Kategorier
Bra att veta Nyheter

Sjukskrivna kvinnor straffas

Sjukskrivna kvinnor straffas

Kvinnor tar fortfarande i dag huvudansvaret för både hem och barn samtidigt som de lönearbetar. Det leder till att kvinnor får sämre hälsa. De riskerar att slitas ut i förtid.

I äldreomsorgen slits kvinnor ut på grund av att det är för få som ska göra för mycket. Så är det även inom sjukvården.

Nyligen kom Kommunal ut med en rapport som visar att 22 procent av dem som arbetar i äldreomsorgen vill sluta inom de närmaste åren. I många kvinnodominerade yrken tvingas de anställda att jobba visstid, deltid och jaga timmar för att få ekonomin att gå ihop och det sliter på hälsan.

Konsekvenser av en mindre god arbetsmiljö drabbar väldigt många kvinnor. Inom Tiohundra AB, tungt omsorgsarbete, tvingas nu de anställda till en försämrad arbetsmiljö genom att nattarbetstiden förlängs med fyra timmar i månaden utan löneförhöjning. De som redan har en påfrestande arbetssituation som tär på hälsan drabbas ytterligare. Och majoriteten av dem är kvinnor.

Sju av tio sjukskrivna i dag är kvinnor. I Norrtälje kommun har ohälsotalen för kvinnor under många år varit jämförelsevis högre än genomsnittet, trots särskilda insatser i projektform. Den politik som förs av regeringen i dag straffar de sjukskrivna kvinnorna tredubbelt.
• Sjukvårdens resurser är för knappa, vilket gör att många sjuka inte får den vård de skulle behöva. Medicinska insatser och rehabilitering påverkas och försenas. Resurserna för det förebyggande arbetsmiljöarbetet har kraftigt skurits ned.
• Tidsgränser är införda i sjukförsäkringen så att cirka 75 000 personer, varav de flesta kvinnor, i dag står utan ersättning från sjukförsäkringen och tvingas att gå till arbetsförmedlingen för att söka jobb trots att de inte är friska.
• Sjuka tvingas betala högre skatt enbart för att de är sjuka. Vid en så låg inkomst som 12 000 kronor per månad betalar en sjuk 885 kronor mer i skatt per månad jämfört med en som är frisk och har jobb vid samma inkomst.

Ideologiska värderingar som att människor behöver ”incitament”, ”drivkrafter”, ekonomiska sådana, för att ”se till att bli frisk” har styrt förändringarna av sjukförsäkringen och skattepolitiken. Människor har delats in i närande och tärande i skattesystemet
Sju av tio i gruppen med högst inkomster är män. Högerregeringen har prioriterat en politik som framför allt har gynnat gruppen med högst inkomster. Det har finansierats genom att har sjukskrivna kvinnor fått sänkta ersättningsnivåer och bestämda tidsgränser i sjukförsäkringen.

I den senaste budgeten valde högerregeringen att sänka skatten med cirka 15 miljarder för de friska med jobb, mest till de högavlönade. Samtidigt fick sjukvården 74 miljoner. Det var alltså ungefär 200 gånger viktigare att sänka skatten än förstärka sjukvården.
Vänsterpartiet gör andra prioriteringar. För oss kommer människovärdet först. Vi tror att människor vill vara friska, arbeta och göra sitt bästa. När olyckan är framme och vi blir sjuka vill vi att det ska finnas en välfungerande sjukvård med god tillgång till rehabilitering. Tidsgränser ska endast finnas till för att garantera individens rätt till rehabilitering. Ersättningen till sjuka behöver höjas och stupstocken tas bort. Vi lägger 3 miljarder till en bättre sjukvård, 1,3 miljarder till att höja ersättningen i sjukförsäkringen och vi vill att skattesystemet ska bygga på principen lika skatt vid lika inkomst.

Källa: Norrtelje Tidning