Kategoriarkiv: Nyheter

Biluppgifter.se – Nu Sveriges största motorsajt!

Biluppgifter.se seglar upp som Sveriges största motorsajt och firar med fina priser.

Biluppgifter.se är numera Sveriges största motorsajt med över 2 miljoner besökare varje månad. Det skall firas genom att ge dig som blir medlem på Biluppgifter.se chansen att vinna fin-fina priser till ett värde av mer än 70 000 kr.

Merinfo.se har sedan lanseringen 2014 haft ett nära samarbete med Biluppgifter.se. Det är ett helt naturligt steg att även söka information om fordon när man söker information om privatpersoner, företag eller telefonnummer. Merinfo är nu stolta över att som enda söktjänst visa fordonsinformation kopplad till personer och företag.

Idag görs nästan 2 miljoner sökningar varje månad från dator, mobil, tablet eller från apparna som är anpassade för iOS och Android och totalt finns just nu över 130 000 aktiva installationer.

Gillar du att tänja gränserna i ditt sökande efter adrenalinkickar? 

Upplevelse.com har sedan 2009 erbjudit minnen för livet och ger dig nu chansen att ratta en Ferrari, köra SpeedwayFolkrace eller Fyrhjuling på bana.

Snabbare, lättare, starkare!

Sports Car Rental drivs av entusiasm för superbilar och lusten att dela denna glädje med andra. Nu har du chansen att köra en Lamborghini.

Vad väntar du på – Var med och tävla nu!

Vi tävlar ut 100 st rostskyddskontroller från Dinitrol Center till ett värde av 395 kr!

Dinitrol centers behandling är den mest kompletta behandlingen för din bil. Hela 70 olika punkter behandlas efter ett individuellt utformat behandlingsschema för varje bilmodell. Dinitrol center förlänger bilens bäst-före-datum.

Ta hand om din bil! Tävla om 75 st bilvårdspaket + trisslott från BrilliantCare, värde 350 kr.

Våren är här och för att ta hand om din pärla på bästa sätt, vad passar bättre än ett komplett bilvårdspaket från BrilliantCare innehållande VintertvättHögglansschamposvamp samt som extra bonus en trisslott!

Bilvärdering – Kostnadsfritt på Biluppgifter.se

Bilvärdering har länge varit en efterlängtad möjlighet på Biluppgifter.se.

Nu kan du, lika enkelt som att söka på ett registreringsnummer, få fram en automatisk bilvärdering av fordonen du söker på.

Tycker du att grannen eller chefen kör en fin bil? Nu kan du enkelt göra en bilvärdering för att se värdet på de flesta fordon i Sverige!

Intresset för Biluppgifter.se har varit stort sedan lanseringen i September och idag sker över 500.000 sökningar varje vecka på registreringsnummer. Informationen om fordonen kommer har sitt urspring i Vägtrafikregistret och publiceras på Biluppgifter.se med samma höga kvalitet. Uppdateringar sker varje vecka för att säkerhetsställa bästa tänkbara data.

Bilvärderingen är en fingervisning och är beroende på utrustning, skick, tid på året samt efterfrågan. Tjänsten har varit under utveckling en längre tid och är ett naturligt steg i den vision som finns för tjänsten. Affärsidén är att kunna erbjuda bästa tänkbara information kostnadsfritt för våra användare på ett roligt och enkelt sätt.

Kort om vår partner som tillhandahåller bilvärderingar:

”Vi har sedan 1993 försett den svenska bilhandeln och dess intressenter med oberoende prisverk för personbilar och lätta lastbilar, de så kallade ”gröna och vita listorna”. De värden som presenteras i listorna baseras framför allt på kunskapen och erfarenheten hos våra specialister som med mångårig erfarenhet har utvecklat en fingertoppskänsla om både andrahandsvärden för personbilar och lätta lastbilar. Prisverken kommer ut fyra gånger per år och redovisar både rekommenderade försäljningsprislistor och inköpsprislistor för de flesta i marknaden förekommande bilmodellerna. Att vara oberoende ställer höga krav på integritet och kunnande och det stora antalet prenumeranter på våra prisverk visar att vi är rätt i marknaden.”

En stadigt växande skara av användare bidrar till möjligheterna till vidare utveckling och framöver utlovas fler roliga och nyttiga tjänster.

Prova tjänsten du också genom på Biluppgifter.se!

– En del av Merinfo.se, Christian Nilsson ansvarig utgivare –

Skattesmäll – dubbel i oäkta bostadsrättsförening

Skattesmäll när bostadsrättsföreningar som har stora intäkter från uthyrning av lokaler riskerar under 2015 att bli omklassade till oäkta föreningar. Det i sin tur leder till att de boende drabbas av ordentligt skattesmäll när beskattningen av bostadsförmån i oäkta föreningar höjs.

De som bor i oäkta föreningar har ofta haft låga månadsavgifter beroende på att föreningen haft höga hyresintäkter. De månadsavgifterna riskerar att mångdubblas när förmånsbeskattningen slår fullt ut.

Denna skattesmäll slår till redan under innevarande år, för att sedan höjas ytterligare i ett andra steg för 2016.

Det som gör att betydligt fler bostadsrättsföreningar riskerar att klassas som oäkta är att marknadshyrorna i attraktiva lägen nu höjs kraftigt. Därmed ökar intäkterna i föreningar som har flera lokaler att hyra ut.

Hur många föreningar som är i riskzonen är osäkert, enligt SvD. Bostadsbeskattningskommittén har tidigare beräknat antalet till 5 000 stycken, men Skatteverket tror att det finns ett stort mörkertal av bostadsrätter bland de föreningar som nu rikserar att bedömas som oäkta.

Det som i första steget direkt påverkar de boende i dessa föreningar är att det så kallade lättnadsbeloppet för den beskattningsbara bostadsförmånen urholkas med mer än hälften eftersom beloppet är kopplat till statslåneräntan som stadigt sjunkit under senaste året.

Som ett andra steg tas hela avdragsmöjligheten bort från och med nästa år.

Förändringarna fanns med i regeringens budgetförslag från hösten, men många har felaktigt dragit slutsatsen att förmånerna i bostadsrättsföreningar inte skulle röras eftersom det är den borgerliga alliansregeringens budget som gäller.

Men den förra regeringen fattade beslut om tidsbegränsad förlängning av möjligheten att göra avdrag för lättnadsbeloppet. När tiden går ut vid ingången till 2016 har tidsbegränsningen slutat att gälla och de nya reglerna träder ikraft med automatik.

Storleken på höjningen av månadsavgiften kommer att variera mellan 1 000 kr för mindre lägenheter till mer än dubbelt så mycket för större våningar i attraktiva lägen.

Samtidigt som det blir dyrare att bo i dessa föreningar blir det billigare att sälja en bostad i en oäkta förening. Från och med 2016 sänks reavinstskatten för dessa lägenheter från 30 procent till 25 procent, vilket ska jämföras med reavinsten för äkta föreningar, som är 22 procent.

Enligt Bostadsbeskattningskommittén fanns för ett par år sedan cirka 5 000 lägenheter i oäkta föreningar. Men uppgiften är enligt Skatteverket relativt osäker och man konstaterar nu att det dessutom finns ett stort mörkertal av bostadsrätter i föreningar som kan komma att bli oäkta.

Källa: Privata Affärer

– En del av Merinfo.se, Christian Nilsson ansvarig utgivare –

Räntekrig ger lånefesten extra skjuts

Räntekrig gör att den svenska bolånefesten fortsätter. Nya siffror från SCB visar att bankernas utlåning till bostadslånen ökade med 6,4 procent i januari. Samtidigt pågår något av ett räntekrig mellan storbankerna.

Det dröjde inte länge Riksbanken överrumplade marknaden med minusränta till dess att storbankerna började kapa i sina listräntor på bolånen. Och än har inte striden om svenskarnas bolån lagt sig.

I går, onsdag, sänkte SEB sin tremånadersränta med 0,05 procentenheter, från 2,15 procent till 2,10 procent. Swedbank följde efter under torsdagsmorgonen och sänkte tremånadersräntan till 2,10 procent, från 2,14. Det innebär att de bankerna lägger sig på samma nivå som Handelsbanken. Något under, på 2,05 procent, återfinns Nordea och än lägre, på 1,99 procent, statliga SBAB.

Räntorna har sänkts i rask takt, vilket med största sannolikhet har eldat på den lånefest som nu råder i Sverige och som fått Riksbanken att upprepade gånger uttrycka oro. Vid årsskiftet låg exempelvis SEB:s rörliga boränta på 2,68 procent, att jämföra med 2,10 procent i dag. I många fall går räntan dessutom att kapa ytterligare genom personliga förhandlingar med banken, och den faktiska genomsnittliga tremånadersräntan ligger enligt SCB på 1,86 procent.

Trots, eller tack vare, framtida amorteringskrav håller bolånefesten i sig. Det visar nya siffror från Statistiska Centralbyrån (SCB). I januari ökade bankernas bostadslån med 6,4 procent, visar nya siffror.

Bankernas totala utlåning till hushållen ökade med 6,1 procent i januari, något högre än i december då ökningstakten på årsbasis låg på 6,0 procent.

Källa: Svd.se

– En del av Merinfo.se, Christian Nilsson ansvarig utgivare –

Fordonsregistret nu tillgängligt för alla!

Fordonsregistret är nu tillgängligt helt kostnadsfritt för allmänheten.

Biluppgifter.se hittar du snabbt och enkelt detaljerad information registrerat i fordonsregistret om Sveriges alla fordon, ägare och förare. Vi ger dig möjligheten att se om ett fordon är importerat, den senaste mätarställning vid godkänd besiktning, om fordonet är leasat eller köpt på kredit, och mycket mycket mer av den datan som finns i fordonsregistret.

Vi har ett komplett fordonsregister med information om samtliga Personbilar, Motorcyklar, Lastbilar, Bussar, Motorredskap, Släp, Terrängfordon samt Traktorer dvs alla typer av fordon som har ett svenskt registreringsnummer.

Merinfo.se har nu tillgång till fordonsregistret genom att vi har inlett ett exklusivt samarbete med Biluppgifter.se för att knyta ägare till fordon och fordon till ägare. Något som ingen gör idag!

Fordon kopplade till ägare

Samtliga personer i Sverige över 16 år finns registrerade på Merinfo.se, nu finns en koppling till fordon registrerade på personen som visas helt kostnadsfritt vid en sökning.

En snabb sökning på Per Gessle visar att han äger 9 st fordon, varav det senast inköpta är en grå FERRARI LAFERRARI. Fordonet köptes 2014-06-04 och var då nytt.

Träffen kan ni se här: http://www.merinfo.se/person/Halmstad/Per-Håkan-Gessle-1959/bnvts-1w5ta

Ägare kopplad till fordon

För att ta reda på ägare till ett fordon krävs idag att man skickar ett SMS (kostnad 3 kr) till Transportstyrelsens tjänst och får då fram förnamn och efternamn samt ort på ägaren. Biluppgifter.se går nu steget längre och knyter alla Sveriges ca 9 miljoner fordon till ett ägare genom personnummer.

Sök på ett registreringsnummer och klicka dig vidare till ägaruppgifter inne på Merinfo.se.

”Tjänsterna kompletterar varandra väldigt bra och våra användare är väldigt positiva till den nya tjänsten som vi lanserade tidigare idag” – säger Christian Nilsson, ansvarig utgivare på merinfo.se och Biluppgifter.se.

Biluppgifter.se uppstod då det fanns ett behov av att enkelt kunna söka information om fordon, t ex inför ett köp eller liknande omständigheter där det är av yttersta vikt att få rätt information snabbt och enkelt.

– En del av Merinfo.se, Christian Nilsson ansvarig utgivare –

Skatt för jobbmobilen?

Skatt för jobbmobilen – Använder du din jobbmobil privat? Då kan det vara en skattepliktig förmån. Skatteverket går nu ut med ett förtydligande av reglerna som inte är helt glasklara.

 – Vi får en hel del frågor från framför allt större företag som lägger om till mobila växlar, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket. Det är anledningen till att vi nu går ut med ett förtydligande av vilka regler som gäller angående skatt för jobbmobilen.

För bara några år sedan var det relativt ovanligt att företag hade mobila växlar. Det fanns en fast telefon man använde på jobbet, den som av arbetsgivaren ansågs ha behov av en mobiltelefon för att kunna sköta sitt jobb hade även det.

 Nu går allt fler företag över till mobila växlar, vilket innebär att den enda jobbtelefon man har är en mobiltelefon. Till den kopplas även ett ”fast” nummer. Många företag använder ett så kallat pott-abonnemang, där ett fast belopp betalas varje månad oavsett hur mycket man ringer.

– I det fallet går det inte att hålla reda på vad som använts privat och vad som använts i jobbet, säger Pia Blank Thörnroos. Arbetsgivaren vet normalt sett vem de anser är berättigad till ett sådant abonnemang.

I ovanstående fall är det skattefritt att använda sin mobil privat på arbetsplatsen. Men för att det även ska vara skattefritt att använda den utanför arbetsplatsen krävs att det ska vara ”av väsentlig betydelse för att en anställd ska kunna utföra sina arbetsuppgifter”.

Om det inte är av väsentlig betydelse att den anställde har tillgång till mobilen privat, räknas det som en förmån som ska beskattas.

Den paragraf i lagen som reglerar det här skrevs i mitten av 1990-talet. Då kunde troligtvis få förutspå den tekniska utveckling som nu är vardag för de flesta.

– Paragrafen har inte ändrats, men vi vill ändå gå ut med ett förtydligande eftersom de tekniska förutsättningarna för många företag förändrats sedan lagen skrevs, säger Pia Blank Thörnroos.

Ett exempel: Anställda på ett sjukhus får en mobiltelefon för att kunna nås i tjänsten. Men när sjukvårdspersonalen går hem finns det ingenting i deras arbetsuppgifter som säger att de behöver kunna nås hemma.

