månadsarkiv: juli 2013

Medelinkomst i Sverige för män och kvinnor

Medelinkomst i Sverige för män och kvinnor.

Statistiska centralbyrån har sammanställt statistik över medelinkomst bland män och kvinnor i Sverige. Publiceringsdatum 2013-01-24.

Sammanräknad förvärvsinkomst 2011 (medelinkomst inkl 0), för befolkningen
16 år och äldre. Tusental kronor
Region Medelinkomst, tusental kronor
               Kvinnor                    Män
Norrland

199,3

261,1

Stockholms län

241,8

327,4

Övriga Sverige

197,2

267,9

Riket

207,2

279,8

Gävleborgs län

193,8

261,6

Västernorrlands län

202,6

266,3

Jämtlands län

197,7

240,5

Västerbottens län

198,3

257,7

Norrbottens län

203,9

269,2

Gävleborgs län
Bollnäs

188,8

240,3

Gävle

201,9

276,6

Hofors

195,9

262,2

Hudiksvall

195,1

259,6

Ljusdal

183,3

236,4

Nordanstig

180,2

233,8

Ockelbo

184,1

247,4

Ovanåker

180,6

242,4

Sandviken

193,7

279,2

Söderhamn

187,2

247,6

Västernorrlands län
Härnösand

201,3

249,1

Kramfors

189,7

236,8

Sollefteå

189,2

232,6

Sundsvall

213,1

279,4

Timrå

197,6

265,0

Ånge

187,2

242,3

Örnsköldsvik

198,4

279,2

Jämtlands län
Berg

179,6

215,0

Bräcke

184,5

217,6

Härjedalen

186,2

228,6

Krokom

203,4

246,2

Ragunda

179,2

230,1

Strömsund

182,8

217,9

Åre

195,0

231,8

Östersund

206,9

255,4

Västerbottens län
Bjurholm

168,5

223,7

Dorotea

179,8

225,7

Lycksele

197,6

252,6

Malå

187,0

261,6

Nordmaling

186,4

247,5

Norsjö

180,8

242,6

Robertsfors

190,7

242,8

Skellefteå

197,3

266,5

Sorsele

181,0

212,5

Storuman

187,4

238,5

Umeå

205,8

262,5

Vilhelmina

179,2

216,4

Vindeln

182,9

243,0

Vännäs

193,3

262,6

Åsele

179,7

218,1

Norrbottens län
Arjeplog

193,1

237,5

Arvidsjaur

195,0

253,7

Boden

201,7

258,7

Gällivare

216,5

303,2

Haparanda

184,7

213,1

Jokkmokk

191,8

242,9

Kalix

198,6

251,9

Kiruna

223,4

317,4

Luleå

210,1

272,0

Pajala

184,7

234,6

Piteå

199,4

277,7

Älvsbyn

182,3

248,7

Överkalix

190,4

228,5

Övertorneå

183,8

217,3

Aktiebolag – vad innebär bolagsformen?

Vad innebär bolagsformen Aktiebolag?

Aktiebolag i Sverige (förkortas AB) är en ursprungligen engelsk bolagsform som utmärks av att samtliga ägare saknar personligt ansvar för företagets förbindelser, att antalet delägare är obegränsat samt att det krävs ett signifikant insatskapital, så kallat aktiekapital.

I Sverige regleras aktiebolag i aktiebolagslagen (2005:551), som ersatte 1975 års lag.

Kort historik

Genom Kongl. Förordning om lag om aktiebolag d. 6 Okt 1848 tillkom Sveriges första aktiebolagslag. Denna lag, som var influerad av fransk rätt, bestod av endast 15 paragrafer som framför allt reglerade formerna för bolagets bildande, stadfästande och upplösning. Lagen föreskrev att bolagsordningen måste stadfästas av Konungen för att aktieägarna skulle njuta frihet från personligt ansvar. Eftersom lagen inte innehöll något direkt förbud att bilda aktiebolag utan stadfästelse, bildades efter lagens tillkomst ganska många osanktionerade aktiebolag. I vad mån och under vilka förutsättningar som aktieägarna i sådana aktiebolag svarade för bolagets förpliktelser var dock oklart.

1848 års lag gällde i knappt 50 år och ersattes av lag om aktiebolag den 28 juni 1895. Denna lag var mer påverkad av tysk rätt än fransk och innebar en övergång till ett klart normativsystem. I lagen upptogs ett antal regler om hur bolag skulle bildas och vad bolagsordningen skulle innehålla. Vidare innehöll lagen bl.a. föreskrifter om inbetalning, ökning och nedsättning av aktiekapitalet, om reservfond, vinstutdelning, bolagsstämma, styrelse och firmateckning.

1895 års lag kom att få en mycket kort giltighetstid. Omkring det förra sekelskiftet framställdes från olika håll, däribland i riksdagsmotioner och riksdagsskrivelser, önskemål om ändringar i lagen, bl.a. i syfte att ge allmänheten bättre skydd mot osunda bolagsföretag, att förskaffa aktieägarna större trygghet mot att styrelsen missbrukade sin ställning och att åstadkomma skydd för minoriteten i aktiebolag mot förtryck från majoritetens sida. Med anledning därav tillsattes redan 1905 en kommitté med uppdrag bl.a. att utarbeta förslag till ny aktiebolagslag. Kommittén avgav sitt förslag år 1908 och på grundval av detta tillkom 1910 års aktiebolagslag. Lagen är i stora delar märkbart påverkad av tysk rätt. Den betydelse som den tyska rätten hade under förarbetena till 1910 års lag framgår också av att den tyska rätten fått det ojämförligt största utrymmet i den redogörelse för utländsk lagstiftning som bilagts utredningsförslaget.

I samband med den s.k. Kreugerkraschen, då Kreuger-koncernen bröt samman och det svenska moderbolaget Kreuger & Toll AB gick i konkurs 1932, blottades en rad brister i aktiebolagslagen. Under förarbetena till en ny aktiebolagslag att ersätta ABL 1910, spelade erfarenheterna från Kreugerkraschen en stor roll. Utredningsarbetet bedrevs i samråd med representanter för Danmark, Finland och Norge men när finska vinterkriget och andra världskriget avbröt samarbetet fortsatte Sverige på egen hand. Den svenska lagberedningen lade fram sitt förslag 1941 och den 1 januari 1948 trädde en ny aktiebolagslag av den 14 september 1944 i kraft. Lagen innebar en kraftig skärpning bl.a. av reglerna om formerna för bolagsbildningen och om publicitet avseende bolaget och de kapitalinsatser som skall göras. Beträffande bolagsorganen reglerades för första gången verkställande direktören, med en kompetens- och ansvarsfördelning mellan denne och styrelsen. Karakteristiskt för denna lag är dess stora omfattning och detaljrikedom.

Nästa aktiebolagslag, 1975 års lag, tillkom efter ett omfattande samnordiskt utredningsarbete, bl.a. i syfte att främja näringslivet i Norden, fördjupa den nordiska rättsgemenskapen och underlätta möjligheten att vid en eventuell internationell harmonisering av aktiebolagsrätten hävda nordiska synpunkter och intressen. Den svenska aktiebolagsutredningens arbete utmynnade i ett lagförslag, SOU 1971:15, som till mycket stora delar var lika förslagen i övriga nordiska länder, såväl till innehåll som till form. Utöver syftet att harmonisera den nordiska aktiebolagsrätten, präglades utredningens förslag av vissa andra riktlinjer. Bland dessa ingick att förenkla och skära ner lagens formalitets- och publicitetsregler. Vad beträffar maktbalansen mellan bolagsstämma och bolagsledningen förstärktes i vissa delar bolagsledningens ställning, bl.a. infördes bestämmelser att vinstutdelning och kapitalåterbäring vid nedsättning av aktiekapitalet inte får ske med större belopp än styrelsen medger.

