan verksamhet underlåter att lämna tillgång till handling eller att lämna upplysning i fall som avses i 16 § första eller andra stycket. Lag (1981:737).

Överklagande

23 § Datainspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Justitiekanslern får föra talan för att ta till vara allmänna intressen.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut om föreläggande av vite. Lag (1998:380).

Övergångsbestämmelser

1984:394

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Bestämmelsen i 6 § andra stycket första meningen gäller även i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för åtgärd enligt lagen (1973:558) om tillfälligt omhändertagande.

1988:1478

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för åtgärd enligt lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall.

1990:58

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för åtgärd enligt lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

1991:1959

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för åtgärd enligt lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.

1992:1616
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. (I kraft den 1 januari 1994, 1993:1646).
2. Ett kreditmarknadsbolag som vid lagens ikraftträdande har rätt att driva verksamhet enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag skall fortfarande ingå i den krets av företag som avses i 1 § andra stycket.

1994:1397

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.

1997:556
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
2. Föreskrifter som har meddelats av Datainspektionen med stöd av äldre bestämmelser gäller även efter ikraftträdandet, om inte annat beslutas av inspektionen.
3. Företag som avses i 3 § andra stycket 1, 2, 4 eller 5 och som vid lagens ikraftträdande bedriver kreditupplysnings- verksamhet får fortsätta med verksamheten, om företaget inom två månader från lagens ikraftträdande anmäler till Datainspektionen att det avser att fortsätta att bedriva verksamheten.
4. Bestämmelsen i 6 § andra stycket andra meningen gäller även i fråga om uppgifter om att någon har varit föremål för åtgärder enligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda eller lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.
5. Bestämmelsen i 11 § andra stycket skall tillämpas från och med den 1 oktober 1997.

1998:380

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. I fråga om överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

2001:164
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2001.
2. I stället för 5 § första stycket tillämpas 5 § i dess äldre lydelse i fråga om sådan behandling av personuppgifter för vilken 9 § personuppgiftslagen (1998:204) enligt övergångsbestämmelserna till den lagen inte är tillämplig.

2006:747
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
2. För uppgifter om skuldsanering som avser beslut meddelade enligt skuldsaneringslagen (1994:334), gäller äldre bestämmelser.

2010:1073
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
2. I fråga om rättelse eller komplettering av en uppgift i en kreditupplysning som lämnats före ikraftträdandet gäller 12 § i dess äldre lydelse.

Källa: Riksdagen.se

Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen (1949:105) är en av Sveriges grundlagar och antogs 1949. Den berör frågor gällande tryckfrihet, dess definition och restriktioner.

Omfattning och begränsningar

Förutom regler om tryckfrihet innehåller Tryckfrihetsförordningen även regler om meddelarskydd och om offentliga handlingar. Sverige är ensamt om att ha dessa principer så detaljerat reglerade i grundlag. Sverige var länge också ensamt om att ha offentlighetsprincip, särskilt att ha den reglerad i grundlag.
Den nu gällande tryckfrihetsförordningen inleds med en definition av tryckfrihet enligt följande.

1 kap. Om tryckfrihet

1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.
Tryckfrihetsförordningen ger inte något skydd åt den som införskaffar information med hjälp av olagliga metoder. I regeringens proposition 1975/76:204 framhålls att ”det inte kan komma i fråga att privilegiera journalister eller andra som för att söka material använder sig av brott”.

Tidigare tryckfrihetsförordningar

Den första tryckfrihetsförordningen antogs år 1766 med regler om offentliga handlingar och med förbud mot censur.
Under frihetstiden bidrog bland annat den österbottniske prästen Anders Chydenius till att riksdagen år 1766 antog en tryckfrihetsförordning som stoppade censur och införde offentlighetsprincipen i svenska myndigheter. Den avskaffades av Gustav III, men efter att denne mördats 1792 infördes en ny tryckfrihetsförordning som moderniserats i flera steg först genom 1809 års regeringsform (86 §). Den är främst skriven av Carl Gustaf af Leopold.

Källa: Wikipedia

Inkasso – Så fungerar det

Inkasso

Inkasso är en åtgärd från en borgenär (exempelvis den som lånat ut pengar) mot en gäldenär (i exemplet den som lånat pengar) för att driva in en obetald skuld. Skulle gäldenären vägra betala tillbaka kan borgenären vända sig till exempelvis kronofogden för att på så sätt med rättsliga åtgärder driva in sin skuld.

Ränta och avgifter

Om en skuld går till ett inkassoföretag är även gäldenären skyldig att betala den lagstadgade inkassoavgiften på f.n. 180 kr. Därför blir gäldenären skyldig att betala ett högre belopp än det som ursprungligen avsågs. Oftast skall även gäldenären ersätta borgenären för dröjsmålsränta. Om någon ränta inte har avtalats kan borgenären kräva ränta enligt räntelagen (1975:635), vilket är gällande referensränta + 8%. Referensräntan har ersatt den tidigare räntebegreppet diskonto. Referensräntan fastställs den 1/1 och den 1/7 varje år av Riksbanken. Referensräntan skall återspegla det allmänna ränteläget.

Bestridan och tvist

Om ett inkassokrav av gäldenären anses vara felaktigt kan det bestridas, det vill säga man informerar fordringsägaren om felaktigheten. Inkassobolaget har då ingen rätt att driva in pengarna via Kronofogden, utan måste då välja mellan att avskriva skulden eller låta en domstol avgöra målet (varvid såklart extra kostnader i form av rättegångskostnader uppstår för den förlorande parten).

Har en gäldenär några invändningar bör man alltid vända sig direkt till inkassoföretaget med sitt bestridande.

Att invända mot inkassokravet för att man inte kan betala är inte en invändning mot skulden i sig. Då är det bättre för gäldenären att lämna sitt förslag till uppgörelse (amorteringsplan) så att inkassoföretaget/borgenären kan ta ställning till detta. På så sätt undviker gäldenären att ett rättegångsförfarande inleds med onödiga kostnader som följd.

Träffas uppgörelse/amorteringsplan undviker man även risken att få en betalningsanmärkning, detta under förutsättning att planen fullföljes/betalas, på det sätt man avtalat om. Inkassoföretaget har rätt att debitera en uppläggningsavgift vid upprättande av amorteringsplan (även denna avgift regleras i Inkassolagen).

Tillstånd från Datainspektionen

Det förekommer med jämna mellanrum företag som utövar inkasso för sina klienters fordringar utan att ha tillstånd för det från Datainspektionen i enlighet med att utöva verksamheten. Kontrollera vilka företag som har tillstånd för inkasso i Sverige: Datainspektionens gällande inkassotillstånd/. Företag får dock handha sina egna inkassoärenden utan tillstånd, under förutsättning att bestämmelserna i inkassolagen följs.

Källa: Wikipedia