– Man kan i det här exemplet tänka sig att ledningen säger att ”det gör inget, det kostar inte ledningen något att personalen kan använda sin mobil privat”, säger Pia Blank Thörnroos. Men skattelagstiftningen är sträng på den här punkten, är det inte väsentligt för arbetets utförande ska det vara skattepliktigt.

 Det är den anställde som förmånsbeskattas, men det åligger arbetsgivaren att ta reda på värdet, skicka kontrolluppgift och dra skatt för det.

Ett sätt att undvika förmånsbeskattning är att arbetsgivaren och den anställde ingår avtal om att utrustningen inte får användas privat utanför arbetsplatsen.

Pia Blank Thörnroos säger att reglerna kanske inte riktigt hängt med i den tekniska utvecklingen. Hon menar att man skulle kunna tänka sig en schablonbeskattning av mobiltelefoner som används privat, liknande den som finns för bilar som används i tjänsten.

Hon tror att de flesta företag är rätt noga med att reglera vilka av de anställda som har rätt till en mobiltelefon utifrån de förutsättningar som anges i lagen, men att det ändå är bra att tänka till.

Blir det ändå inte en bedömningsfråga i slutändan, att avgöra vad som anses vara ”av väsentlig betydelse”?

– Jag tror ändå att de flesta företag har bra koll på vilken personal som verkligen behöver en mobil utanför arbetet, säger Pia Blank Thörnroos.

Källa: GP

 – En del av Merinfo.se, Christian Nilsson ansvarig utgivare –

Färre arbetslösa vecka 26

Färre arbetslösa vecka 26

907  Färre arbetslösa vecka 26

Antalet öppet arbetslösa i Sverige minskade med 907 personer till 195.432 personer under vecka 26.

Vid en jämförelse med motsvarande vecka för ett år sedan har antalet öppet arbetslösa minskat med 14.291 personer 
(-13.159 förra veckan), enligt en uppdatering från Arbetsförmedlingen. 

Arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgick till 166.387 personer, vilket var 2.297 färre än en vecka tidigare. 

Jämfört med för ett år sedan har antalet minskat med 12.508 personer (-13.404 förra veckan).

Antalet personer som fick arbete under veckan uppgick till 15.278, vilket kan jämföras med 15.454 under veckan innan.

Antalet personer som anmälde sig som arbetssökande uppgick till 10.919, vilket kan jämföras med 14.558 veckan innan. 

14.919 nya lediga platser anmäldes, vilket kan jämföras med 13.601 veckan innan.

Källa: Dagens industri

 - En del av Merinfo.se, Christian Nilsson ansvarig utgivare - 

Hushållens lånetakt ökar

Hushållens lånetakt ökar

Finansinstitutens utlåning, hushållens lånetakt, till de svenska hushållen var upp med 5,3 procent i maj jämfört med ett år tidigare.

I april var hushållens lånetakt oreviderade +5,2 procent.

Undersökningen sammanställs av SCB på uppdrag av Riksbanken.

Hushållens lån uppgick till 2.956 miljarder kronor, jämfört med 2.941 miljarder en månad tidigare. Bostadslånen hade en årlig tillväxttakt på 5,6 procent, vilket kan jämföras med en tillväxttakt om 5,6 procent månaden innan.

Den genomsnittliga räntan på hushållens nya avtal uppgick till 2,53 procent, jämfört med 2,54 procent föregående månad. Snitträntan på nya bostadslån uppgick till 2,35 procent, jämfört med 2,37 procent månaden innan.

Utlåningen till icke-finansiella företag hade en årlig tillväxttakt på 2,8 procent, jämfört med 1,3 procent månaden före.

Penningmängden, mätt som M1, ökade med 10,1 procent, att jämföra med oreviderade 9,1 procent månaden innan.

Det breda penningmängdsmåttet M3 ökade 4,1 procent, jämfört med oreviderade 4,2 procent månaden innan. M3 inkluderar förutom M1 även inlåning med vissa villkor, repor, andelar i penningmarknadsfonder och korta värdepapper.

Källa: Affärsvärlden

 – En del av Merinfo.se, Christian Nilsson ansvarig utgivare –

Skatteåterbäring – Över 3,5 miljoner personer får pengar till midsommar

Skatteåterbäring – Över 3,5 miljoner personer får pengar till midsommar

 I år får över 3,5 miljoner personer totalt 30,5 miljarder kronor i skatteåterbäring före midsommar. Det står klart efter att Skatteverket avslutat den inledande omgången av årets granskning av inkomstdeklarationerna.

Av de cirka 5,2 miljoner personer som deklarerat via internet, app, sms eller telefon kommer 3 660 504 personer att få dela på totalt 30 499 556 098 kronor i skatteåterbäring före midsommarhelgen.

– Många har upptäckt hur lätt och säkert man kan deklarera elektroniskt. Främst ser vi en ökad användning av Mobilt BankID, från 220 000 personer förra året till över 660 000 i år, säger Susanna Svensson, verksamhetsarkitekt vid Skatteverket.

Den som har skatt att få tillbaka och som e-deklarerat före 5 maj samt anmält konto för utbetalning ska normalt ha pengarna insatta på sitt konto i slutet av den här veckan. Den som har en e-legitimation kan själv kolla saldot på sitt skattekonto på skatteverket.se redan den 3 juni.

Beskeden om slutlig skatt börjar skickas ut under nästa vecka. Utskicken pågår fram till midsommar och sker i flera omgångar, därför kan en person i ett område få sitt besked före sina grannar eller sin familj.

Ett antal deklaranter kommer inte att få sina pengar före midsommar, trots att de har deklarerat elektroniskt och har anmält godkänt konto för återbetalning.

– Det kan bero på att de har tagits ut för granskning och att denna ännu inte är klar, säger Susanna Svensson.

Lokala siffror med statistik för län och kommuner länkas i detta pressmeddelande på skatteverket.se i slutet av vecka 23.

Källa: Skatteverket.se

 – En del av Merinfo.se, Christian Nilsson ansvarig utgivare –

Gifta sig – Allt färre gifter sig

Gifta sig – Allt färre gifter sig visar en ny undersökning.

Nästan hälften, 48 procent av brudparen 2013, valde att gifta sig under sommar­månaderna juni, juli och augusti. Totalt ingicks 45 703 äkten­skap, vilket var en minsk­ning med nästan 10 procent jämfört med 2012.

Även om det under det senaste decenniet blivit vanligare att gifta sig varierar antalet som väljer att gifta sig mellan åren. Mellan 2011 och 2012 ökade antalet giftermål för att sedan minska igen under 2013. Under året gifte sig 45 703 par, vilket var en minskning med nästan tio procent jämfört med 2012. Av personerna som valde att gifta sig förra året var det 652 kvinnor och 498 män som ingick ett samkönat äktenskap.

Det fanns totalt drygt 3,2 miljoner gifta personer i Sverige 2013. Av dessa var 3 538 kvinnor och 2 448 män gifta med en person av samma kön.

Under 2013 var det 35 529 kvinnor och 36 588 män som gifte sig för första gången. De allra flesta paren, 48 procent, gifte sig under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Den vanligaste veckodagen att gifta sig på var en lördag, och den dagen då flest par bytte ringar var den 15 juni.

Brudparen blir allt äldre

Idag gifter vi oss senare i livet och medelåldern för personer som ingick äktenskap för första gången under 2013 var 33,0 år för kvinnor och 35,7 år för män. För personer som ingick ett samkönat äktenskap för första gången var åldern något högre för kvinnorna, 34,9 år och betydligt högre för männen, 43,4 år.

I genomsnitt gifter sig en kvinna med en något äldre man. Det gäller för riket, men också på länsnivå. Medelåldern vid första giftermålet skiljer mellan länen. De äldsta paren bor i Jämtlands län där kvinnorna i snitt var 35,7 år och männen 38,8 år. Yngsta paren finns i Jönköpings län. Där var medelåldern för kvinnorna 31,7 år och för männen 34,2 år. Det var 106 personer som var 80 år eller äldre vid giftermålet.

19 000 par firade guldbröllop under 2013

Varje år har många brudpar anledning att fira sin bröllopsdag lite extra. Ungefär 19 000 par kunde fira guldbröllop under 2013, det vill säga att de har varit gifta i 50 år. Närmare 7 000 par hade varit gifta i 60 år och 55 500 par kunde fira sin första årsdag under 2013.

Många gifter sig mer än en gång i livet. Under 2013 gifte 10 202 kvinnor och
10 824 män om sig. Av dessa gifte sig 1 000 personer med en person de tidigare varit gift med och skilt sig från någon gång under de senaste tio åren.

Källa: SCB

– En del av Merinfo.se, Christian Nilsson ansvarig utgivare –

Deklarationsdags – Hårt tryck på Skatteverket

Deklarationsdags – Hundratusentals svenskar har ännu inte deklarerat. Den som väntat med sina frågor till de sista dagarna får räkna med långa telefonköer hos Skatteverket.

På måndag den 5 maj är det sista dagen att deklarera. Ungefär 25 procent väntar till de sista dagarna med att skicka in sina uppgifter.

– Ofta är det de med de mest komplicerade frågorna som skjuter på det. Vi kan inte då ha bemanning så att alla får ett snabbt svar, säger Kay Kojer, utvecklingsledare på Skatteverket.

Det innebär att trycket på telefonlinjerna kommer att vara hårt fram till måndag, när gonggongen slår vid midnatt. Myndigheten har extraöppet, men det finns ändå tider man ska undvika att ringa på.

– Man borde absolut inte deklarera mellan klockan 19 och 23 på lördag, söndag och måndag. Det är inte lika många som ringer på dagtid, då kommer man fram fortare, säger Kay Kojer.

Har du väntat så här länge, förbered dig på telefonkö alltså.

En vanlig fråga så här i sista minuten är om det går att få anstånd med deklarationen.

– Det är de lite mer panikartade frågorna som kommer nu. Folk upptäcker till exempel att de inte har alla papper. Om man uppger ett rimligt skäl får man anstånd i en eller två veckor, men inte mer än så.

Kay Kojer tror inte att så många glömmer att deklarera helt och hållet, men har man till exempel sålt aktier och plötsligt kommer på att det saknas en avräkningsnota från banken så tar det någon vecka att få en sådan.

Annars är det vanligt med tekniska frågor så här på slutet, som hur man skaffar sig en e-legitimation eller gör när man inte hittar sin deklaration.

– Sedan är det alltid det här med avdragen för resor till och arbetet som folk frågar om.

Den som inte deklarerar i tid tvingas betala en förseningsavgift på 1 000 kronor. Dröjer deklarationen längre än tre månader stiger beloppet successivt.

Källa: Di.se

Ny finanskris – Bankchef varnar

Ny finanskris – Handelsbankens vd Pär Boman varnar. Han ser tendenser som påminner om åren före den omfattande finanskris vi hade 2008.

Signalerna han refererar till är den rekordlåga prisskillnaden mellan kreditrisker, alltså att ränteskillnaden mellan att låna ut till högriskprojekt bara är marginellt större än att låna ut till säkrare låntagare.

-Det här är en grogrund för obalanser på kreditmarknaden, säger Boman till TT i samband med att banken redovisade sin kvartalsrapport.

Grundorsaken är att det finns så mycket pengar i omlopp på de europeiska kapitalmarknaderna som letar avkastning. Och det är centralbankernas låga räntenivåer som är boven i det dramat.

-Det är en bekymmersam situation, säger Boman.

Någon direkt medicin ser han inte, men konstaterar att myndigheterna försöker skruva åt kranarna med tuffare kapitalregler.

-Men det här är en problematik som har en tendens till att eskalera, snarare än tvärtom.

Mats Anderson, bankanalytiker på Kepler Cheuvreux, håller delvis med om riskerna som Boman målar upp.

I jakten på avkastning tonar förvaltarna i större utsträckning ned kvaliteten på låntagarna.

-Ränteförvaltarna lider av det låga ränteläget. Pär Boman påpekar att de, i sin jakt på avkastning, inte verkar ta tillräcklig höjd för kreditkvalitet, att döma av statistiken från räntemarknaden, säger Mats Anderson.

Och på den punkten påminner läget nu om tiden före den finanskris vi hade 2007.

Pär Boman talar samtidigt också i egen sak. Handelsbanken har med sina stabila finanser ett gott rykte på finansmarknaderna. Och borde kanske ha än större prisfördelar på den internationella lånemarknaden gentemot andra europeiska banker.

-Handelsbanken tycker nog att de får för liten fördel av det här, säger Mats Anderson.

Fakta: Bättre än väntat för Handelsbanken

Handelsbanken redovisar en rörelsevinst på 4 920 miljoner kronor för första kvartalet 2014. Det kan jämföras med vinsten på 4 336 miljoner kronor motsvarande period 2013.

Resultatet var bättre än väntat. Analytiker hade, enligt Reuters, i genomsnitt räknat med en rörelsevinst på 4 792 miljoner kronor.

Räntenettot steg till 6 653 miljoner kronor, från 6 541 miljoner kronor. Provisionsnettot ökade till 2 060 miljoner kronor, från 1 877 miljoner kronor.

Totalt uppgick intäkterna till 9 481 miljoner kronor, jämfört med 8 800 miljoner kronor motsvarande period året före.

Kostnaderna steg till 4 246 miljoner kronor, från 4 128 miljoner kronor. Kreditförlusterna ökade till 315 miljoner kronor, från 283 miljoner kronor.

För koncernen som helhet steg vinsten, men i Sverige sjönk resultatet med sex procent på ett år.

Källa: Corren.se

Gratis kreditupplysning på aktiebolag

Vi på Merinfo.se har alltid haft som ambition att ge dig som företagare och privatperson den mest kompletta söktjänsten när du söker information.

Under 2014 kommer vi därför lansera unika tjänster som våra besökare efterfrågat. Merinfo rekommenderar dig att redan idag registrera dig som medlem för att visa att du uppskattar våra tjänster och samtidigt få till gång allt det nya som är på ingång!