Som anges inledningsvis ersattes 1975 års lag den 1 januari 2006 av 2005 års lag, aktiebolagslagen (2005:551).

Aktiebolag som organisationsform

Ett aktiebolag kännetecknas av att ägarna har ett begränsat ansvar för bolagets verksamhet. En aktieägare riskerar i princip bara sitt inbetalda kapital och är i övrigt skyddad. Detta skall dock inte förväxlas med styrelseledamöter och VD som däremot har ett långtgående ansvar för bolagets verksamhet. Såväl civilrättsligt gentemot bolaget och (under vissa ytterligare förutsättningar) gentemot aktieägare och andra tredje män, som straffrättsligt om de skulle begå brott i bolaget. Aktieägarna röstar varje år på bolagsstämman i frågan om styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet för det gångna året.

Aktiekapital

Svenska privata aktiebolag har krav på ett lägsta aktiekapital om 50 000 kronor (från och med 1 april 2010). Det är den minsta insats aktieägarna måste göra för att bilda ett aktiebolag. För ett publikt aktiebolag är det lägsta aktiekapitalet 500 000 kronor. Det finns ingen övre gräns och ett aktiebolag kan alltså ha hur stort aktiekapital som helst.

Aktiebolagsformen ger en garanti gentemot omvärlden att det finns ett aktiekapital i botten som ger bolaget finansiell stadga. Aktiekapitalet utgör bundet eget kapital och det är strängt reglerat hur detta kapital får användas. Om det egna kapitalet understiger hälften av bolagets registrerade aktiekapital måste en så kallad kontrollbalansräkning upprättas. Om den visar att minst halva aktiekapitalet verkligen är förbrukat måste styrelsen kalla till extra bolagsstämma så att ägarna kan besluta om bolaget skall försöka återställa aktiekapitalet eller om bolaget skall likvideras. Annars kan styrelseledamöterna bli personligt ansvariga för de skulder bolaget drar på sig.

Privata och publika aktiebolag

I Sverige skiljer man på privata och publika aktiebolag (en:public company). Endast publika aktiebolag får sprida sina aktier till allmänheten, notera aktier på en svensk eller utländsk aktiebörs eller någon annan organiserad marknadsplats. Publika aktiebolag måste ha minst 500 000 kronor i aktiekapital samt beteckningen (publ.) efter firmanamnet. Det finns även skarpare krav vad gäller tillsättning av styrelseledamöter, styrelsens och VD:s informationsplikt gentemot aktieägare med mera. I ett publikt AB får styrelsens ordförande och VD inte vara samma person. Ett privat aktiebolag hade fram till 1:a april 2010 krav på ett minimikapital om 100 000 kronor. Från och med 1:a april 2010 sänktes kravet på aktiekapital från 100 000 kr till 50 000 kr.

Juridisk person

Ett aktiebolag är en juridisk person och kan därför till exempel ingå avtal, äga tillgångar, ådra sig skulder, ha anställda, bli stämt inför domstol. Bolaget företräds av sin styrelse, av utsedda firmatecknare eller av VD. Även anställda kan genom sin ställning i bolaget företräda det på grund av ställningsfullmakt.

Skattesubjekt

Ett aktiebolag är ett eget skattesubjekt som är skyldigt att deklarera för sina inkomster och betala skatt på sina vinster.

Det här gör att skiljelinjen mellan ett bolag och dess ägare är mycket tydlig. Till och med i det minsta aktiebolag, där samma person är ägare, styrelseledamot och enda anställd, är man just anställd i sitt aktiebolag precis som vilken annan anställd som helst. Det kan dock finnas begränsningar för den som är anställd i det företag han eller hon äger. I Sverige får exempelvis en ägare inte låna pengar av sitt eget företag.

Styrning

Ett aktiebolag styrs av tre beslutande organ på olika nivåer, nämligen bolagsstämman, styrelsen och – i förekommande fall – verkställande direktören. Till dessa tre bolagsorgan kommer ett fjärde kontrollerande organ, nämligen revisorerna.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är aktiebolagets högst beslutande organ och utgörs av de aktieägare, som efter kallelse som skett enligt aktiebolagslagen, samlats till bolagsstämma. Årsstämma benämns den ordinarie bolagsstämma som skall hållas en gång per år, då aktieägarna beslutar om de viktigaste frågorna för bolaget. På årsstämma behandlas bland annat fastställelse av årsredovisning för föregående verksamhetsår samt fråga om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen. Andra frågor som behandlas av en årsstämma kan vara val av styrelse och revisor(er), utdelning till aktieägarna samt ändringar i bolagsordningen. Det kan även finnas andra frågor av särskild betydelse för bolaget som beslutas på stämman. Extra bolagsstämma kan hållas när som helst under året om man behöver besluta i frågor som inte kan vänta till nästföljande årsstämma.

Styrelse

Styrelsen ansvarar för bolagets förvaltning och organisation under räkenskapsåret. En av styrelsens viktigare uppgifter är att utse bolagets VD. Hur styrelsen utses stadgas i bolagsordningen. Styrelsen väljs vanligen av bolagsstämman. Bolagsordningen kan även stadga att styrelsevalet skall beredas av en valberedning, något som blir mer och mer vanligt i större bolag, och föreskrivs i Svensk kod för bolagsstyrning. Valberedningen föreslår bl.a. antal styrelseledamöter, namn på ledamöterna och arvode, för beslut på stämman.

Styrelsen skall enligt lag utarbeta en arbetsordning. som beskriver hur styrelsearbetet skall bedrivas och fördelas mellan respektive ledamot och eventuell VD, samt i förekommande fall en instruktion till VD, s.k. VD-instruktion. Styrelsen ansvarar kollektivt för bolagets förvaltning, vilket innebär att varje ledamot måste ta ett stort ansvar för att vara insatt även i frågor som ledamoten inte själv handlägger. I styrelsen har varje ledamot en röst. Om man blir nedröstad i en omröstning kan man reservera sig mot beslutet, vilket innebär att man i protokollet noterar att ledamoten röstade mot beslutet och anför skälen för detta. Detta kan få stor betydelse i ansvarsfrågor, för hur bolagsstämman väljer att rösta när det gäller ansvarsfrihet för styrelsen samt vid eventuell brottsutredning.

Styrelsens ordförande har ett särskilt ansvar för styrelsearbetet, bland annat genom att tillse att alla frågor behandlas och kommer till beslut samt att kalla ledamöterna till styrelsens sammanträden.

Verkställande direktör (VD)

VD tillsätts av styrelsen och ansvarar för bolagets löpande förvaltning. VD har enligt lag rätt att besluta om löpande förvaltningsåtgärder. I övrigt är det styrelsen som avgör vilken beslutanderätt VD skall ha. Detta beskrivs i bolagets arbetsordning.

VD har ett stort ansvar för bolaget och har därför lagenlig rätt att deltaga på styrelsemöten (förutom vid handläggning av vissa frågor, som rör honom själv som till exempel lön eller annan ersättning. Han har rätt att få avvikande uppfattning noterad till protokollet även om han eller hon inte sitter i styrelsen.

Privata aktiebolag behöver inte utse VD. Publika aktiebolag skall ha en VD, som inte samtidigt kan vara styrelsens ordförande.

Revisor(er)

Den ordinarie bolagsstämman utser en eller flera revisorer som för ägarnas och statens räkning granskar bolagets räkenskaper och årsredovisning och kontrollerar styrelsens och VD:s förvaltning av bolaget. Revisorn skriver en revisionsberättelse till årsredovisningen och skall där tillstyrka eller avstyrka bolagets resultat- och balansräkningar, samt föreslå om årsstämman kan till- eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören.

Revisorer i aktiebolag är numera skyldiga att rapportera till polis och åklagare om de misstänker ekonomisk brottslighet i bolaget. I vissa fall skall även revisionsberättelsen insändas till Skatteverket, till exempel om bolaget inte har fullgjort sin skyldigheter vad gäller redovisning och betalning av skatter och avgifter.

Från och med den 1 november 2010 behöver mindre aktiebolag inte ha en revisor. Förutsättningarna är att antalet anställda är maximalt tre eller att balansomslutningen är mindre än 1,5 miljoner kronor eller att nettoomsättningen är lägre än 3 miljoner kronor. Når företaget upp till minst två av gränsvärdena måste en revisor väljas. Kravet att skicka in årsredovisningen till Bolagsverket finns fortfarande kvar även för bolagen som väljer att inte ha någon revisor.

Aktier

Den som äger en aktie i ett aktiebolag äger en andel av bolaget. Aktier har därför ett antal egenskaper och nyckeltal kopplade till sig.

Kvotvärde

Kvoten mellan ett aktiebolags aktiekapital och antalet utestående aktier kallas numera för kvotvärde. Tidigare benämndes kvoten nominellt belopp. I och med den nya Aktiebolagslagen (2005:551), som infördes 2006-01-01, togs begreppet nominellt belopp bort. I bolagsordningen behöver inte heller längre det nominella beloppet anges. Istället skall lägsta och högsta antal aktier anges, samt storleken på aktiekapitalet.

Aktieslag

Huvudregeln är att alla aktier har lika rätt. Aktier kan emitteras i olika aktieslag. Oftast benämns dessa A- och B-aktier. Det som skiljer olika aktieslag åt är normalt det så kallade röstetalet, det vill säga hur många röster varje aktie berättigar till på bolagsstämman men det kan också finnas andra skillnader. Preferensaktier kan ge företräde till utdelning.

B-aktier är normalt röstsvagare än A-aktier (men har samma nominella belopp). Ett företag som behöver ta in nya pengar och sprida ägandet men ändå vill behålla röstmajoriteten kan emittera röstsvagare B-aktier.

Vinst per aktie

Vinsten i ett bolag kan enkelt divideras med antalet utestående aktier och man får då ett nyckeltal, vinst per aktie, som är lättare för en aktieägare att relatera till än den totala vinsten.

Utdelning per aktie

Bolagsstämman kan besluta att dela ut en del av vinsten till aktieägarna. När den totala utdelningen är beslutad dividerar man detta belopp med antalet aktier och får en utdelning per aktie. Det är detta belopp som varje aktieägare får i utdelning för var och en av sina aktier.

P/E-tal

P/E-talet (en:price / earnings, det vill säga aktiekurs dividerat med vinst per aktie) ger en kvot som talar om hur många gånger den uppvisade vinsten per aktie som aktien kostar.

Om en aktie har en kurs på 200 kronor och förra årets vinst blev 10 kronor per aktie så har aktien P/E 20. Om aktien istället kostar 10 kronor så är P/E 1.

P/E-talet ger en fingervisning om hur högt eller lågt värderad en aktie är i förhållande till den faktiskt uppvisade vinsten. Men det finns många andra faktorer som påverkar en aktiekurs, till exempel bolagets tillväxt.

Utdelning

Ett aktiebolag kan dela ut vinst till aktieägarna genom utdelning. Före ikraftträdandet av 2005 års aktiebolagslag fanns en tvingande regel att minst 10 % av nettovinsten skall sättas av i en så kallad reservfond, till dess att reservfonden uppgår till minst 20 % av aktiekapitalet. Denna regel är nu avskaffad men reservfonden finns kvar i flertalet bolag.

Det bundna egna kapitalet (i första hand aktiekapitalet) får aldrig delas ut till aktieägare utan kan endast tas i anspråk efter förluster, genom nedsättning av aktiekapitalet eller upplösning av bolaget genom likvidation eller efter konkurs.

Källa: Wikipedia

Anonym upplysning – Vem får reda på att jag sökt?

Anonym upplysning

Finns det något som ”Anonym upplysning”? Om du som användare söker information på merinfo.se är det normalt sett anonymt, även som inloggad medlem är dina sökningar anonyma. Merinfo.se loggar endast denna information i syfte att förbättra tjänsten för våra användare.

Vid köp av en kreditupplysning kan det skickas ut ett brev, e-mail eller SMS till personen som frågan avser. Detta gäller endast vid köp av upplysning på privatpersoner, enskilda firmor samt handels- och kommanditbolag. I alla övriga fall är sökningar helt anonyma.

Den som köper en personupplysning, dvs. en upplysning om en privatperson, måste alltid ha ett legitimt behov av upplysningen.

I kopian, som skickas till den omfrågade, anges också vem som har beställt upplysningen.

merinfo.se är det enkelt att komma igång och göra kreditupplysningar, allt som krävs är att du som medlem fyller på ett saldo och sedan är det fritt fram att söka kreditinformation på företag och privatpersoner.

Var observant med att i vissa fall skickas omfrågadkopia ut till personen du söker på.

Medieprofilerna tjänar storkovan

En artikel i Veckans Affärer skriver om att medieprofilerna tjänar storkovan, vi har sammanställt artikeln och kompletterat med intressanta länkar och kan inte annat än att hålla med om att medieprofilerna tjänar storkovan, minst sagt!

Medieprofilerna tjänar storkovan – Pratshowstjärnan Fredrik Skavlan är ohotad etta på listan över svenska mediemiljonärer

– han kan plocka ut en miljon för varje fredagskväll i rutan.

Sveriges meste programledare är norske Fredrik Skavlan, vars populära talkshow med kända gäster sänds i både Norge och Sverige. Han drar också in miljoner på föredrag och andra kringaktiviteter, vilket syntes under det år hans program inte sändes och han ändå redovisade inkomster på över 4 miljoner kronor.

Produktionsbolaget Monkberry, där Fredrik Skavlan är storägare, omsatte motsvarande 61,5 miljoner svenska kronor förra året. Vinsten var 14,9 miljoner kronor. Norska Dagens Näringsliv värderar Fredrik Skavlans del av bolaget till 50 miljoner.

Dessutom omsatte moderbolaget Fredrik Skavlans AS motsvarande 9,3 miljoner, med en vinst på nära 7 miljoner. Han har också ett svenskt bolag, Fredrik Skavlan AB, som omsatte 7,7 miljoner med ett rörelseresultat på 5,2 miljoner.

Fredrik Skavlan AB på Merinfo.se

Totalt tog Fredrik Skavlan ut 25 miljoner kronor under 2011.

En annan som förvaltat sina intäkter klokt är programledaren Peter Settman. För några år sedan toppade han listan över mediekändisars intäkter, då han 2009 redovisade en vinst på 13 miljoner kronor. Redan 20 år gammal, för ett kvarts sekel sedan, startade han produktionsbolaget Baluba, som han 2009 sålde för hela 92 miljoner. Han har varit delaktig i svenska tv-program som ”Hey baberiba”, ”Dansbandskampen”, ”Sommarkrysset”, ”Partaj”, Grammisgalan och Melodifestivalen.

Peter Settman på Merinfo.se

Live Nation och Blixten & Co tjänar stora pengar på Melodifestivalen, liksom dess general Christer Björkman, som styr festivalen med järnhand. Hans bolag Christer Björkman Artistproduktion AB har de senaste åren omsatt mellan 1,3 och 2 miljoner kronor per år.

Christer Björkman på Merinfo.se

Christer Björkman Artistproduktion AB

Intäkterna från Melodifestivalen uppgår till cirka 30 miljoner och omsättningen är över 100 miljoner kronor normala år. I år arrangeras dessutom Eurovisionsfinalen i Sverige, efter Loreens fantastiska vinst med ”Euphoria” förra året.