Gratis kreditupplysning! Se direkt om det finns ett ärende hos Kronofogden eller i tingsrätten

Nu lanserar Merinfo tjänsten gratis kreditupplysning som ger dig som medlem bättre underlag för beslut om samtliga aktiebolag (AB) registrerade i Sverige.

Om företaget (Aktiebolag) du söker efter har ett ärende registrerat hos Kronofogden eller i tingsrätten finner du en markering i samband med sökträffen, både i träfflistan och på profilsidan som visar om det finns några belastningar på företager eller ej.

Vi kontrollerar samtliga aktiebolag dagligen för att ge dig som användare den mest korrekta informationen. Merinfo.se är först med att erbjuda gratis kreditupplysning på företag.

Informationen är till för att ge dig som användare rätt underlag för rätt beslut när du skall inleda en affärsrelation eller av annan anledning behöver information. Observera att vi ej gör en bedömning av kreditvärdigheten. Vi lämnar endast ut information från våra register för att du själv skall får göra bedömningen.

Vad innebär ”Vi rekommenderar en kreditupplysning”?

När denna information visas i samband med ett företag betyder det att det per dagens datum finns något av följande registrerat på företaget:

Skuldsaldo

Betalningsanmärkningar och ansökningar

En betalningsanmärkning betyder att företaget inte har betalat sina skulder i tid. Redan en ansökan om betalningsföreläggande på ett företag registreras som en betalningsanmärkning.

Utmätning

Utmätning betyder att Kronofogden beslutar att något företaget äger ska användas för att betala företagets skuld.

Återtagningsmål

Säljaren kan i vissa fall få tillbaka en vara om köparen inte uppfyller sin del av köpeavtalet, t.ex. missköter sina avbetalningar. Säljaren kan då vända sig till Kronofogden och ansöka om återtagning.

Ärende i Tingsrätten

Utslag i mål om betalningsföreläggande och vanlig handräckning vinner laga kraft en månad efter

dagen för utslaget. Svaranden kan hindra att utslaget vinner laga kraft genom att ansöka om s.k. återvinning hos Kronofogden inom denna tid. Om svaranden ansöker om återvinning i tid överlämnar Kronofogden målet till tingsrätten för prövning.

Konkursansökan

En person eller ett bolag som inte kan betala sina skulder och inte kommer att kunna göra det under en längre tid, kan försättas i konkurs efter en konkursansökan.

Konkurs registrerad hos Kronofogden

Konkurs registrerad hos Bolagsverket

En miljard kronor i bidrag till dem som tjänar mest

En miljard kronor i bidrag till dem som tjänar mest

Ju högre inkomst desto mer utnyttjas möjligheten till Rot-avdrag. Sedan avdraget infördes år 2009 har personer med inkomster över 50 000 kronor i månaden och som bor i någon av de 13 kommuner som ingår i Hyresgästföreningens västsvenska region fått över en miljard i bidrag för att bygga om hemma.

År 2012 fick ägare till villor och bostadsrätter i Göteborgsregionen 1 467 miljoner kronor, alltså närmare 1,5 miljard, i Rot-stöd. Nästan hälften, 684 miljoner, av de pengarna gick till personer med en årsinkomst över 400 000 kronor.

Det är alltså en förhållandevis liten och välbärgad grupp som får en stor del av Rot-pengarna. Och de får betydligt mer än vad de fattigaste invånarna får i bostadsbidrag. År 2012 betalades 462 miljoner kronor ut i bostadsbidrag i region västra Sverige.

–  De här siffrorna visar tydligt att Rot-avdraget både används flitigt av och gynnar dem med de allra högsta inkomsterna. Jämfört med summan över utbetalda bostadsbidrag så blir de här summorna naturligtvis väldigt utmanande, inte minst fördelningspolitiskt, säger Anna Lönn Lundbäck, regionchef för Hyresgästföreningen Västra Sverige.

–  Men den stora orättvisan är att Rot-avdraget enbart gäller ägt boende och inte hyresrätter. Vi vet att många hyresgäster får svårt att bo kvar eftersom de inte klarar högre hyror sedan deras hem renoverats och därför kräver vi att även hyresrätter ska bli berättigade till Rot-avdrag.

Siffrorna ovan bygger på statistik från SCB, Statistiska Centralbyrån, och finns från och med i dag publicerade på Hyresgästföreningens webbsajt http://hurvibor.se/goteborgsregionen. På sidan finns en mängd fakta och statistik om boende- och levnadsförhållanden i såväl Göteborg som dess kranskommuner.

Du hittar också ett mer utförligt material om Rot- avdraget på  http://hurvibor.se/lanssidor/goteborgsregionen/hur-vi-lever/rot-avdrag/

I Hyresgästföreningens västsvenska region ingår följande kommuner:

Varberg, Kungsbacka, Härryda, Mölndal, Göteborg, Partille, Lerum, Ale, Kungälv, Stenungsund, Orust, Tjörn samt Öckerö.

Källa: Hyresgästföreningen

Här ökade inkomsterna mest

Här ökade inkomsterna mest

Läge att flytta norrut om du vill höja lönen.

Kommunerna i norr blev nämligen inkomstvinnare mellan åren 2000 och 2012. Störst var inkomstökningen i Kiruna.

Under 2000-talets 12 första år ökade medianinkomsten med drygt 20 procent i Sverige, enligt statistik från SCB.

I Sveriges nordligaste kommuner ökade inkomsterna mest under dessa år.

Allra störst var ökningen i Kiruna med 36 procent.

Därefter kom Pajala med 33 procent. Med på topplistan finns även Gällivare och Övertorneå.

Högkonjunktur inom gruvindustrin

Ökningen förklaras till stor del av att det under perioden var högkonjunktur inom gruvindustrin.

13 av Norrbottens 14 kommuner hade en inkomstökning som var större än genomsnittet för hela landet.

Även kommuner på Hallandskusten hade stor inkomstökning mellan 2000 och 2012.

De tio kommuner som hade lägst inkomstökning låg alla i storstadslänen, enligt SCB.

Högst inkomst i Stockholmskommunerna

Men högst medianinkomst både 2000 och 2012 hade Danderyd. Och det är Stockholmskommunerna som dominerar listan över kommunerna med högst inkomst 2012. Medianinkomsten var då 278 000 kronor.

Totalt ökade kvinnornas inkomster mer än männens under perioden. Men i de nordligaste kommunerna var det tvärtom, där ökade de unga männens löner allra mest.

Källa: Aftonbladet.se

Sjukskrivna kvinnor straffas

Sjukskrivna kvinnor straffas

Kvinnor tar fortfarande i dag huvudansvaret för både hem och barn samtidigt som de lönearbetar. Det leder till att kvinnor får sämre hälsa. De riskerar att slitas ut i förtid.

I äldreomsorgen slits kvinnor ut på grund av att det är för få som ska göra för mycket. Så är det även inom sjukvården.

Nyligen kom Kommunal ut med en rapport som visar att 22 procent av dem som arbetar i äldreomsorgen vill sluta inom de närmaste åren. I många kvinnodominerade yrken tvingas de anställda att jobba visstid, deltid och jaga timmar för att få ekonomin att gå ihop och det sliter på hälsan.

Konsekvenser av en mindre god arbetsmiljö drabbar väldigt många kvinnor. Inom Tiohundra AB, tungt omsorgsarbete, tvingas nu de anställda till en försämrad arbetsmiljö genom att nattarbetstiden förlängs med fyra timmar i månaden utan löneförhöjning. De som redan har en påfrestande arbetssituation som tär på hälsan drabbas ytterligare. Och majoriteten av dem är kvinnor.

Sju av tio sjukskrivna i dag är kvinnor. I Norrtälje kommun har ohälsotalen för kvinnor under många år varit jämförelsevis högre än genomsnittet, trots särskilda insatser i projektform. Den politik som förs av regeringen i dag straffar de sjukskrivna kvinnorna tredubbelt.
• Sjukvårdens resurser är för knappa, vilket gör att många sjuka inte får den vård de skulle behöva. Medicinska insatser och rehabilitering påverkas och försenas. Resurserna för det förebyggande arbetsmiljöarbetet har kraftigt skurits ned.
• Tidsgränser är införda i sjukförsäkringen så att cirka 75 000 personer, varav de flesta kvinnor, i dag står utan ersättning från sjukförsäkringen och tvingas att gå till arbetsförmedlingen för att söka jobb trots att de inte är friska.
• Sjuka tvingas betala högre skatt enbart för att de är sjuka. Vid en så låg inkomst som 12 000 kronor per månad betalar en sjuk 885 kronor mer i skatt per månad jämfört med en som är frisk och har jobb vid samma inkomst.

Ideologiska värderingar som att människor behöver ”incitament”, ”drivkrafter”, ekonomiska sådana, för att ”se till att bli frisk” har styrt förändringarna av sjukförsäkringen och skattepolitiken. Människor har delats in i närande och tärande i skattesystemet
Sju av tio i gruppen med högst inkomster är män. Högerregeringen har prioriterat en politik som framför allt har gynnat gruppen med högst inkomster. Det har finansierats genom att har sjukskrivna kvinnor fått sänkta ersättningsnivåer och bestämda tidsgränser i sjukförsäkringen.

I den senaste budgeten valde högerregeringen att sänka skatten med cirka 15 miljarder för de friska med jobb, mest till de högavlönade. Samtidigt fick sjukvården 74 miljoner. Det var alltså ungefär 200 gånger viktigare att sänka skatten än förstärka sjukvården.
Vänsterpartiet gör andra prioriteringar. För oss kommer människovärdet först. Vi tror att människor vill vara friska, arbeta och göra sitt bästa. När olyckan är framme och vi blir sjuka vill vi att det ska finnas en välfungerande sjukvård med god tillgång till rehabilitering. Tidsgränser ska endast finnas till för att garantera individens rätt till rehabilitering. Ersättningen till sjuka behöver höjas och stupstocken tas bort. Vi lägger 3 miljarder till en bättre sjukvård, 1,3 miljarder till att höja ersättningen i sjukförsäkringen och vi vill att skattesystemet ska bygga på principen lika skatt vid lika inkomst.

Källa: Norrtelje Tidning

Ledamöter har stora sidoinkomster

Ledamöter har stora sidoinkomster

Många riksdagsledamöter tjänar betydligt mer än riksdagsarvodet och 65 av de 349 ledamöterna hade 2012 extrainkomster på över 100 000 kronor, visar TT:s genomgång.

Listan toppas av moderaten Staffan Anger, tidigare vd inom stålkoncernen Outokumpu. Han hade en inkomst på 1 251 000 kronor utöver riksdagsarvoden, sitter i 16 bolagsstyrelser men försäkrar att han arbetar stenhårt i riksdagen.

Många av dem som hamnar högt på topplistan över extra inkomster är över 65 år, har pension och privata pensionsförsäkringar. Andra får extra betalt från sitt parti för olika uppdrag, några arbetar i sina yrken och flera har kommunala uppdrag.

Tvåan på listan, Håkan Juholt (S), hade under 2012 avgångsvederlag från sin partiledartid. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson får utöver riksdagsarvodet över 400 000 kronor från SD.

Källa: Västerbotten-kuriren

Ökad möjlighet till välfärd

Ökad möjlighet till välfärd

Trots att arbetslösheten minskar och att långtidsarbetslösheten hör till de lägsta i EU så finns det barn vars föräldrar inte har ett arbete att gå till. Jag slår mig absolut inte för bröstet. Det finns alltid mer vi kan göra men det är glädjande att ”barnfattigdomen” minskade för andra året i rad.

Under perioden 1998 fram till 2012 har de flesta hushåll ekonomiskt sett fått de bättre, trots den ekonomiska nedgång som inleddes 2008. Högre sysselsättning och sänkta inkomstskatter från och med 2007 är den främsta förklaringen till ökade disponibla inkomster.

Vår ekonomiska familjepolitik är av stor betydelse för många barnhushåll. Fördelningspolitiken har en tydlig fördelningsprofil vilket innebär att en högre andel av de behovsprövade bidragen, 52 procent betalas ut till de hushåll, 20 procent med lägst inkomster. Det kan ställas mot socialdemokraternas förslag om ökat barnbidrag till alla oavsett inkomst.

Det finns fortfarande barnfamiljer som är i behov av ytterligare stöd. Därför gjorde vi ännu en höjning av bostadsbidraget – särskilt bidrag för hemmavarande barn, det är ett bra sätt att stärka ekonomin för de barnfamiljer som lever under knappa omständigheter. År 2012 satsade regeringen 1,2 miljarder kronor på att höja bostadsbidraget. Höjningen av bostadsbidraget är riktad så – att de som är mest ekonomiskt utsatta nås av höjningen som motsvarar i genomsnitt 750 kronor per månad. Med den höjning som trädde i kraft januari 2014 av det särskilda bidraget har regeringen satsat 1,6 miljarder kronor på höjt bostadsbidrag för barnfamiljer. Det innebär att för familj med två barn ca tusenlapp mer varje månad 2014.

Grundnivån i föräldraförsäkringen höjdes från 180 kronor till 225 kronor per dag 2013. Höjningen är riktad till dem som inte har arbetat tillräckligt länge eller som haft för låga inkomster för att få föräldrapenningen relaterad till sin inkomst.

Vi har en bredd av åtgärder och reformer såsom nystartsjobb, instegsjobb, rabatter och utbildningar. Den sänkta arbetsgivaravgiften för unga har lett till att uppemot 10 000 fler unga människor har kommit in på arbetsmarknaden.

Eftersom Alliansen hittills satsat 4 miljarder kronor mer på förskola, grund- och gymnasieskolan jämfört med då (S) styrde år 2006 blir det som att Nilsson (S) och Karlsson (S) jämför äpplen och päron. Vi har sänkt skatterna i ett land som har ett av världens högsta skattetryck, dock har skatteintäkterna ökat för att de är fler som är i arbete. Lägre skattetryck är ett incitament för fler att välja arbete framför bidrag och varje arbetad timme ger möjlighet till ökad välfärd för alla.