”Loreen” på Merinfo.se

Sofi Fahrman är Sveriges kanske mest kända bloggare, på Aftonbladet och med den egna bloggen Sofis snapshots. Hon redovisade 2011 en vinst på 1,4 miljoner kronor och en omsättning på drygt 3 miljoner kronor. Hon skriver träningsböcker och romaner, till stor del om sitt eget liv, och är kreativ chef för Aftonbladets modebilaga Sofis Mode. Dessutom gör hon reklam, bland annat för mjällschampo.

Sofi Fahrman på Merinfo.se

SOFI AB på Merinfo.se

Sveriges mest lästa bloggare är Kenza Zouiten, med 55 miljoner unika besökare. Hon har sagt att hon kan dra in över 200 000 kronor i månaden bara från reklam på sin blogg. Hon redovisade en inkomst för 2011 på 2,4 miljoner kronor, 1 miljon mer än Sofi Fahrman. Också Isabella ”Blondinbella” Löwengrip har dragit in miljoner på att blogga.

Kenza Zouiten på Merinfo.se

Isabella Löwengrip på Merinfo.se

Felix Herngren är komiker, tv-underhållare, skådespelare, manusförfattare och regissör. Han är känd för humorfigurerna Dan Bäckman och Papi Raul liksom succén ”Solsidan” och flera hyllade reklamfilmer. Han var också med och skapade ”Vem kan slå Filip och Fredrik?”. I höstas var han i blåsväder, efter att ha avslöjats för skatteplanering, något han lovade upphöra med, efter att också ha bett om ursäkt.

Felix Herngren på Merinfo.se

Felix Herngrens 9 bolag

På tio år har hans bolag omsatt omkring 170 miljoner kronor, enligt Resumé. En del av pengarna placerades i ett bolag i det forna skatteparadiset Cypern. Efter avslöjandet likviderade han det bolaget, vilket han nog är glad över i dag, efter att krislandet nyligen beslagtog stora delar av sparande över 100 000 euro på konton i landet. I den senaste årsredovisningen från moderbolaget Felix Herngren AB hade Cypernbolaget nämligen tillgångar på närmare 23 miljoner kronor …

Filip Hammar och Fredrik Wikingsson är mer kända ihop än var för sig, som ”Filip och Fredrik”. Inkomsterna lägger de dock i separata bolag, som senaste fem åren omsatt från ett par upp till nära 10 miljoner kronor per år. Vardera.

Fredrik Wikingsson på Merinfo.se

Duon har ägnat sig åt allt från författande till turnéer, men drar in mest pengar på tv-succéer som ”High Chaparall”, ”100 höjdare”, ”Grattis världen”, ”Boston tea party” och ”Vem kan slå Filip och Fredrik?”. Mest pengar omsattes året de sålde produktionsbolaget Stockholm-Köpenhamn.

Filip Hammar har själv sagt:

”Vi tjänar svinbra med pengar!”

Rikast är så klart mediebolagens ägare. Cristina Stenbeck och inte minst delar av familjen Bonnier sitter på enorma förmögenheter. Också en del höga mediechefer tjänar mångmiljonbelopp och har dragit in tiotals miljoner kronor i löner och ersättningar de senaste åren, bland dem MTG-chefen Manfred Aronsson, damtidningsdrottningen Amelia Adamo, tidigare Bonnierdirektören Bengt Braun, TV4-chefen Casten Almqvist och Bonniers dagstidningsboss Gunilla Herlitz.

Manfred Aronsson på Merinfo.se

Amelia Adamo på Merinfo.se

Bengt Braun på Merinfo.se

Casten Almqvist på Merinfo.se

Gunilla Herlitz på Merinfo.se

Bland programledare med miljoninkomster de senaste åren hittar man Kattis Ahlström, Fredrik Lindström, Kristian Luuk och större delen av Killinggänget, med Henrik Schyffert, Johan Rheborg och inte minst Robert Gustafsson, som i det bolag han äger ihop med sin hustru har tillgångar på nära 40 miljoner kronor.

Kattis Ahlström på Merinfo.se

Fredrik Lindström på Merinfo.se

Kristian Luuk på Merinfo.se

Henrik Schyffert på Merinfo.se

Johan Rheborg på Merinfo.se

Robert Gustafsson på Merinfo.se

Många svenska mediekändisar tjänar stora pengar på föredrag. De kan få mellan 30 000 och 100 000 kronor beroende på popularitet. En av dem som får mest är Mark Levengood, författare och programledare, vars taxa uppges ligga runt 75 000 kronor.

Mark Levengood på Merinfo.se

Andra populära föredragshållare är komikern David Batra, journalisterna Stina Lundberg Dabrowski och Anna Mannheimer, samt komikern och skådespelaren Henrik Schyffert och hockeyexperten Niklas Wikegård.

David Batra på merinfo.se

Stina Lundberg Dabrowski på Merinfo.se

Anna Mannheimer på Merinfo.se

Niklas Wikegård på Merinfo.se

Av alla de sportkommentatorer som dragit in stora pengar de senaste åren, förutom Niklas Wikegård, kan nämnas Peter Jidhe, Arne Hegerfors och Patrick Ekwall, vars bolag Mr Exclusive in Sports AB, inte sällan har fakturerat 2-3 miljoner kronor per år.

Peter Jihde på Merinfo.se

Arne Hegerfors på Merinfo.se

Patrik Ekvall på Merinfo.se

Leif GW Persson är snart 70 år och syns flitigt i rutan. Kriminologiprofessorn är en framgångsrik författare och nyligen började 20th Century Fox tv-inspelningen av hans romansvit om karaktären Evert Bäckström – titeln blir ”Backstrom”. Pengarna har dock rullat in i många år. Bara förra året drog han in 6 miljoner kronor.

Leif Gustav Willy Persson på Merinfo.se

En av de unga medietalanger som spås tjäna stora pengar i framtiden är Gina Dirawi som i år ledde Melodifestivalens sex deltävlingar med Danny Saucedo. Redan som 18-åring började hon videoblogga hemma i Sundsvall. Hon utsågs 2012 till ”Årets kvinnliga programledare” på Kristallengalan och kunde ta ut en halv miljon kronor. Redan i år lär hon dra in flera miljoner …

Gina Dirawi på Merinfo.se

Daniel Saucedo Grzechowski på Merinfo.se

Det är Veckans Affärer som sammanställt artikeln och skrivit om att medieprofilerna tjänar storkovan, artikeln i sin helhet finns här

Medlem – Förmåner för dig som medlem!

Bli medlem idag!

Visste du att som medlem på merinfo.se får du ännu bättre sökmöjligheter?

Som användare och medlem på merinfo.se kommer du alltid vara anonym om du så önskar. Inga uppgifter om dig som person eller företag loggas i syfte att kartlägga dina sökvanor kopplade till dig som person.

Vill du ha en roligare och bättre upplevelse av merinfo.se så registrera dig som medlem redan idag. Då får du inte bara tillgång till de senaste funktionerna och tjänsterna utan även följande fördelar:

  • Tillgång till fullständiga personnummer
  • VIP-status med tillgång till nya förbättrade funktioner före alla andra
  • Möjlighet att redigera din privata profil samt företagsprofil
  • Möjlighet att köpa till ekonomiskt information om både personer och företag till förmånliga priser.
  • Möjlighet att delta i våra tävlingar och utlottningar av fina priser.

Medlemskapet på Merinfo.se är kostnadsfritt!

Så fungerar det att bli medlem på Merinfo.se

Ange ditt personnummer, mobilnummer samt e-postadress här. Vi söker nu i vår databas för att se om telefonnumret är registrerat på det angivna personnumret.