Källa: Ystad Allehanda

Bättre sök – Få ut mer av Merinfo.se med sökskolan

Sökskolan hjälper dig till bättre sök på Merinfo.se.

Merinfo.se har samlat stora mängde information om privatpersoner, företag, telefonnummer och produkter. I sökskolan berättar vi hur du får bästa möjliga resultat på dina sökningar och även vilka sökmöjligheter som finns. Kort och gott, bättre sök.

Som första sida på Merinfo presenteras du som besökare av möjligheten att söka på företag, privatpersoner och produkter. Allt samlat på ett och samma ställe. För att göra mer specifika sökningar rekommenderar vi att du klickar in på respektive flik där du kan enkelt göra mer detaljerade sökningar.

Vad eller vem söker du?

I detta fält anger du vad du letar efter. Namn på person eller företag, telefonnummer, sökord på företag eller bransch, hela eller delar av personnummer eller sökord för en produkt.

Exempel på sökningar: Lars Karlsson, 08-123 456, Lars 19690601, Snickare, Laga bilen, 690101-0101, Handväska

Var någonstans?

Ange vilket geografiskt område du söker i om du inte vill söka i hela Sverige. Gatuadress, ort, postnummer, ort, kommun eller län.

Exempel på sökningar: Göteborg, Storgatan 1, Kungsgatan Malmö, 123 45 (postnummer), Blekinge

Skärmavbild 2013-11-06 kl. 10.19.44

 

Personfliken

För att göra det enkelt för dig som användare att söka mer detaljerat på merinfo.se väljer du med fördel att söka under fliken Personer för att komplettera din sökning. Observera att du ej behöver ange något/några sökord för att göra en sökning utan kan endast använda dig av de valmöjligheter du har att göra sökningen mer specifik. För att lista samtliga kändisar klickar du i rutan ”Är kändis” och klickar sedan på ”Sök på Merinfo.se”.

Letar du efter den kändis?

Vi har markerat tusentals personer som kändisar och dessutom kategoriserat dessa åt dig för att lättare kunna hitta det du söker. Välj i denna rullist vilken typ av kändis du letar efter om du är på jakt efter en särskild kändis. Kanske en fotbollsspelare eller varför inte en trollkarl?

Vilket kön?

Välj om du vill endast ha sökträffar på Män eller Kvinnor.

Civilstatus?

Att ange om pesonen skall vara gift eller ej kan underlätta för dig att hitta rätt person om du har bristfällig information om den du letar efter.

Åldersgrupp: 16 – 120 år

Dra i slidern om du vill precisera din sökning till en viss åldersintervall.

Är kändis

Markera detta alternativ om personerna som listas skall vara kändisar.

Innehar bolagsengagemang

Detta alternativ låter dig lista endast personer som har minst 1 bolagsengagemang.

Äger fastigheter

Med fastighetsägare avser vi villa, radhus eller fritidshus. Markera om du endast vill visa personer med minst 1 fastighetsinnehav.

Innehar telefonnummer

Alla personer har inte ett telefonnummer eller har ett nummer som är markerat som dolt. Vill du visa endast personer som har ett telefonnummer som ej är dolt kryssar du i detta alternativ.

Skärmavbild 2013-11-06 kl. 10.31.09

Företagsfliken

Ett enklare sätt att göra mer detaljerade sökningar på företag. Använd med fördel detta alternativ om du letar efter efter företagsuppgifter.

Omsättning 0 – 100+ miljoner

Dra i slidern för att begränsa din sökning till ett visst område baserat på senast godkända årsredovisningen. Genom att välja 100+ miljoner visas alla företag med en omsättning högre än 100 miljoner kronor. Genom att välja endast 0 visas nystartade bolag som ännu inte redovisat en omsättning samt företag som saknar omsättning.

Anställda 0 – 100+ st

Har du som krav att företagen du söker efter skall ha ett visst antal anställd som minimum eller inom ett visst spann? Välj att smala av din sökning genom att dra i slidern till önskar resultat.

Bolagsform

Välj endast att söka i en viss bolagsform. Kanske letar du efter enbart enskilda firmor eller aktiebolag, detta kan du enkelt styra genom att markera det som är intressant för dig.

Innehar telefonnummer

Letar du efter företag du vill kunna nå per telefon kryssar du i rutan och vi listar endast de företag som har ett telefonnummer registrerat.

Skärmavbild 2013-11-06 kl. 10.50.18

 

 

 

 

 

 

 

Konkurser ökar i Västsverige – Fler på obestånd

Fler konkurser i Västsverige.

Bygg, detaljhandeln och transporter får ta mest stryk i den osäkra konjunkturen och ökar mest bland konkurser. Istället tycks vi spendera mer pengar på krogen där konkurstempot har sänkts.

Antalet företagskonkurser i Västra Götaland uppgick under första halvåret till 636 vilket är en ökning från fjolårets 549 under samma period, motsvarande en ökning med 16 procent. Under juli var antalet konkurser i länet 67, en ökning med 3 procent från i fjol.

Utmärkande för konkursutvecklingen i Västra Götaland är också att första halvåret i år innebär fler företagskonkurser jämfört med samma period de senaste fem åren.

Detta framgår av UC Konkursstatistik där antalet konkurser för hela landet under första halvåret ökade med 10 procent jämfört med samma period i fjol. Totalt 4 267 företagskonkurser anmäldes i landet under årets första sex månader.

Under juli minskade antalet konkurser med 3 procent, jämfört med juli i fjol.

– Konkursminskningen i juli var inte helt oväntad. Det har kommit in fler rapporter under våren och sommaren som signalerar en förbättring av konjunkturen. Den svaga privatkonsumtionen och företagens låga investeringsvilja har dock medfört lägre efterfrågan på varor och tjänster vilket varit tuffa tider för många företag varför vi fortsatt ser en relativt stor utslagning. Många företag i tillverkningsindustrin upplever stor osäkerhet om vart konjunkturen är på väg och det påverkar deras investeringsvilja, säger UC:s marknadschef Roland Sigbladh i en presskommentar till statistiken.

Byggbranschen noterar flest konkurser under första halvåret, 727 jämfört med fjolåret 650.

Därefter kommer detaljhandeln med 544 (512), juridik, ekonomi och teknik 431 (352), partihandel 341 (316) och transport 242 (203).

– Den osäkra konjunkturen innebär att många tvekar avseende köp av fastigheter och bostadsrätter och det påverkar byggindustrin där många företag finns. Konsekvensen av att det startas färre projekt är en ökad utslagning, säger Roland Sigblad.

– Detaljhandeln dras med stora lönsamhetsproblem på grund av stort utbud och det osäkra ekonomiska läget som lett till försvagad efterfrågan. Handeln skulle behöva en snabb stabilisering i den internationella ekonomin som får de svenska konsumenterna att lätta på plånboken i större utsträckning. Annars riskerar vi att få se större utslagning och ännu fler tomma lokaler i gallerior och köpcentrum, analyserar Roland Sigblad.

Hotell och restaurangbranschen profilerar sig i konkursstatistiken genom att antalet konkurser minskade med 12 procent under första halvåret. 234 företag inom branschen försattes i konkurs under första halvåret.

källa: Göteborgs-posten

Skuldsatt? Du är inte ensam! Senaste statistiken

Om du är skuldsatt är du inte ensam vi har sammanställningen av samtliga restförda fysiska personer uppdelat på län och kommun

Oavsett om du är skuldsatt eller ej redovisar vi antalet som anses som skuldsatt och deras totala skuld i Kronofogdens register.

Statistiken visar skuldsatta personer, det vill säga företag och andra juridiska personer ingår inte. Statistiken är nedbruten på län och kommun och kommer att uppdateras årligen.