Om ja, en pinkod på 4 siffror skapas och visas på skärmen, denna pinkod skickar du in till oss på nummer 711 20 med prefixet merinfo, till exempel merinfo 1234. (711 20 är ett gratisnummer men operatörens taxa tillkommer)

Ett bekräftelsemail skickas till den angivna e-postadressen med länk för att logga in samt välja ett lösenord.

Klart!

Om nej, ett underlag för att signera digitalt ett medlemskap sänds nu till den angivna e-postadressen. Klicka på länken i mailet och följ instuktionerna för en digital singering av medlemskapet.

Klart!

Skuldsanering – Hur fungerar skuldsanering?

Skuldsanering

Skuldsanering innebär att du som är svårt skuldsatt under vissa förutsättningar kan slippa betala hela eller delar av dina skulder. För att räknas som svårt skuldsatt ska du inte ha möjlighet att betala dina skulder inom överskådlig tid.

Såhär går det i korthet till:

  • Du ansöker hos Kronofogden genom att fylla i blanketten ”KFM 9150”.
  • Kronofogden utreder om du uppfyller kraven
  • Kronofogden fattar ett beslut om att inleda skuldsanering och skickar därefter ett förslag till dina fordringsägare på hur den ska gå till. I förslaget ingår alla skulder du har vid tiden för inledandet
  • Om du beviljas skuldsanering får du ett beslut av Kronofogden och vanligen en betalningsplan
  • Du betalar av dina skulder enligt betalningsplanen, vanligtvis under fem års tid. Om du redan lever på existensminimum när skuldsaneringen börjar kan du få ett beslut utan betalningsplan. Då betalar du inte av något på dina skulder
  • När avbetalningstiden är slut är du inte längre skyldig att betala något på de skulder. Du får inget besked skickat till dig när ärendet är avslutat

Viktigt att veta

Om du behöver råd och hjälp före, under eller efter skuldsaneringsperioden kan du vända dig till en budget- och skuldrådgivare i din kommun. Kundservice ger också utökat råd och stöd.

Om det sker en stor förändring av dina ekonomiska förutsättningar under skuldsaneringsåren är det viktigt att du kontaktar Kronofogden. Det finns en möjlighet att få villkoren för skuldsaneringen omprövade. Annars riskerar du att betalningsplanen förlängs eller upphör.

Undvik att dra på dig nya skulder under tiden. De nya skulderna ingår inte i skuldsaneringen och måste därför betalas helt och hållet. Kronofogden kan till exempel besluta om löneutmätning för de skulderna, vilket kan göra det svårt att följa betalningsplanen. Då riskerar du att fordringsägarna kräver att skuldsaneringen avbryts.

Skuldsaneringen avslutas fem år efter den dag som skuldsaneringsbeslutet fattades. Om det finns en betalningsplan som löper efter den dagen upphör skuldsaneringen istället samma dag som den sista inbetalningen ska göras.

Det är nästan omöjligt att få skuldsanering mer än en gång.

Betalningsanmärkning – Har jag några?

Betalningsanmärkning

En betalningsanmärkning är en anteckning hos kreditupplysningsföretagen om att någon inte har skött sina betalningar. Det är alltså inte Kronofogden som ger en betalningsanmärkning.

Kreditupplysningsföretag har register med ekonomisk information om personer och företag. Där registreras bland annat uppgifter om inkomst, om personen äger fastighet och även betalningsanmärkningar. Kreditupplysningsföretagen hämtar vissa av uppgifterna från Kronofogden.

En betalningsanmärkning kan t.ex. bero på att du överskridit bankkonton, tingsrätten meddelat en så kallad tredskodom, eller att du har en skuld eller flera hos Kronofogden. Uppgifterna finns kvar i kreditupplysningsföretagen olika länge. Vanligtvis finns uppgifter om en privatperson kvar i tre år och om juridiska personer i fem år.

Hur får du reda på om du har en betalningsanmärkning?
På merinfo.se kan du enkelt ta en personupplysning på sig själv för att ha full kontroll på vilken information som finns registrerad på dig hos kreditupplysningsbolagen samt hos Kronofogden.

Sekretess
Under vissa förutsättningar så kan du få sekretess på en skuld, det innebär att uppgiften inte längre är offentlig och att Kronofogden inte lämnar ut uppgiften. Detta innebär också att kreditupplysningsföretagen ska gallra den betalningsanmärkning som uppstod när skulden registrerades för indrivning hos Kronofogden. Läs mer om detta under avsnittet Sekretess, länk finns till höger under relaterad information.

Organisationsnummer – vad betyder det?

Organisationsnummer

Organisationsnummer fungerar i Sverige som personnummer men avser en juridisk person, alltså en kommun, ett aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, ekonomisk förening, ideell förening, stiftelse eller trossamfund. Organisationsnummer är en svensk företeelse som infördes 1975.

Organisationsnummer används främst vid kontakt med Skatteverket, Bolagsverket och andra myndigheter, samt ligger till grund för EU:s momsregistreringsnummer för svenska företag. De måste också skrivas på kvitton och fakturor till kunder.

Organisationsnummer består i likhet med person- nummer av tio siffror. Den tredje siffran är alltid lägst en tvåa för att undvika förväxling med person- nummer. Den sista siffran är en s.k. kontrollsiffra. Tilldelat organisationsnummer ska vara bestående och unikt, d.v.s. numret följer den juridiska personen under hela dess existens och två identiska nummer förekommer inte. Utöver organisationsnumret åsätts en tvåsiffrig kod som anger juridisk form.

Den första siffran i organisationsnumret benämns ”Gruppnummer” och anger vilken bolagsform eller annan juridisk form som den juridiska personen grupperas under. Nedanstående gruppnummer kan förekomma.

1 – Dödsbon
2 – Stat, landsting, kommuner, församlingar
3 – Utländska företag som bedriver näringsverksamhet eller äger fastigheter i Sverige
5 – Aktiebolag
6 – Enkelt bolag
7 – Ekonomiska föreningar
8 – Ideella föreningar och stiftelser
9 – Handelsbolag, kommanditbolag och enkla bolag

Vem tilldelar organisationsnummer?

Organisationsnummer tilldelas av den myndighet som registrerar den juridiska personen när den bildas eller när det annars finns anledning att införa organisationen i myndighetens register. De num- mertilldelande myndigheterna framgår av följande uppställning:

Bolagsverket
Aktiebolag
Bostadsrättsföreningar
EEIG, Europeisk ekonomisk intressegruppering
Ekonomiska föreningar
Europeisk gruppering för territoriellt samarbete – EGTS
Europabolag
Europakooperativ
Kooperativa Hyresrättsföreningar
Handelsbolag
Kommanditbolag
Utländska företags filialer Bankaktiebolag Försäkringsaktiebolag Försäkringsföreningar Sparbanker
Medlemsbanker
Bankfilial
Utländska bankers filialer Ömsesidiga försäkringsbolag

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
Arbetslöshetskassor

Statistiska centralbyrån
Allmänna försäkringskassor
Hypoteksföreningar
Kommunalförbund
Landsting
Offentliga korporationer och anstalter
Kommuner
Regionala statliga myndigheter
Statliga myndigheter

Länsstyrelsen
Vattenförbund

Lantmäteriet
Samfällighetsföreningar
Vägföreningar

Kammarkollegiet
Registrerat trossamfund

Skatteverket
Enkla bolag
Familjestiftelser
Ideella föreningar
Oskiftade dödsbon
Par trederier Övriga
stiftelser

Personnummer – vad används det till?

Personnummer

Personnummer infördes 1947 och är unikt för Sverige. Syftet är att kunna identifiera och hitta en person i bl a myndigheternas register.

Skatteverket tilldelar personnummer till alla personer folkbokförda i Sverige. Tilldelningen av personnummer regleras i 18 § folkbokföringslagen. Lagen kräver att banker använder personnummer, bland annat för att de måste rapportera till skattemyndigheten.

Personnumret är uppbyggt av 10 siffror indelade i två grupper om 6 respektive 4 siffror. De 6 första siffrorna består av födelsetid, de 3 följande är födelsenummer, där tredje siffran anger kön (jämn siffra för kvinnor och udda för män, den sista siffran är alltid en kontrollsiffra.

Skiljetecknet byts från bindestreck (‐) till plustecken (+) det året personen fyller 100 och på så sätt kan man skilja på en 1-åring och en 101-åring. I skattemyndigheternas ADB-system utelämnas dock skiljetecknet och personnumret får istället tolv siffror, två inledande siffror anger århundrade.[4] Dessa två inledande siffror ingår dock inte egentligen i personnumret och skall inte presenteras när personnumret visas eller används.

För att beräkna kontrollsiffran multiplicerar man de 9 första siffrorna med omväxlande 2 och 1. De respektive siffersummorna (16 har siffersumman 1+6=7) adderas. Om man adderar kontrollsiffran till denna summa ska man få ett tal jämnt delbart med 10. Vitsen är att man alltid ska upptäcka dels om en siffra är fel och även om två närliggande siffror bytt plats. Den användes förutom på svenska personnummer även på kreditkorts-, postgiro-, bankgiro- och bankkontonummer.

För personnummer utfärdade fram till 1990 anger siffrorna 7 och 8 i vilket län personen var mantalsskriven 1946 när personnumren delades ut, eller är född om personen är yngre. Eftersom alla som invandrat efter 1946 fått 93-99 som de två första siffrorna i födelsenumret kunde man då med hjälp av personnumret direkt se om en viss person var född i utlandet. Detta kom sedermera att upplevas som känsligt och används därför inte längre, utan efter 1990 tilldelas personnummer slumpmässigt. Dock följs fortfarande regeln att tredje siffran i födelsenumret är udda för män och jämn för kvinnor.

Fram till januari 2008 hade strax över 75 000 människor bytt personnummer. De två vanligaste skälen för personnummerbyte är att man fått felaktig födelsedag eller kön registrerat i samband med födelsen eller att man som invandrare fått felaktig födelsedag registrerad. Könskorrigering och ”skyddad identitet” är däremot två av de mindre vanliga skälen för personnummerbyte.

När personnumren infördes 1946 fick hela svenska befolkningen personnummer. Den tidigast födda person som haft personnummer är Johanna Charlotta Johansson f. Lundkvist som föddes 6 maj 1840 och dog 2 november 1947. Hon hade personnummer: (18)400506+140. Plustecknet anger att hon passerat 100 års ålder. Kontrollsiffran hade ännu inte börjat användas då.

Källa: Wikipedia

Lönestatistik – Hur mycket tjänar en elektriker?

Lönestatistik.se har en sammanställning på just lönestatistik och i denna artikel svarar vi på frågan ”hur mycket tjänar en elektriker?”.

Vi kommer regelbundet att presentera mer lönestatistik med data hämtad från lönestatistik.se baserat på yrke och område.

Lönestatistik för elektriker nedan:

Län                Medellön                Medelålder                Erfarenhet
Blekinge                24 841 kr                     30 år                     8 år
Dalarna                22 875 kr                     29 år                     7 år
Gotland                22 761 kr                     36 år                   11 år
Gävleborg                23 610 kr                     31 år                   10 år
Halland                24 305 kr                     29 år                     8 år
Jämtland                23 880 kr                     31 år                   10 år
Jönköping                24 420 kr                     30 år                     8 år
Kalmar                24 857 kr                     30 år                     9 år
Kronoberg                23 936 kr                     25 år                     6 år
Norrbotten                24 571 kr                     28 år                     7 år
Skåne                25 496 kr                     29 år                     7 år
Stockholm                24 759 kr                     29 år                     7 år
Södermanland                23 920 kr                     28 år                     6 år
Uppsala                24 121 kr                     30 år                     8 år
Värmland                25 300 kr                     33 år                   10 år
Västerbotten                25 008 kr                     31 år                     8 år
Västernorrland                25 125 kr                     32 år                   11 år
Västmanland                23 882 kr                     30 år                     7 år
Västra Götaland                24 965 kr                     30 år                     8 år
Örebro                22 578 kr                     29 år                     5 år
Östergötland                23 588 kr                     29 år                     7 år

 

Kändisar som fyller år idag – 25 Juli

Merinfo.se presenterar kändisar som fyller år idag 25 Juli.

25 Juli har vi följande kändisar som fyller år:

Vi gratulerar Niklas Strömstedt som fyller 55 år och som är en framgångsrik artist.

Niklas är Gift och aktiv i 4 st bolag

Listan på vilka 4 bolag dessa är finns om du klickar här

På samma adress som Niklas bor även Jenny Strömstedt Östergren, känd journalist. Jenny tjänar mer än Niklas och ligger väldigt högt totalt sett i löneligan.

Jenny Strömstedt Östergren hittar du här på merinfo.se

47 år fyller Mattias Bye, Svensk musiker och kompositör och son till skådespelerskan Birgitta Andersson.

Magdalena Forsberg är en Svenska före detta skidskytt och längdåkare. Vem vet inte vem Magdalena är?

Magdalena är gift, aktiv i 3 st bolag samt äger en fastighet.

Sist men inte minst firar Timo Räisänen sin 34:e födelsedag idag. Timo är en musiker och före detta gitarrist i Håkan Hellströms kompband men numera soloartist.

Merinfo.se kommer regelbundet gratulera kändisar som fyller år genom denna blog.

Inkomster och taxeringar (IoT)

Fakta om Inkomst- och taxerings­registret – Registret över inkomster och taxeringar (IoT)

Registret över inkomster och taxeringar återfinns hos SCB, Statistiska centralbyrån. SCB började kontinuerligt publicera inkomst­statistik år 1943. Mellan åren 1943 och 1967 var dock uppgifterna mycket knapphändiga. År 1967 infördes ADB inom taxerings­väsendet och fr.o.m. 1968 har SCB inkomst­statistik samlad på magnetband. I början fanns enbart uppgifter från taxeringen i inkomst­statistiken, men snart började SCB även hämta in uppgifter från andra myndigheters register och kunde bilda inkomstbegrepp som t ex disponibel inkomst.

Inkomst- och taxeringsregistret (IoT) omfattar idag variabler som sammanräknad förvärvs­inkomst, beskattningsbar förvärvs­inkomst, inkomst av kapital, kapital­vinster/förluster, pensioner, transfereringar och bidrag samt olika typer av skatter och skatte­reduktioner. Registret produceras en gång per år och referens­tiden är respektive inkomstår. Registret omfattar alla skattskyldiga och folkbokförda personer samt dödsbon.

Registret ligger till grund för statistiken över inkomster och skatter. Fördelning och utveckling av inkomster och skatter är centrala aspekter i statistiken som bland annat redovisas efter kön, ålder, födelseland, län och kommun. Ett tidsseriebrott i statistiken uppkom på grund av skattereformen 1990/1991.

Statistiken har många olika användare inom skilda delar av samhället:

  • Myndigheter, forskare, kommuner, företag och andra organisationer
  • Allmänhet och media använder statistiken för att få en översiktlig beskrivning av befolkningens inkomster och skatter
  • Andra statistik­grenar vid SCB använder Inkomst- och taxerings­registret som underlag, exempelvis undersökningarna om Hushållens ekonomi (HEK), Hushållens utgifter (HUT), fördelningsmodellen FASIT och Nationalräkenskaperna.