  2010-12-31 2011-12-31 2012-12-31
Län Kommun Antal Totalskuld Antal Totalskuld Antal Totalskuld
BLEKINGE KARLSHAMN 1 106 173 162 306 1 110 168 093 887 1 096 164 142 642
BLEKINGE KARLSKRONA 2 031 254 559 813 2 059 314 566 556 2 081 263 742 960
BLEKINGE OLOFSTRÖM 482 55 083 939 495 58 187 104 498 57 532 771
BLEKINGE RONNEBY 1 127 121 997 237 1 142 115 669 637 1 166 136 607 859
BLEKINGE SÖLVESBORG 671 85 908 927 646 79 998 782 684 111 144 830
BLEKINGE TOTALT 5 417 690 712 222 5 452 736 515 966 5 525 733 171 062
DALARNA AVESTA 968 150 265 379 927 146 771 486 957 156 301 787
DALARNA BORLÄNGE 2 073 198 890 537 2 015 189 552 614 2 016 209 952 991
DALARNA FALUN 1 846 203 689 318 1 844 203 967 865 1 855 212 268 671
DALARNA GAGNEF 285 36 731 005 288 29 550 169 270 26 918 005
DALARNA HEDEMORA 645 93 274 167 644 88 955 552 653 94 565 246
DALARNA LEKSAND 427 69 227 775 422 68 865 646 444 107 154 880
DALARNA LUDVIKA 1 190 161 842 896 1 168 137 785 390 1 175 149 286 649
DALARNA MALUNG-SÄLEN 364 44 347 808 368 41 078 035 356 39 881 455
DALARNA MORA 616 111 511 865 623 110 772 514 639 88 037 303
DALARNA ORSA 273 49 578 060 271 56 819 947 260 71 857 173
DALARNA RÄTTVIK 348 38 080 966 356 43 972 131 368 47 874 025
DALARNA SMEDJEBACKEN 441 39 045 668 400 47 934 100 407 64 354 329
DALARNA SÄTER 360 44 103 935 362 53 285 077 374 56 129 549
DALARNA VANSBRO 243 26 725 771 262 25 463 174 261 28 143 415
DALARNA ÄLVDALEN 266 44 385 893 284 48 137 552 277 51 162 381
DALARNA TOTALT 10 345 1 311 701 043 10 234 1 292 911 252 10 312 1 403 887 859
GOTLAND GOTLAND 2 281 271 866 493 2 301 284 966 100 2 291 282 251 826
GÄVLEBORG BOLLNÄS 1 030 252 195 085 1 065 250 257 517 1 061 246 311 776
GÄVLEBORG GÄVLE 3 949 453 182 542 3 956 440 023 807 3 989 461 294 113
GÄVLEBORG HOFORS 467 69 230 658 460 65 808 191 462 72 038 354
GÄVLEBORG HUDIKSVALL 1 543 384 886 572 1 495 217 601 328 1 479 236 717 541
GÄVLEBORG LJUSDAL 858 249 067 083 810 228 092 044 827 222 258 040
GÄVLEBORG NORDANSTIG 477 66 732 909 469 61 695 433 467 64 741 776
GÄVLEBORG OCKELBO 235 33 559 713 248 29 815 765 255 28 584 591
GÄVLEBORG OVANÅKER 384 53 058 138 390 50 236 257 416 66 915 233
GÄVLEBORG SANDVIKEN 1 575 195 107 446 1 588 188 661 339 1 654 200 052 027
GÄVLEBORG SÖDERHAMN 1 330 178 655 870 1 284 168 911 724 1 302 174 611 398
GÄVLEBORG TOTALT 11 848 1 935 676 016 11 765 1 701 103 405 11 912 1 773 524 849
HALLAND FALKENBERG 1 201 162 072 759 1 169 157 133 155 1 197 187 825 167
HALLAND HALMSTAD 2 708 446 006 872 2 709 452 961 629 2 783 508 536 240
HALLAND HYLTE 363 47 566 424 390 48 294 706 420 56 104 659
HALLAND KUNGSBACKA 1 415 432 184 895 1 423 431 166 985 1 444 507 131 079
HALLAND LAHOLM 842 172 531 195 859 131 407 368 869 158 388 903
HALLAND VARBERG 1 303 200 135 648 1 259 189 236 837 1 311 186 018 630
HALLAND TOTALT 7 832 1 460 497 793 7 809 1 410 200 680 8 024 1 604 004 678
JÄMTLAND BERG 293 45 970 732 307 45 590 849 309 50 237 017
JÄMTLAND BRÄCKE 326 88 583 057 324 83 452 675 310 83 054 531
JÄMTLAND HÄRJEDALEN 450 104 842 450 455 69 286 628 422 64 110 054
JÄMTLAND KROKOM 455 59 578 997 439 72 736 773 427 62 789 347
JÄMTLAND RAGUNDA 268 48 581 008 270 46 612 995 253 42 948 546
JÄMTLAND STRÖMSUND 478 68 258 993 459 63 675 045 457 70 818 968
JÄMTLAND ÅRE 343 53 916 452 345 49 028 807 323 43 778 545
JÄMTLAND ÖSTERSUND 1 901 232 195 670 1 850 221 149 838 1 871 225 041 380
JÄMTLAND TOTALT 4 514 701 927 359 4 449 651 533 610 4 372 642 778 388
JÖNKÖPING ANEBY 251 31 465 093 220 26 644 369 229 29 141 355
JÖNKÖPING EKSJÖ 513 60 068 539 519 71 879 173 540 96 445 159
JÖNKÖPING GISLAVED 1 054 138 849 230 1 053 132 216 505 1 053 133 030 608
JÖNKÖPING GNOSJÖ 332 42 466 531 309 43 237 141 345 61 155 157
JÖNKÖPING HABO 185 26 293 707 187 28 117 023 175 27 636 905
JÖNKÖPING JÖNKÖPING 3 545 545 807 989 3 577 495 801 558 3 541 644 508 895
JÖNKÖPING MULLSJÖ 257 33 268 171 241 57 523 679 228 63 847 104
JÖNKÖPING NÄSSJÖ 1 034 119 227 035 1 071 122 545 513 1 068 127 629 187
JÖNKÖPING SÄVSJÖ 339 46 552 862 319 37 444 942 300 41 476 535
JÖNKÖPING TRANÅS 718 82 371 682 719 74 936 347 720 80 944 009
JÖNKÖPING VAGGERYD 392 54 426 713 373 57 780 618 393 49 557 698
JÖNKÖPING VETLANDA 833 169 650 294 804 180 934 173 764 185 483 501
JÖNKÖPING VÄRNAMO 940 129 846 353 923 137 678 437 950 142 378 517
JÖNKÖPING TOTALT 10 393 1 480 294 199 10 315 1 466 739 478 10 306 1 683 234 630
KALMAR BORGHOLM 388 55 933 048 396 54 797 060 413 59 247 017
KALMAR EMMABODA 339 33 076 552 327 30 703 665 350 35 966 432
KALMAR HULTSFRED 670 140 561 888 658 144 322 492 691 173 692 006
KALMAR HÖGSBY 317 46 619 441 327 55 341 812 355 58 121 158
KALMAR KALMAR 2 061 275 633 513 2 020 258 698 474 2 054 285 108 460
KALMAR MÖNSTERÅS 451 77 840 591 461 50 180 095 485 52 643 634
KALMAR MÖRBYLÅNGA 256 42 033 255 260 34 795 325 299 46 010 616
KALMAR NYBRO 799 136 442 630 803 128 297 275 809 150 527 758
KALMAR OSKARSHAMN 803 94 568 664 785 93 290 938 780 96 801 202
KALMAR TORSÅS 287 41 515 247 299 43 436 597 318 49 877 983
KALMAR VIMMERBY 509 70 950 201 502 57 270 481 521 65 109 268
KALMAR VÄSTERVIK 1 511 204 541 352 1 426 156 212 936 1 399 171 071 342
KALMAR TOTALT 8 391 1 219 716 382 8 264 1 107 347 150 8 474 1 244 176 876
KRONOBERG ALVESTA 598 71 112 614 632 78 977 565 612 91 253 630
KRONOBERG LESSEBO 309 44 995 404 335 39 836 410 342 49 764 673
KRONOBERG LJUNGBY 727 134 178 319 747 145 792 013 794 155 478 369
KRONOBERG MARKARYD 375 45 481 637 378 44 824 761 402 50 793 160
KRONOBERG TINGSRYD 375 55 111 186 427 56 281 427 436 64 847 666
KRONOBERG UPPVIDINGE 308 55 643 782 298 47 515 913 299 46 597 557
KRONOBERG VÄXJÖ 2 179 297 738 397 2 221 332 858 900 2 191 377 786 336
KRONOBERG ÄLMHULT 332 64 293 553 369 59 207 015 381 70 698 811
KRONOBERG TOTALT 5 203 768 554 892 5 407 805 294 004 5 457 907 220 202
NORRBOTTEN ARJEPLOG 104 16 340 550 103 13 736 148 98 13 094 506
NORRBOTTEN ARVIDSJAUR 189 23 135 697 176 19 646 506 169 21 835 263
NORRBOTTEN BODEN 1 226 246 387 657 1 223 356 155 945 1 214 362 330 651
NORRBOTTEN GÄLLIVARE 702 102 473 511 674 94 354 758 632 97 352 188
NORRBOTTEN HAPARANDA 595 92 419 996 577 88 285 426 585 94 619 788
NORRBOTTEN JOKKMOKK 214 52 652 409 204 48 872 324 205 45 985 298
NORRBOTTEN KALIX 635 115 208 051 601 113 960 682 614 106 669 215
NORRBOTTEN KIRUNA 614 91 652 968 577 105 310 915 564 105 142 816
NORRBOTTEN LULEÅ 2 591 386 965 427 2 473 356 381 885 2 404 342 056 220
NORRBOTTEN PAJALA 166 33 429 918 156 23 710 861 149 30 009 673
NORRBOTTEN PITEÅ 1 137 164 479 811 1 131 145 979 465 1 116 141 522 639
NORRBOTTEN ÄLVSBYN 308 76 901 573 297 40 563 698 296 45 868 265
NORRBOTTEN ÖVERKALIX 173 66 578 988 167 62 554 656 162 80 778 717
NORRBOTTEN ÖVERTORNEÅ 167 36 887 765 156 62 789 359 150 39 266 004
NORRBOTTEN TOTALT 8 821 1 505 514 321 8 515 1 532 302 628 8 358 1 526 531 243
SKÅNE BJUV 955 105 439 612 951 97 335 018 984 131 403 379
SKÅNE BROMÖLLA 486 67 314 783 480 67 010 587 489 69 860 423
SKÅNE BURLÖV 881 141 951 467 894 136 425 254 939 143 633 836
SKÅNE BÅSTAD 414 129 102 149 399 102 108 118 431 89 757 006
SKÅNE ESLÖV 1 424 309 197 436 1 407 285 392 570 1 434 340 918 055
SKÅNE HELSINGBORG 5 507 834 580 813 5 552 841 703 753 5 722 790 372 225
SKÅNE HÄSSLEHOLM 2 163 283 118 637 2 145 259 066 694 2 183 276 668 134
SKÅNE HÖGANÄS 629 145 794 530 632 113 326 333 635 126 298 738
SKÅNE HÖRBY 738 134 527 572 769 189 970 006 815 195 230 566
SKÅNE HÖÖR 650 122 135 056 656 118 455 890 690 138 191 165
SKÅNE KLIPPAN 1 083 162 824 573 1 121 165 205 546 1 139 179 192 830
SKÅNE KRISTIANSTAD 3 122 621 304 045 3 096 578 448 030 3 249 653 866 810
SKÅNE KÄVLINGE 751 96 543 346 749 102 970 915 783 104 774 502
SKÅNE LANDSKRONA 2 914 385 980 996 2 895 360 459 319 2 944 377 086 621
SKÅNE LOMMA 218 162 680 584 207 160 281 101 234 204 537 938
SKÅNE LUND 2 418 355 914 362 2 313 334 455 287 2 426 348 919 131
SKÅNE MALMÖ 14 809 2 193 119 800 14 870 2 189 657 341 15 312 2 975 897 945
SKÅNE OSBY 521 103 893 760 504 57 153 602 528 62 056 842
SKÅNE PERSTORP 504 52 278 900 503 56 586 770 535 63 376 581
SKÅNE SIMRISHAMN 791 167 526 940 782 117 928 145 765 118 483 489
SKÅNE SJÖBO 1 028 234 786 376 971 218 723 986 1 039 262 567 375
SKÅNE SKURUP 728 106 679 228 743 109 873 159 820 124 536 748
SKÅNE STAFFANSTORP 601 134 062 727 567 115 606 531 592 96 551 607
SKÅNE SVALÖV 774 115 717 665 756 106 096 995 777 112 065 027
SKÅNE SVEDALA 507 74 612 495 476 68 048 241 507 75 780 531
SKÅNE TOMELILLA 703 125 967 725 718 130 622 937 717 132 172 576
SKÅNE TRELLEBORG 1 970 251 128 235 1 989 239 386 622 2 070 266 607 330
SKÅNE VELLINGE 493 128 437 186 480 104 152 430 514 107 974 247
SKÅNE YSTAD 896 248 514 675 893 312 859 149 903 310 715 957
SKÅNE ÅSTORP 956 123 011 295 956 111 886 778 995 119 437 732
SKÅNE ÄNGELHOLM 1 066 188 393 658 1 070 191 888 577 1 088 189 581 460
SKÅNE ÖRKELLJUNGA 513 76 345 177 530 57 872 631 552 64 168 128
SKÅNE ÖSTRA GÖINGE 802 136 686 480 775 126 919 040 797 126 184 727
SKÅNE TOTALT 52 015 8 519 572 283 51 849 8 227 877 355 53 608 9 378 869 661
STOCKHOLM BOTKYRKA 4 106 646 861 534 4 173 794 201 706 4 359 790 302 626
STOCKHOLM DANDERYD 315 220 346 427 336 205 404 799 308 179 377 498
STOCKHOLM EKERÖ 475 87 158 156 512 121 122 118 548 144 593 079
STOCKHOLM HANINGE 3 675 649 722 181 3 711 575 363 527 3 752 603 897 170
STOCKHOLM HUDDINGE 3 762 747 542 572 3 714 640 042 270 3 821 669 619 716
STOCKHOLM JÄRFÄLLA 1 798 296 757 277 1 851 331 798 069 1 976 366 123 150
STOCKHOLM LIDINGÖ 823 369 777 981 744 280 737 492 788 313 301 855
STOCKHOLM NACKA 1 947 425 234 227 1 950 401 341 555 2 052 413 374 490
STOCKHOLM NORRTÄLJE 2 235 518 592 847 2 331 466 479 567 2 375 461 084 996
STOCKHOLM NYKVARN 196 40 561 764 224 39 843 974 220 44 310 183
STOCKHOLM NYNÄSHAMN 1 321 271 382 119 1 338 279 074 987 1 423 309 801 670
STOCKHOLM SALEM 511 97 801 241 488 99 073 831 505 87 520 312
STOCKHOLM SIGTUNA 1 787 487 740 347 1 834 467 451 509 1 865 948 340 480
STOCKHOLM SOLLENTUNA 1 490 358 233 693 1 513 291 649 806 1 597 353 820 171
STOCKHOLM SOLNA 1 806 386 990 537 1 827 441 673 677 1 849 458 524 713
STOCKHOLM STOCKHOLM 30 646 6 781 753 473 30 499 6 651 512 651 31 222 6 993 691 956
STOCKHOLM SUNDBYBERG 1 718 339 891 191 1 705 346 675 889 1 700 343 160 448
STOCKHOLM SÖDERTÄLJE 4 412 757 480 655 4 449 712 177 445 4 563 806 760 476
STOCKHOLM TYRESÖ 1 396 270 022 319 1 356 259 453 517 1 356 244 933 959
STOCKHOLM TÄBY 804 202 046 128 780 177 733 420 822 194 643 006
STOCKHOLM UPPLANDS-BRO 885 137 402 661 885 146 667 022 913 162 278 068
STOCKHOLM UPPLANDS VÄSBY 1 444 277 097 433 1 466 251 265 710 1 537 272 633 156
STOCKHOLM VALLENTUNA 660 239 750 779 637 213 940 291 666 208 038 059
STOCKHOLM VAXHOLM 215 59 141 181 195 46 047 842 203 59 367 278