Användarna representeras bland annat av Användarrådet för välfärdsstatistik. I rådet ingår representanter från Finans­departementet, Social­departementet, Arbetsmarknads­departementet, Socialstyrelsen, Boverket, LO, Institutet för näringslivs­forskning, Handels­högskolan vid Göteborgs universitet, Institutet för bostads- och urban­forskning (IBF) vid Uppsala universitet och Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.

Datakällor och register­framställning

Framställningen av Inkomst- och taxerings­registret består av insamling och bearbetning av data från administrativa källor till ett slutligt observations­register. Registret innehåller uppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter, kontrolluppgifter från arbetsgivare, kontrolluppgifter från pensions- och försäkringsutbetalare, kontrolluppgifter över räntor och utdelningar samt standardiserade räkenskapsutdrag), Försäkrings­kassan, Centrala studiestöds­nämnden, Statens tjänste­pensions­verk, Pensionsmyndigheten, Försvarsmakten, Skolverket och Social­styrelsen. Registret kompletteras med uppgifter från SCB-registren Registret över total­befolkningen (RTB), Befolkningens utbildning och Företags­databasen.

SCB får tillgång till de olika materialen vid olika tidpunkter året efter inkomståret och påbörjar då framställningen av registret. Vid framställningen läggs de olika datamaterialen ihop, beräkningar görs och nya variabler skapas och läggs till. Ungefär 12 månader efter inkomstårets slut är Inkomst- och taxeringsregistret klart.

Hur kan du använda registret/statistiken?

SCB utför på uppdragsbasis specialbearbetningar av undersökningens samtliga årgångar. Efter särskild prövning kan forskare och utredare få tillgång till avidentifierade mikrodata för egna bearbetningar.

Register över hela befolkningens inkomster och skatter finns i årgångs­versioner från 1968 fram till idag. För åren 1960–1966 finns dessutom inkomstregister som är baserde på ett urval av befolkningen.

Eftersom registret omfattar alla folkbokförda svenskar är det speciellt lämpligt för studier av små befolknings­grupper. Det finns därmed möjlighet till redovisning på mindre regionala områden som församlingar, postnummer­områden och kommun­delsområden.

Statistiken sprids i form av pressmeddelande och tabeller på SCB:s webbplats. Statistiken är också inlagd i Statistik­databasen på webbplatsen, där tabelluttag kan göras på riks-, läns- och kommunnivå. Statistiken sprids även i form av tabeller i Statistisk årsbok för Sverige.

Tabeller på läns-, kommun- och kommundels­nivå kan beställas genom statistik­paketet INKOPAK.

Variabelinnehåll

Inkomst- och taxerings­registret innehåller ett stort antal bakgrunds-, inkomst- och skatte­variabler. Nedan listas ett urval av de mest använda variablerna. Mer utförliga variabel­dokumentationer kan erhållas efter förfrågan.

Bakgrundsvariabler:

  • Kön
  • Ålder
  • Civilstånd
  • Län/kommun/församling
  • Medborgarskap
  • Födelseland
  • Familjetyp1
  • Familjesammansättning
  • Barnantal i familjen
  • Förvärvsarbetande
  • Näringsgren
  • Sektortillhörighet
  • Utbildning.

Inkomst- och skattevariabler:

  • Sammanräknad förvärvsinkomst
  • Arbetsinkomst
  • Löneinkomst
  • Inkomst av näringsverksamhet
  • Nettoinkomst
  • Disponibel inkomst
  • Beskattningsbar förvärvsinkomst
  • Taxerad förvärvsinkomst
  • Kapitalinkomst
  • Kapitalvinst/förlust
  • Skattepliktiga och skattefria transfereringar
  • Pensioner
  • Skatter
  • Skattereduktioner.

Källa: SCB

Personuppgiftslagen

Personuppgiftslagen

(1998:204 ), ofta förkortad PUL eller PuL, är en svensk lag och är den svenska implementeringen av EU:s dataskyddsdirektiv 95/46/EG. Lagen trädde ikraft den 24 oktober 1998 då den förra datalagen (1973:289) slutade gälla. Lagen föreslogs följa samma struktur som direktivet, med motiveringen att direktivet saknar förarbeten och därför inte kan tolkas – det ansågs därför lämpligast att försöka följa direktivets text och struktur. Noterbart är även att bestämmelser om viss dokumentationsskyldighet för myndighet flyttas till 15 kapitlet OSL och straffet för dataintrång flyttades till brottsbalken, detta för att bestämmelserna inte ansågs höra hemma i den nya lagen. Personuppgiftslagen tillämpas inte om det finns annan lagstiftning som bestämmer något annat – personuppgiftslagen är alltså subsidiär andra författningar (3 § PuL).

Syfte

Syftet med lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter (1 § PuL).

Behandling av personuppgift

En personuppgift är all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Med behandling av personuppgift avses ”varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, till exempel insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring” (3 § PuL).

Lagen gäller för personuppgiftsansvariga som är etablerade i Sverige. Lagen tillämpas också när den personuppgiftsansvarige är etablerad i icke-EU-land men för behandlingen av personuppgifter använder sig av utrustning som finns i Sverige. Med personuppgiftsansvarig avses den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter i enlighet med (3 § PuL).

Det är bland annat förbjudet att överföra personuppgifter till icke-EU-länder om sådana länder inte har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifterna. Vid en bedömning om vad som anses vara en adekvat nivå skall man ta hänsyn till samtliga omständigheter men framför allt ”uppgifternas art, ändamålet med behandlingen, hur länge behandlingen skall pågå, ursprungslandet, det slutliga bestämmelselandet och de regler som finns för behandlingen i det tredje landet” (33 § PuL). Det kan dock vara tillåtet med tredjelandsöverföring om det föreligger samtycke från den personuppgiftsregistrerade eller om en sådan överföring krävs för att den personuppgiftsansvariga skall kunna fullfölja ett avtal, en rättslig skyldighet eller för att skydda vitala intressen för den registrerade (34 § PuL). Även regeringen får meddela undantag från detta förbud (35 § PuL). Trots att en publicering på Internet tekniskt sett skulle kunna anses vara tredjelandsöverföring, så räknas det inte som en sådan om servern ligger i Sverige eller i ett EU-land. Detta konstaterade EU-domstolen i sitt avgörande i det så kallade Bodilfallet.

Känsliga personuppgifter

Det är förbjudet att behandla ”känsliga personuppgifter” som avslöjar (13 § PuL)

  1. ras eller etniskt ursprung,
  2. politiska åsikter,
  3. religiös eller filosofisk övertygelse,
  4. medlemskap i fackförening,
  5. hälsa eller sexualliv.

Sådana uppgifter får dock behandlas i vissa situationer som uppräknas i 15 till 19 §§ (se 14 § PuL). Behandlingen är tillåten om samtycke lämnats (15 §); om det är nödvändigt för fullgörande av vissa skyldigheter eller rättigheter inom arbetsrätten (16 § första stycket a, utlämnande till tredje man begränsas dock till att det finns en skyldighet för den personuppgiftsansvariga att göra så eller om samtycke har lämnats enligt 16 § andra stycket), om det är nödvändigt för att skydda den registrerades eller någon annans vitala intressen, om den registrerade inte kan lämna samtycke (16 § första stycket b) eller om det är nödvändigt för att fastställa, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk (16 § första stycket c); om behandling sker av ideella organisationer med politiskt, religiöst, filosofiskt eller fackligt syfte inom ramen för sin verksamhet (17 § första meningen, utlämnande till tredje man kräver dock samtycke enligt 17 § andra meningen); om det krävs för vissa hälso- och sjukvårdsändamål (18 §); om det faller in under forskningsändamål som godkänts enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (19 § första stycket), om det krävs för statistikändamål om behandling är nödvändig (19 § andra stycket, sådan behandling anses tillåten om den är godkänd av en forskningsetisk kommitté enligt 19 § tredje stycket).