STOCKHOLM VÄRMDÖ 1 057 219 628 278 1 027 263 324 653 1 089 289 109 438
STOCKHOLM ÖSTERÅKER 949 258 833 981 993 242 319 910 1 006 192 655 387
STOCKHOLM TOTALT 70 433 15 147 750 982 70 538 14 746 377 237 72 515 15 911 263 340
SÖDERMANLAND ESKILSTUNA 4 712 618 792 503 4 679 591 983 471 4 774 595 188 539
SÖDERMANLAND FLEN 817 108 467 367 789 113 541 669 834 115 115 406
SÖDERMANLAND GNESTA 434 51 381 294 439 58 779 371 434 60 574 487
SÖDERMANLAND KATRINEHOLM 1 412 174 547 960 1 380 179 364 239 1 398 180 255 695
SÖDERMANLAND NYKÖPING 1 772 266 418 708 1 781 271 662 840 1 865 302 933 735
SÖDERMANLAND OXELÖSUND 540 107 352 682 520 89 672 492 546 95 660 543
SÖDERMANLAND STRÄNGNÄS 1 385 200 592 268 1 375 193 560 330 1 375 218 416 269
SÖDERMANLAND TROSA 349 67 918 981 348 67 017 372 348 60 315 446
SÖDERMANLAND VINGÅKER 447 56 370 551 438 58 127 423 419 58 217 366
SÖDERMANLAND TOTALT 11 868 1 651 842 314 11 749 1 623 709 207 11 993 1 686 677 486
UPPSALA ENKÖPING 1 539 232 861 982 1 537 276 952 272 1 504 231 882 645
UPPSALA HEBY 598 134 040 271 636 122 919 358 645 134 510 578
UPPSALA HÅBO 718 157 383 181 673 128 686 174 664 156 928 125
UPPSALA KNIVSTA 320 68 021 532 355 71 629 647 348 65 439 243
UPPSALA TIERP 1 017 151 625 742 1 016 142 474 130 1 022 134 922 034
UPPSALA UPPSALA 5 380 1 036 199 507 5 329 930 479 776 5 218 930 677 467
UPPSALA ÄLVKARLEBY 408 47 887 640 405 58 900 898 408 61 036 545
UPPSALA ÖSTHAMMAR 691 101 709 543 682 88 108 539 665 102 765 528
UPPSALA TOTALT 10 671 1 929 729 398 10 633 1 820 150 794 10 474 1 818 162 165
VÄRMLAND ARVIKA 1 140 207 450 140 1 133 134 809 832 1 109 135 531 308
VÄRMLAND EDA 590 73 949 650 548 72 054 967 574 72 052 619
VÄRMLAND FILIPSTAD 622 83 377 462 618 76 788 811 640 84 437 836
VÄRMLAND FORSHAGA 536 65 301 320 536 68 018 013 573 73 154 166
VÄRMLAND GRUMS 573 68 197 921 581 63 267 270 607 68 974 402
VÄRMLAND HAGFORS 581 70 505 397 569 73 485 542 598 79 323 472
VÄRMLAND HAMMARÖ 427 43 718 363 389 45 004 422 381 45 954 099
VÄRMLAND KARLSTAD 3 258 444 555 762 3 149 405 093 736 3 164 409 166 183
VÄRMLAND KIL 471 94 819 872 447 72 607 841 457 77 271 917
VÄRMLAND KRISTINEHAMN 1 188 141 053 446 1 193 145 310 370 1 192 152 246 779
VÄRMLAND MUNKFORS 220 58 837 101 204 55 786 607 196 51 067 320
VÄRMLAND STORFORS 261 29 082 765 262 25 377 705 263 24 427 550
VÄRMLAND SUNNE 442 61 871 900 456 44 717 981 484 64 391 958
VÄRMLAND SÄFFLE 663 74 241 459 640 67 317 762 666 81 555 195
VÄRMLAND TORSBY 589 83 752 153 551 67 308 753 520 68 572 144
VÄRMLAND ÅRJÄNG 386 62 928 940 370 40 661 299 382 62 314 790
VÄRMLAND TOTALT 11 947 1 663 643 651 11 646 1 457 610 911 11 806 1 550 441 738
VÄSTERBOTTEN BJURHOLM 77 7 621 480 74 12 359 195 74 17 425 404
VÄSTERBOTTEN DOROTEA 63 9 160 574 62 7 008 740 63 6 839 106
VÄSTERBOTTEN LYCKSELE 416 55 591 435 383 47 064 939 385 45 448 079
VÄSTERBOTTEN MALÅ 110 10 720 858 104 9 153 035 110 11 824 489
VÄSTERBOTTEN NORDMALING 285 34 724 211 274 30 901 759 281 28 931 643
VÄSTERBOTTEN NORSJÖ 101 7 811 362 106 9 557 575 108 12 619 030
VÄSTERBOTTEN ROBERTSFORS 204 22 517 660 198 25 257 987 195 27 091 079
VÄSTERBOTTEN SKELLEFTEÅ 1 767 234 731 513 1 748 221 395 620 1 751 231 352 488
VÄSTERBOTTEN SORSELE 80 28 695 304 81 29 646 315 71 30 745 386
VÄSTERBOTTEN STORUMAN 183 25 867 515 181 27 149 504 181 26 540 472
VÄSTERBOTTEN UMEÅ 2 702 335 528 297 2 692 327 422 452 2 748 342 427 671
VÄSTERBOTTEN VILHELMINA 226 31 478 933 219 31 133 209 220 32 041 763
VÄSTERBOTTEN VINDELN 163 24 975 762 168 21 157 293 163 20 972 265
VÄSTERBOTTEN VÄNNÄS 278 35 653 858 264 34 554 835 261 34 320 437
VÄSTERBOTTEN ÅSELE 111 18 958 300 117 20 567 625 117 14 084 144
VÄSTERBOTTEN TOTALT 6 766 884 037 062 6 671 854 330 083 6 728 882 663 456
VÄSTERNORRLAND HÄRNÖSAND 984 155 731 485 955 137 731 705 978 145 568 783
VÄSTERNORRLAND KRAMFORS 1 001 169 534 261 1 018 153 860 981 984 136 344 893
VÄSTERNORRLAND SOLLEFTEÅ 867 107 856 975 872 103 825 151 851 104 583 926
VÄSTERNORRLAND SUNDSVALL 4 008 570 098 260 4 038 530 590 260 4 014 569 437 154
VÄSTERNORRLAND TIMRÅ 849 124 699 065 832 147 466 531 810 157 529 674
VÄSTERNORRLAND ÅNGE 452 60 077 098 443 62 608 141 460 69 565 610
VÄSTERNORRLAND ÖRNSKÖLDSVIK 1 522 173 407 931 1 575 179 442 067 1 595 193 557 551
VÄSTERNORRLAND TOTALT 9 683 1 361 405 075 9 733 1 315 524 836 9 692 1 376 587 591
VÄSTMANLAND ARBOGA 602 58 059 380 654 69 593 745 675 102 660 852
VÄSTMANLAND FAGERSTA 644 82 513 750 630 78 399 183 607 70 788 947
VÄSTMANLAND HALLSTAHAMMAR 631 98 892 994 659 101 427 013 683 129 619 903
VÄSTMANLAND KUNGSÖR 370 63 092 343 353 56 794 352 391 62 444 804
VÄSTMANLAND KÖPING 1 197 147 273 317 1 141 146 585 711 1 130 148 274 984
VÄSTMANLAND NORBERG 375 52 604 881 363 54 090 435 353 56 737 259
VÄSTMANLAND SALA 923 123 601 045 918 120 126 735 905 107 722 306
VÄSTMANLAND SKINNSKATTEBERG 290 39 247 874 295 40 440 550 295 38 478 366
VÄSTMANLAND SURAHAMMAR 459 70 999 155 465 73 150 338 500 73 840 919
VÄSTMANLAND VÄSTERÅS 5 339 728 735 350 5 241 699 802 501 5 336 693 280 323
VÄSTMANLAND TOTALT 10 830 1 465 020 089 10 719 1 440 410 563 10 875 1 483 848 663
VÄSTRA GÖTALAND ALE 921 142 301 988 895 128 260 196 904 131 899 358
VÄSTRA GÖTALAND ALINGSÅS 1 090 159 823 003 1 092 189 999 381 1 146 197 661 828
VÄSTRA GÖTALAND BENGTSFORS 373 38 217 850 356 33 061 518 395 51 441 965
VÄSTRA GÖTALAND BOLLEBYGD 238 51 839 666 226 62 161 149 222 47 375 486
VÄSTRA GÖTALAND BORÅS 3 833 566 197 599 3 777 562 704 396 3 863 568 019 444
VÄSTRA GÖTALAND DALS-ED 167 19 978 549 177 20 328 210 180 19 326 236
VÄSTRA GÖTALAND ESSUNGA 283 143 055 970 259 116 227 331 275 116 401 086
VÄSTRA GÖTALAND FALKÖPING 1 147 179 849 279 1 122 165 098 401 1 142 196 221 274
VÄSTRA GÖTALAND FÄRGELANDA 313 59 051 976 316 45 898 569 317 46 549 559
VÄSTRA GÖTALAND GRÄSTORP 234 28 299 296 217 25 865 224 208 30 338 401
VÄSTRA GÖTALAND GULLSPÅNG 245 34 669 161 240 31 171 731 226 28 358 581
VÄSTRA GÖTALAND GÖTEBORG 21 034 3 623 115 442 21 025 3 408 804 871 21 040 3 519 547 789
VÄSTRA GÖTALAND GÖTENE 413 45 485 318 391 44 698 244 435 54 673 535
VÄSTRA GÖTALAND HERRLJUNGA 361 66 286 276 363 63 439 345 366 68 749 600
VÄSTRA GÖTALAND HJO 267 45 505 567 278 29 517 112 287 35 844 815
VÄSTRA GÖTALAND HÄRRYDA 737 129 014 239 748 125 797 966 755 120 791 152
VÄSTRA GÖTALAND KARLSBORG 197 42 208 332 202 46 387 004 202 47 794 873
VÄSTRA GÖTALAND KUNGÄLV 867 170 899 781 894 153 234 467 918 168 138 839
VÄSTRA GÖTALAND LERUM 868 125 694 548 848 110 964 636 861 118 842 748
VÄSTRA GÖTALAND LIDKÖPING 1 016 181 254 176 1 001 155 373 039 1 056 168 304 163
VÄSTRA GÖTALAND LILLA EDET 666 91 652 931 631 83 788 760 639 94 275 798
VÄSTRA GÖTALAND LYSEKIL 535 70 090 400 538 70 380 071 523 66 410 310
VÄSTRA GÖTALAND MARIESTAD 794 122 182 103 794 109 482 527 809 117 676 485
VÄSTRA GÖTALAND MARK 1 131 204 352 637 1 152 193 419 903 1 209 205 363 931
VÄSTRA GÖTALAND MELLERUD 411 69 482 714 412 55 996 847 399 57 003 716
VÄSTRA GÖTALAND MUNKEDAL 433 59 436 552 444 61 559 199 417 53 420 761
VÄSTRA GÖTALAND MÖLNDAL 1 785 277 359 530 1 726 235 310 666 1 701 288 210 639
VÄSTRA GÖTALAND ORUST 477 111 145 515 470 95 984 349 465 82 422 533
VÄSTRA GÖTALAND PARTILLE 988 175 607 673 963 144 448 969 983 144 913 365
VÄSTRA GÖTALAND SKARA 715 109 073 297 706 109 242 281 729 113 282 760
VÄSTRA GÖTALAND SKÖVDE 1 364 231 278 933 1 366 228 945 780 1 427 266 613 497
VÄSTRA GÖTALAND SOTENÄS 311 119 021 275 289 62 661 709 298 63 616 355
VÄSTRA GÖTALAND STENUNGSUND 612 127 992 895 588 121 921 536 596 141 104 835
VÄSTRA GÖTALAND STRÖMSTAD 378 58 201 264 360 63 335 969 377 67 139 460
VÄSTRA GÖTALAND SVENLJUNGA 443 57 981 101 455 56 587 112 464 62 645 030
VÄSTRA GÖTALAND TANUM 355 136 719 711 359 119 148 476 356 76 655 101
VÄSTRA GÖTALAND TIBRO 370 50 907 666 353 92 479 583 367 94 622 287
VÄSTRA GÖTALAND TIDAHOLM 557 78 130 761 556 64 827 569 566 63 513 741
VÄSTRA GÖTALAND TJÖRN 352 76 600 696 342 58 727 809 354 139 624 453
VÄSTRA GÖTALAND TRANEMO 360 48 161 731 365 46 582 385 370 50 063 826
VÄSTRA GÖTALAND TROLLHÄTTAN 1 972 225 546 657 1 991 226 612 196 2 008 254 054 795
VÄSTRA GÖTALAND TÖREBODA 511 78 789 182 504 70 298 946 481 73 633 082
VÄSTRA GÖTALAND UDDEVALLA 1 748 254 461 654 1 709 252 774 575 1 733 258 088 238
VÄSTRA GÖTALAND ULRICEHAMN 789 123 344 529 790 134 427 592 787 129 767 872
VÄSTRA GÖTALAND VARA 783 125 201 858 782 124 062 457 790 118 605 497
VÄSTRA GÖTALAND VÅRGÅRDA 352 37 210 842 345 39 884 193 364 49 365 923
VÄSTRA GÖTALAND VÄNERSBORG 1 359 195 560 007 1 376 178 413 311 1 428 186 740 111
VÄSTRA GÖTALAND ÅMÅL 471 65 303 207 478 54 333 734 513 65 595 571
VÄSTRA GÖTALAND ÖCKERÖ 203 39 606 377 194 54 194 594 197 57 383 846
VÄSTRA GÖTALAND TOTALT 55 829 9 273 151 714 55 465 8 728 825 888 56 148 9 178 094 550
ÖREBRO ASKERSUND 495 97 645 269 469 88 205 932 449 94 264 096
ÖREBRO DEGERFORS 437 51 413 743 411 44 560 436 420 53 819 198
ÖREBRO HALLSBERG 675 75 007 121 700 81 765 876 734 101 677 225
ÖREBRO HÄLLEFORS 287 30 533 001 298 66 131 814 289 50 140 014
ÖREBRO KARLSKOGA 1 087 106 980 315 1 091 120 298 377 1 080 131 348 408
ÖREBRO KUMLA 734 120 475 920 720 95 863 467 718 101 306 429
ÖREBRO LAXÅ 183 22 407 715 205 18 550 524 195 19 700 998
ÖREBRO LEKEBERG 266 30 958 792 253 31 113 468 272 37 730 863
ÖREBRO LINDESBERG 930 115 095 904 958 130 734 686 940 132 846 967
ÖREBRO LJUSNARSBERG 399 71 714 273 394 58 894 603 395 62 693 822
ÖREBRO NORA 426 57 502 506 438 69 832 425 379 57 145 173
ÖREBRO ÖREBRO 5 252 673 255 877 5 215 665 717 195 5 176 731 797 055
ÖREBRO TOTALT 11 171 1 452 990 436 11 152 1 471 668 803 11 047 1 574 470 248
ÖSTERGÖTLAND BOXHOLM 175 19 910 150 171 24 819 505 186 25 263 065
ÖSTERGÖTLAND FINSPÅNG 893 169 745 108 888 102 825 433 880 105 458 018
ÖSTERGÖTLAND KINDA 252 24 776 634 255 28 749 643 275 28 107 701
ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING 3 942 788 664 692 3 911 801 752 215 3 922 1 160 623 633
ÖSTERGÖTLAND MJÖLBY 1 020 109 596 877 1 047 109 683 982 1 078 117 501 712
ÖSTERGÖTLAND MOTALA 1 731 225 863 212 1 800 220 320 707 1 787 238 268 239
ÖSTERGÖTLAND NORRKÖPING 5 817 1 342 860 756 5 760 703 111 144 5 809 837 429 838
ÖSTERGÖTLAND SÖDERKÖPING 432 58 686 655 437 61 968 686 444 67 191 676
ÖSTERGÖTLAND VADSTENA 251 44 236 341 259 47 263 767 267 46 685 504
ÖSTERGÖTLAND VALDEMARSVIK 363 65 084 139 343 47 959 192 370 70 697 348
ÖSTERGÖTLAND YDRE 79 18 071 125 73 16 303 522 80 16 750 541
ÖSTERGÖTLAND ÅTVIDABERG 396 34 039 305 425 42 134 029 464 46 210 815
ÖSTERGÖTLAND ÖDESHÖG 288 36 173 179 289 40 006 865 279 41 593 424
ÖSTERGÖTLAND TOTALT 15 639 2 937 708 173 15 658 2 246 898 690 15 841 2 801 781 514
LÄN SAKNAS* KOMMUN SAKNAS* 81 824 7 416 074 841 78 206 7 101 384 616 81 659 8 014 954 406
TOTALT   423 721 65 049 386 738 418 530 62 023 683 256 427 417 67 458 596 431

* Län/Kommun saknas utgörs av

Gäldenärer som saknar känd adress, dödsbon
Gäldenärer med skyddade personuppgifter
Gäldenärer med utländsk adress, gäldenärer med konstruerade personnummer sk. ”samordningsnummer

Källa: Kronofogden

Ekonomisk trygghet – Kronofogden stödjer projekt

Kronofogden finansierar tio forskningsprojekt om ekonomisk trygghet

Kronofogden satsar 1,5 miljoner kronor på 10 forskningsprojekt om ekonomisk trygghet. Projekten handlar bland annat om ungdomars överskuldsättning, skuldsaneringslagen och tvångsförsäljningar av bostadsrätter. Projekten drivs vid Ersta Sköndal högskola, Högskolan Dalarna, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet samt Örebro universitet.

– För att öka kunskapen om bland annat överskuldsättning satsar vi till att börja med sammanlagt 1,5 miljoner kronor på 10 projekt. De 10 planeringsbidragen ska användas för att utforma forskningsansökningar hos forskningsfinansiärer som till exempel FAS eller Vetenskapsrådet, säger Lena Bäcker, verksamhetschef på Kronofogden.

Följande 10 projekt finansieras med 150 000 kronor vardera (namngiven person är huvudsökande):

  • Laura Ervo, Örebro universitet, Skuldsaneringslagens effektivitet
  • Stina Fernqvist, Uppsala universitet, Barnvräkningar och föräldrar med kognitiva svårigheter – möjligheter till ökad myndighetssamverkan?
  • Christian Kullberg, Högskolan Dalarna, Kön och skuld – Budget- och skuldrådgivares arbete med kvinnor och män med skuldproblematik
  • Stefan Larsson, Lunds universitet, Överskuldsättning hos unga i det digitala samhället
  • Therese Nilsson, Lunds universitet, Hälsoeffekter av låg inkomst, överskuldsättning och försörjningsstöd
  • Lisbeth Sandvall, Linnéuniversitetet, I skuldsaneringens skugga – en studie av ekonomisk trygghet relaterat till överskuldsättningsproblemens hantering, karaktär och långsiktiga effekter
  • Johanna Schiratzki, Ersta Sköndal högskola, Barns försörjning i ett holistiskt perspektiv
  • Sten-Åke Stenberg, Stockholms universitet, Tvångsförsäljningar av bostadsrätter och egnahem
  • Hugo Stranz, Stockholms universitet, På välfärdsstatens bakgård – om arbetsmarknadsförankring, inkomster och socialbidragstagande bland ensamstående mödrar
  • Per-Anders Tengland, Malmö högskola, Överskuldsättning: Från mikro- till makrokunskap om en form av utanförskap

Kronofogden fick in sammanlagt 36 ansökningar. Ansökningarna har bedömts av Kronofogdens vetenskapliga råd, lett av Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, och beslut har fattats av rikskronofogden.

Insatsen är en del av en större satsning på forskning på temat ekonomisk trygghet som Kronofogden inlett i samarbete med Lunds universitet. Inom Kronofogden genomförs till exempel forskning av fyra så kallade industridoktorander, vilket innebär att fyra anställda vid myndigheten på deltid forskar kring den egna verksamheten.

Källa: Kronofogden

Tredjelandsmedborgare – Nya regler om anställning

Den som anställer tredjelandsmedborgare ska från 1 augusti meddela Skatteverket

Från den 1 augusti måste arbetsgivare meddela Skatteverket när de anställer en tredjelandsmedborgare, det vill säga en person som är medborgare i ett annat land än EU-land, EES-land eller Schweiz. Detta till följd av ett EU-direktiv som blir svensk lag vid halvårsskiftet.

Förändringarna i lagstiftningen medför att arbetsgivare ska rapportera till Skatteverket när de anställt en tredjelandsmedborgare. Rapporteringen ska göras senast den tolfte i månaden efter den kalendermånad då anställningen påbörjats. En tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en EU/EES-medborgare eller till en medborgare i Schweiz berörs dock inte av de nya reglerna. Det gör inte heller en tredjelandsmedborgare som samtidigt är medborgare i ett EU-land, EES-stat eller Schweiz, det vill säga har dubbelt medborgarskap.

Skatteverket kommer att ta emot, registrera och sedan lagra anmälningarna. Uppgifterna kommer inte användas i beskattningsverksamheten. Det är bara polisen och Rikspolisstyrelsen som kommer att kunna begära ut uppgifterna.

De nya reglerna gäller för alla nya anställningar som sker den 1 augusti 2013 eller senare, men inte för personer som redan är anställda före det datumet.

Direktivet innebär även att arbetsgivaren, innan anställningen påbörjas, måste kontrollera att tredjelandsmedborgaren har arbets- och uppehållstillstånd i Sverige. Arbetsgivaren ska också spara en kopia på handlingen så länge anställningen pågår och minst tolv månader efter att den har upphört.

En arbetsgivare som anställer en tredjelandsmedborgare som inte har rätt att vistas i Sverige kan få betala en sanktionsavgift och kan också förlora rätt till alla offentliga bidrag och stöd under fem års tid.

Migrationsverket kommer under juli månad att publicera allmän information för den som ska anställa på www.migrationsverket.se.

ROT / RUT Intresset för rot / rut fortsätter öka

Fortsatt ökning för rot / rut

Intresset för rot / rut fortsätter att öka. 14 procent fler köpte ruttjänster under första halvåret i år jämfört med samma period i fjol, och sammanlagt betalade staten ut 8,1 miljarder kronor i skattereduktion för rot / ruttjänster. Skatteverket utvidgar nu sina kontroller av rot / rut, från att tidigare ha haft fokus på utförarna till att också omfatta köparna.

Skatteverket betalade ut cirka 300 miljoner kronor mer i skattereduktion för utförda rot / rutarbeten under första halvåret 2013, jämfört med motsvarande period förra året. Rutavdraget har den största procentuella ökningen, medan rotavdraget ligger kvar på en stabil nivå.

Rot står fortfarande för den överlägset största andelen av skattereduktionen

– drygt 6,9 miljarder kronor. Det beror dels på att fler köper rottjänster, dels på att prislappen för rotarbete i regel hamnar högre än för rutarbete.

Det är viktigt att komma ihåg att köparen av rot / ruttjänster har ett stort ansvar för att villkoren för att få rot / rutavdrag är uppfyllda. Om villkoren inte är uppfyllda kan köparen bli återbetalningsskyldig.

– Som köpare är det viktigt att spara kvitto eller faktura och se till att det tydligt framgår hur stor arbetskostnaden respektive materialkostnaden är, säger Pia Blank Thörnroos.

Hittills har Skatteverket lagt störst vikt vid att kontrollera dem som utför rot / rutarbeten, det vill säga företagen. Men framöver kommer fokus också att ligga på att informera och kontrollera köparna av dessa tjänster.

Med rotarbete menas reparation och underhåll, ombyggnad och tillbyggnad. Till rutarbete räknas bland annat hushållsarbete såsom städning, klädvård, enklare trädgårdsarbete samt barnpassning. Skattereduktionen är 50 procent av arbetskostnaden, med ett maxbelopp på 50 000 kronor per person och år.

Statistik uppdelad per län och kommun

Skatteåterbäring, nu kommer den!

Nu kommer skatteåterbäringen

Skatteåterbäring – många har väntat!

Nu börjar utbetalningen av till de 897 318 personerna som ska dela på 6,2 miljarder kronor i skatteåterbäring i augusti. Något fler, 912 590 personer, får samtidigt besked om kvarskatt.

Deklarationerna för de som lämnat sin deklaration på papper är nu till största delen färdigbehandlade. Några personer vars deklarationer har tagits ut för gransking, och som ännu inte är klara, kommer inte att få sina pengar nu i augusti.

­– Utbetalningarna av skatteåterbäringen påbörjas under veckan. Senast fredagen den 9 augusti ska man ha fått in pengarna på sitt bankkonto, säger Susanna Svensson, verksamhetsutvecklare på Skatteverket. För de som inte anmält bankkonto kommer utbetalningskorten att nå mottagarna en vecka senare.

De som ska betala kvarskatt får också sina slutskattebesked den här veckan. Det är 912 590 personer som ska betala knappt 6,4 miljarder kronor senast den 12 november i år.

– Den som har en e-legitimation kan själv logga in i Skatteverkets e-tjänst och se hur stor skatteåterbäringen eller kvarskatten blir, berättar Susanna Svensson.

Utbetalningarna i augusti är den andra av totalt fyra omgångar. Deklarationerna för utomlands bosatta och juridiska personer är färdiga först i december då de sista slutskattebeskeden skickas ut.

– Fler och fler e-deklarerar på internet och får därför sin skatteåterbäring redan i juni. Drygt 3,6 miljoner personer fick över 30 miljarder kronor i återbäring då. Det gör att färre får skatteåterbäring nu i augusti, tillägger Susanna Svensson.

Om återbäringen är mindre än 2000 kronor, och inget konto har anmälts, skickas inget utbetalningskort utan pengarna sparas på skattekontot. Den som vill ha ut sina pengar måste då själv begära att pengarna ska betalas ut, antingen med hjälp av e-tjänsten ”Skattekonto” eller genom att kontakta det lokala skattekontoret eller Skatteupplysningen.

Till redaktionen: Läns- och kommunsiffror kommer att presenteras så snart siffrorna sammanställts, sannolikt i mitten av vecka 32, genom uppdatering i detta pressmeddelande.

Se hur mycket du får tillbaka eller ska betala i e-tjänsten Skattekonto

Viktiga datum för olika betalningstillfällen

Information om inbetalning av kvarskatten

Medelinkomst i Sverige för män och kvinnor

Medelinkomst i Sverige för män och kvinnor.

Statistiska centralbyrån har sammanställt statistik över medelinkomst bland män och kvinnor i Sverige. Publiceringsdatum 2013-01-24.

Sammanräknad förvärvsinkomst 2011 (medelinkomst inkl 0), för befolkningen
16 år och äldre. Tusental kronor
Region Medelinkomst, tusental kronor
               Kvinnor                    Män
Norrland

199,3

261,1

Stockholms län

241,8

327,4

Övriga Sverige

197,2

267,9

Riket

207,2

279,8

Gävleborgs län

193,8

261,6

Västernorrlands län

202,6

266,3

Jämtlands län

197,7

240,5

Västerbottens län

198,3

257,7

Norrbottens län

203,9

269,2

Gävleborgs län
Bollnäs

188,8

240,3

Gävle

201,9

276,6

Hofors

195,9

262,2

Hudiksvall

195,1

259,6

Ljusdal

183,3

236,4

Nordanstig

180,2

233,8

Ockelbo

184,1

247,4

Ovanåker

180,6

242,4

Sandviken

193,7

279,2

Söderhamn

187,2

247,6

Västernorrlands län
Härnösand

201,3

249,1

Kramfors

189,7

236,8

Sollefteå

189,2

232,6

Sundsvall

213,1

279,4

Timrå

197,6

265,0

Ånge

187,2

242,3

Örnsköldsvik

198,4

279,2

Jämtlands län
Berg

179,6

215,0

Bräcke

184,5

217,6

Härjedalen

186,2

228,6

Krokom

203,4

246,2

Ragunda

179,2

230,1

Strömsund

182,8

217,9

Åre

195,0

231,8

Östersund

206,9

255,4

Västerbottens län
Bjurholm

168,5

223,7

Dorotea

179,8

225,7

Lycksele

197,6

252,6

Malå

187,0

261,6

Nordmaling

186,4

247,5

Norsjö

180,8

242,6

Robertsfors

190,7

242,8

Skellefteå

197,3

266,5

Sorsele

181,0

212,5

Storuman

187,4

238,5

Umeå

205,8

262,5

Vilhelmina

179,2

216,4

Vindeln

182,9

243,0

Vännäs

193,3

262,6

Åsele

179,7

218,1

Norrbottens län
Arjeplog

193,1

237,5

Arvidsjaur

195,0

253,7

Boden

201,7

258,7

Gällivare

216,5

303,2

Haparanda

184,7

213,1

Jokkmokk

191,8

242,9

Kalix

198,6

251,9

Kiruna

223,4

317,4

Luleå

210,1

272,0

Pajala

184,7

234,6

Piteå

199,4

277,7

Älvsbyn

182,3

248,7

Överkalix

190,4

228,5

Övertorneå

183,8

217,3

Aktiebolag – vad innebär bolagsformen?

Vad innebär bolagsformen Aktiebolag?

Aktiebolag i Sverige (förkortas AB) är en ursprungligen engelsk bolagsform som utmärks av att samtliga ägare saknar personligt ansvar för företagets förbindelser, att antalet delägare är obegränsat samt att det krävs ett signifikant insatskapital, så kallat aktiekapital.

I Sverige regleras aktiebolag i aktiebolagslagen (2005:551), som ersatte 1975 års lag.

Kort historik

Genom Kongl. Förordning om lag om aktiebolag d. 6 Okt 1848 tillkom Sveriges första aktiebolagslag. Denna lag, som var influerad av fransk rätt, bestod av endast 15 paragrafer som framför allt reglerade formerna för bolagets bildande, stadfästande och upplösning. Lagen föreskrev att bolagsordningen måste stadfästas av Konungen för att aktieägarna skulle njuta frihet från personligt ansvar. Eftersom lagen inte innehöll något direkt förbud att bilda aktiebolag utan stadfästelse, bildades efter lagens tillkomst ganska många osanktionerade aktiebolag. I vad mån och under vilka förutsättningar som aktieägarna i sådana aktiebolag svarade för bolagets förpliktelser var dock oklart.

1848 års lag gällde i knappt 50 år och ersattes av lag om aktiebolag den 28 juni 1895. Denna lag var mer påverkad av tysk rätt än fransk och innebar en övergång till ett klart normativsystem. I lagen upptogs ett antal regler om hur bolag skulle bildas och vad bolagsordningen skulle innehålla. Vidare innehöll lagen bl.a. föreskrifter om inbetalning, ökning och nedsättning av aktiekapitalet, om reservfond, vinstutdelning, bolagsstämma, styrelse och firmateckning.

1895 års lag kom att få en mycket kort giltighetstid. Omkring det förra sekelskiftet framställdes från olika håll, däribland i riksdagsmotioner och riksdagsskrivelser, önskemål om ändringar i lagen, bl.a. i syfte att ge allmänheten bättre skydd mot osunda bolagsföretag, att förskaffa aktieägarna större trygghet mot att styrelsen missbrukade sin ställning och att åstadkomma skydd för minoriteten i aktiebolag mot förtryck från majoritetens sida. Med anledning därav tillsattes redan 1905 en kommitté med uppdrag bl.a. att utarbeta förslag till ny aktiebolagslag. Kommittén avgav sitt förslag år 1908 och på grundval av detta tillkom 1910 års aktiebolagslag. Lagen är i stora delar märkbart påverkad av tysk rätt. Den betydelse som den tyska rätten hade under förarbetena till 1910 års lag framgår också av att den tyska rätten fått det ojämförligt största utrymmet i den redogörelse för utländsk lagstiftning som bilagts utredningsförslaget.

I samband med den s.k. Kreugerkraschen, då Kreuger-koncernen bröt samman och det svenska moderbolaget Kreuger & Toll AB gick i konkurs 1932, blottades en rad brister i aktiebolagslagen. Under förarbetena till en ny aktiebolagslag att ersätta ABL 1910, spelade erfarenheterna från Kreugerkraschen en stor roll. Utredningsarbetet bedrevs i samråd med representanter för Danmark, Finland och Norge men när finska vinterkriget och andra världskriget avbröt samarbetet fortsatte Sverige på egen hand. Den svenska lagberedningen lade fram sitt förslag 1941 och den 1 januari 1948 trädde en ny aktiebolagslag av den 14 september 1944 i kraft. Lagen innebar en kraftig skärpning bl.a. av reglerna om formerna för bolagsbildningen och om publicitet avseende bolaget och de kapitalinsatser som skall göras. Beträffande bolagsorganen reglerades för första gången verkställande direktören, med en kompetens- och ansvarsfördelning mellan denne och styrelsen. Karakteristiskt för denna lag är dess stora omfattning och detaljrikedom.

Nästa aktiebolagslag, 1975 års lag, tillkom efter ett omfattande samnordiskt utredningsarbete, bl.a. i syfte att främja näringslivet i Norden, fördjupa den nordiska rättsgemenskapen och underlätta möjligheten att vid en eventuell internationell harmonisering av aktiebolagsrätten hävda nordiska synpunkter och intressen. Den svenska aktiebolagsutredningens arbete utmynnade i ett lagförslag, SOU 1971:15, som till mycket stora delar var lika förslagen i övriga nordiska länder, såväl till innehåll som till form. Utöver syftet att harmonisera den nordiska aktiebolagsrätten, präglades utredningens förslag av vissa andra riktlinjer. Bland dessa ingick att förenkla och skära ner lagens formalitets- och publicitetsregler. Vad beträffar maktbalansen mellan bolagsstämma och bolagsledningen förstärktes i vissa delar bolagsledningens ställning, bl.a. infördes bestämmelser att vinstutdelning och kapitalåterbäring vid nedsättning av aktiekapitalet inte får ske med större belopp än styrelsen medger.

Som anges inledningsvis ersattes 1975 års lag den 1 januari 2006 av 2005 års lag, aktiebolagslagen (2005:551).

Aktiebolag som organisationsform

Ett aktiebolag kännetecknas av att ägarna har ett begränsat ansvar för bolagets verksamhet. En aktieägare riskerar i princip bara sitt inbetalda kapital och är i övrigt skyddad. Detta skall dock inte förväxlas med styrelseledamöter och VD som däremot har ett långtgående ansvar för bolagets verksamhet. Såväl civilrättsligt gentemot bolaget och (under vissa ytterligare förutsättningar) gentemot aktieägare och andra tredje män, som straffrättsligt om de skulle begå brott i bolaget. Aktieägarna röstar varje år på bolagsstämman i frågan om styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet för det gångna året.

Aktiekapital

Svenska privata aktiebolag har krav på ett lägsta aktiekapital om 50 000 kronor (från och med 1 april 2010). Det är den minsta insats aktieägarna måste göra för att bilda ett aktiebolag. För ett publikt aktiebolag är det lägsta aktiekapitalet 500 000 kronor. Det finns ingen övre gräns och ett aktiebolag kan alltså ha hur stort aktiekapital som helst.

Aktiebolagsformen ger en garanti gentemot omvärlden att det finns ett aktiekapital i botten som ger bolaget finansiell stadga. Aktiekapitalet utgör bundet eget kapital och det är strängt reglerat hur detta kapital får användas. Om det egna kapitalet understiger hälften av bolagets registrerade aktiekapital måste en så kallad kontrollbalansräkning upprättas. Om den visar att minst halva aktiekapitalet verkligen är förbrukat måste styrelsen kalla till extra bolagsstämma så att ägarna kan besluta om bolaget skall försöka återställa aktiekapitalet eller om bolaget skall likvideras. Annars kan styrelseledamöterna bli personligt ansvariga för de skulder bolaget drar på sig.

Privata och publika aktiebolag

I Sverige skiljer man på privata och publika aktiebolag (en:public company). Endast publika aktiebolag får sprida sina aktier till allmänheten, notera aktier på en svensk eller utländsk aktiebörs eller någon annan organiserad marknadsplats. Publika aktiebolag måste ha minst 500 000 kronor i aktiekapital samt beteckningen (publ.) efter firmanamnet. Det finns även skarpare krav vad gäller tillsättning av styrelseledamöter, styrelsens och VD:s informationsplikt gentemot aktieägare med mera. I ett publikt AB får styrelsens ordförande och VD inte vara samma person. Ett privat aktiebolag hade fram till 1:a april 2010 krav på ett minimikapital om 100 000 kronor. Från och med 1:a april 2010 sänktes kravet på aktiekapital från 100 000 kr till 50 000 kr.

Juridisk person

Ett aktiebolag är en juridisk person och kan därför till exempel ingå avtal, äga tillgångar, ådra sig skulder, ha anställda, bli stämt inför domstol. Bolaget företräds av sin styrelse, av utsedda firmatecknare eller av VD. Även anställda kan genom sin ställning i bolaget företräda det på grund av ställningsfullmakt.

Skattesubjekt

Ett aktiebolag är ett eget skattesubjekt som är skyldigt att deklarera för sina inkomster och betala skatt på sina vinster.

Det här gör att skiljelinjen mellan ett bolag och dess ägare är mycket tydlig. Till och med i det minsta aktiebolag, där samma person är ägare, styrelseledamot och enda anställd, är man just anställd i sitt aktiebolag precis som vilken annan anställd som helst. Det kan dock finnas begränsningar för den som är anställd i det företag han eller hon äger. I Sverige får exempelvis en ägare inte låna pengar av sitt eget företag.

Styrning

Ett aktiebolag styrs av tre beslutande organ på olika nivåer, nämligen bolagsstämman, styrelsen och – i förekommande fall – verkställande direktören. Till dessa tre bolagsorgan kommer ett fjärde kontrollerande organ, nämligen revisorerna.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är aktiebolagets högst beslutande organ och utgörs av de aktieägare, som efter kallelse som skett enligt aktiebolagslagen, samlats till bolagsstämma. Årsstämma benämns den ordinarie bolagsstämma som skall hållas en gång per år, då aktieägarna beslutar om de viktigaste frågorna för bolaget. På årsstämma behandlas bland annat fastställelse av årsredovisning för föregående verksamhetsår samt fråga om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen. Andra frågor som behandlas av en årsstämma kan vara val av styrelse och revisor(er), utdelning till aktieägarna samt ändringar i bolagsordningen. Det kan även finnas andra frågor av särskild betydelse för bolaget som beslutas på stämman. Extra bolagsstämma kan hållas när som helst under året om man behöver besluta i frågor som inte kan vänta till nästföljande årsstämma.

Styrelse

Styrelsen ansvarar för bolagets förvaltning och organisation under räkenskapsåret. En av styrelsens viktigare uppgifter är att utse bolagets VD. Hur styrelsen utses stadgas i bolagsordningen. Styrelsen väljs vanligen av bolagsstämman. Bolagsordningen kan även stadga att styrelsevalet skall beredas av en valberedning, något som blir mer och mer vanligt i större bolag, och föreskrivs i Svensk kod för bolagsstyrning. Valberedningen föreslår bl.a. antal styrelseledamöter, namn på ledamöterna och arvode, för beslut på stämman.

Styrelsen skall enligt lag utarbeta en arbetsordning. som beskriver hur styrelsearbetet skall bedrivas och fördelas mellan respektive ledamot och eventuell VD, samt i förekommande fall en instruktion till VD, s.k. VD-instruktion. Styrelsen ansvarar kollektivt för bolagets förvaltning, vilket innebär att varje ledamot måste ta ett stort ansvar för att vara insatt även i frågor som ledamoten inte själv handlägger. I styrelsen har varje ledamot en röst. Om man blir nedröstad i en omröstning kan man reservera sig mot beslutet, vilket innebär att man i protokollet noterar att ledamoten röstade mot beslutet och anför skälen för detta. Detta kan få stor betydelse i ansvarsfrågor, för hur bolagsstämman väljer att rösta när det gäller ansvarsfrihet för styrelsen samt vid eventuell brottsutredning.

Styrelsens ordförande har ett särskilt ansvar för styrelsearbetet, bland annat genom att tillse att alla frågor behandlas och kommer till beslut samt att kalla ledamöterna till styrelsens sammanträden.

Verkställande direktör (VD)

VD tillsätts av styrelsen och ansvarar för bolagets löpande förvaltning. VD har enligt lag rätt att besluta om löpande förvaltningsåtgärder. I övrigt är det styrelsen som avgör vilken beslutanderätt VD skall ha. Detta beskrivs i bolagets arbetsordning.

VD har ett stort ansvar för bolaget och har därför lagenlig rätt att deltaga på styrelsemöten (förutom vid handläggning av vissa frågor, som rör honom själv som till exempel lön eller annan ersättning. Han har rätt att få avvikande uppfattning noterad till protokollet även om han eller hon inte sitter i styrelsen.

Privata aktiebolag behöver inte utse VD. Publika aktiebolag skall ha en VD, som inte samtidigt kan vara styrelsens ordförande.

Revisor(er)

Den ordinarie bolagsstämman utser en eller flera revisorer som för ägarnas och statens räkning granskar bolagets räkenskaper och årsredovisning och kontrollerar styrelsens och VD:s förvaltning av bolaget. Revisorn skriver en revisionsberättelse till årsredovisningen och skall där tillstyrka eller avstyrka bolagets resultat- och balansräkningar, samt föreslå om årsstämman kan till- eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören.

Revisorer i aktiebolag är numera skyldiga att rapportera till polis och åklagare om de misstänker ekonomisk brottslighet i bolaget. I vissa fall skall även revisionsberättelsen insändas till Skatteverket, till exempel om bolaget inte har fullgjort sin skyldigheter vad gäller redovisning och betalning av skatter och avgifter.

Från och med den 1 november 2010 behöver mindre aktiebolag inte ha en revisor. Förutsättningarna är att antalet anställda är maximalt tre eller att balansomslutningen är mindre än 1,5 miljoner kronor eller att nettoomsättningen är lägre än 3 miljoner kronor. Når företaget upp till minst två av gränsvärdena måste en revisor väljas. Kravet att skicka in årsredovisningen till Bolagsverket finns fortfarande kvar även för bolagen som väljer att inte ha någon revisor.

Aktier

Den som äger en aktie i ett aktiebolag äger en andel av bolaget. Aktier har därför ett antal egenskaper och nyckeltal kopplade till sig.

Kvotvärde

Kvoten mellan ett aktiebolags aktiekapital och antalet utestående aktier kallas numera för kvotvärde. Tidigare benämndes kvoten nominellt belopp. I och med den nya Aktiebolagslagen (2005:551), som infördes 2006-01-01, togs begreppet nominellt belopp bort. I bolagsordningen behöver inte heller längre det nominella beloppet anges. Istället skall lägsta och högsta antal aktier anges, samt storleken på aktiekapitalet.

Aktieslag

Huvudregeln är att alla aktier har lika rätt. Aktier kan emitteras i olika aktieslag. Oftast benämns dessa A- och B-aktier. Det som skiljer olika aktieslag åt är normalt det så kallade röstetalet, det vill säga hur många röster varje aktie berättigar till på bolagsstämman men det kan också finnas andra skillnader. Preferensaktier kan ge företräde till utdelning.

B-aktier är normalt röstsvagare än A-aktier (men har samma nominella belopp). Ett företag som behöver ta in nya pengar och sprida ägandet men ändå vill behålla röstmajoriteten kan emittera röstsvagare B-aktier.

Vinst per aktie

Vinsten i ett bolag kan enkelt divideras med antalet utestående aktier och man får då ett nyckeltal, vinst per aktie, som är lättare för en aktieägare att relatera till än den totala vinsten.

Utdelning per aktie

Bolagsstämman kan besluta att dela ut en del av vinsten till aktieägarna. När den totala utdelningen är beslutad dividerar man detta belopp med antalet aktier och får en utdelning per aktie. Det är detta belopp som varje aktieägare får i utdelning för var och en av sina aktier.

P/E-tal

P/E-talet (en:price / earnings, det vill säga aktiekurs dividerat med vinst per aktie) ger en kvot som talar om hur många gånger den uppvisade vinsten per aktie som aktien kostar.

Om en aktie har en kurs på 200 kronor och förra årets vinst blev 10 kronor per aktie så har aktien P/E 20. Om aktien istället kostar 10 kronor så är P/E 1.

P/E-talet ger en fingervisning om hur högt eller lågt värderad en aktie är i förhållande till den faktiskt uppvisade vinsten. Men det finns många andra faktorer som påverkar en aktiekurs, till exempel bolagets tillväxt.

Utdelning

Ett aktiebolag kan dela ut vinst till aktieägarna genom utdelning. Före ikraftträdandet av 2005 års aktiebolagslag fanns en tvingande regel att minst 10 % av nettovinsten skall sättas av i en så kallad reservfond, till dess att reservfonden uppgår till minst 20 % av aktiekapitalet. Denna regel är nu avskaffad men reservfonden finns kvar i flertalet bolag.

Det bundna egna kapitalet (i första hand aktiekapitalet) får aldrig delas ut till aktieägare utan kan endast tas i anspråk efter förluster, genom nedsättning av aktiekapitalet eller upplösning av bolaget genom likvidation eller efter konkurs.

Källa: Wikipedia