Noterbart är att även regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (i detta fall tillsynsmyndigheten Datainspektionen) får meddela föreskrifter om ytterligare undantag från förbudet i 13 § om det behövs med hänsyn till allmänt intresse (20 § PuL).

Utöver de ”känsliga personuppgifter” som nämns i 13 § PuL, listade ovan, får man (enligt 21 §) inte registrera uppgifter om domar i brottmål, laga frihetsberövanden och liknande.

Uppgifter om lagöverträdelser

Det är förbjudet att ”behandla personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden” enligt 21 § första stycket. Förbudet i första stycket gäller dock inte myndigheter. Detta förbud har dock en del undantag. I andra stycket står det att sådan uppgiftsbehandling är tillåten för forskningsändamål, om behandlingen godkänts enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Enligt tredje stycket får även regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter med undantag från förbudet. Även beslut om undantag i enskilda fall får meddelas av regeringen eller denna myndighet enligt fjärde stycket (21 § PuL) Denna myndighet som omskrivs i 21 § är Datainspektionen enligt 9 § personuppgiftsförordningen.

Undantag

Journalistiskt ändamål

Undantag har gjorts för litterära, konstnärliga och journalistiska ändamål (7 § PuL). Med journalistiska ändamål menas ”att informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten”. Betydelsen får anses väldigt vidsträckt och omfattar inte enbart en journalists yrkesutövning, utan vem som helst som har ett genuint journalistiskt ändamål enligt definitionen ovan omfattas av undantaget. Detta kommer till uttryck i bland annat det så kallade Ramsbrofallet där en person lagt ut personuppgifter på Internet. Detta ansågs inte strida mot PuL med hänvisning att det föll in under journalistiskt ändamål. Noterbart att domstolen inte nödvändigtvis knyter definitionen enbart till allmänheten, utan även om frågor enbart har betydelse för en viss grupp så kan det falla in under journalistiska ändamål.

Ostrukturerat material
De flesta bestämmelserna i personuppgiftslagen behöver inte tillämpas när man behandlar personuppgifter i ostrukturerat material, till exempel i löpande text. Denna regel kallas oftast ”missbruksregeln”. Om en behandling av personuppgifter faller in under missbruksregeln är det enda kravet på den personuppgiftsansvariga att materialet inte kränker den personliga integriteten hos den registrerade (det vill säga ett missbruk av uppgifterna, varav namnet) (5 a § PuL). De bestämmelser som undantas är följande paragrafer: 9 § (grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter), 10 § (när behandling är tillåten), 13-19 §§ (känsliga uppgifter), 21-22 §§ (upggifter om lagöverträdelser och personnummer), 23-26 §§ (informationsskyldighet), 28 § (rättelse av felaktig uppgift), 33-34 §§ (överföring till tredje land) och 42 § (upplysningar till allmänheten om behandlingar som inte anmälts).

Privat natur
PUL gäller inte för sådan behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur (6 § PuL). Bestämmelsen bör tolkas snävt – i exempelvis RH 2004:51, det så kallade Bodilfallet, så kom domstolen fram till att publicering av uppgifter på hemsida av en privatperson på en allmänt tillgänglig hemsida inte innebär privat bruk.

Vissa grundlagsbestämmelser
Personuppgiftslagen tillämpas inte om den skulle strida mot bestämmelser i grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (7 § 1 st PuL). Lagen tillämpas inte heller om den skulle inskränka en myndighets skyldighet att lämna ut offentliga uppgifter enligt offentlighetsprincipen, som finns reglerad i 2 kapitlet i tryckfrihetsförordningen (8 § 1 st PuL).

Registerutdrag

PUL ger den behandlade rätt att en gång per år avgiftsfritt få information om alla personuppgifter som den personuppgiftsansvariga har lagrat om den behandlad. För att få ett registerutdrag skall den behandlade skicka en egenhändigt underskriven begäran till den personuppgiftsansvarige (det räcker inte att skicka E-post eller fax) (26 § PuL).
Den personuppgiftsansvariga kan inte hänsvisa till att de redan skickat informationen i andra sammanhang eller håller informationen tillgånglig via sin webbsida, utan de är skyldiga att skicka en skriftlig kopia av all information.

Sanktioner

Skadestånd
Den personuppgiftsansvarige (och enbart den personuppgiftsansvarige) kan bli skadeståndsskyldig mot den registrerade för skada och kränkning av den personliga integriteten, som en behandling av personuppgifter i strid med denna lag, har orsakat. Bestämmelsen gäller, till skillnad från straffbestämmelsen, för överträdelse mot samtliga paragrafer som innebär en sådan skada och kränkning. Ersättningsskyldigheten kan jämkas om den personuppgiftsansvarige visar att felet inte berodde på honom eller henne (48 § PuL). Enligt skadeståndslagens regler så gäller denna skadeståndsbestämmelse framför eventuella bestämmelser i skadeståndslagen (1 kap. 1 § skadeståndslagen).

Straff
Den som i strid mot 49 § personuppgiftslagen behandlar personuppgift kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst två år om brottet skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. I ringa fall döms inte till ansvar enligt andra stycket (49 § PuL). Att man brutit mot personuppgiftslagen i något avseende innebär däremot inte att man kan dömas till böter eller fängelse med stöd av denna paragraf. Enbart vissa situationer omfattas av straffansvaret. Straffansvar följer vid följande situationer:

  • den som lämnar felaktig uppgift vid en anmälan om pågående personuppgiftshantering till tillsynsmyndigheten eller när felaktig uppgift lämnas när tillsynsmyndigheten begär information (49 § 1 st a)),
  • när någon behandlar personuppgifter i strid med 13-21 §§ (b)),
  • vid felaktig överföring till tredje land (c));
  • den som underlåter att anmäla personuppgiftsbehandling enligt 36 § första stycket (d)),
  • den som bryter mot missbruksregeln vid hantering av känsliga uppgifter (enligt 13 §) eller uppgifter om lagöverträdelser (e)),
  • den som för över uppgifter som omfattas av missbruksregeln till tredje land, om landet i fråga inte har en adekvat skyddsnivå för personuppgifter (f)).

Tillsyn

Datainspektionen är tillsynsmyndighet enligt 2 § personuppgiftsförordningen och dess beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, det vill säga i första instans till förvaltningsrätt (51 § PuL).

Källa: Wikipedia

Kreditupplysningslagen

Inledande bestämmelser kring Kreditupplysningslagen

Följande finns att läsa om kreditupplysningslagen

1 § Denna lag gäller kreditupplysningsverksamhet som innebär att någon, utom i enstaka fall, lämnar kreditupplysningar mot ersättning eller som ett led i näringsverksamhet. Lagen gäller också annan kreditupplysningsverksamhet, om den är av större omfattning.

Lagen gäller inte när en myndighet lämnar ut uppgifter med stöd av lag, förordning eller ett särskilt beslut av regeringen eller en myndighet som regeringen har bestämt.

Lagen gäller inte heller för förmedling av kreditupplysningar mellan företag inom samma koncern, utom när upplysningen lämnas av ett företag som har tillstånd av Datainspektionen enligt 3 § första stycket. Lag (1997:556).

2 § Med kreditupplysning avses i denna lag uppgifter, omdömen eller råd som lämnas till ledning för bedömning av någon annans kreditvärdighet eller vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende. Uppgifter, omdömen eller råd som lämnas till någon för att användas i dennes kreditupplysningsverksamhet anses dock inte som kreditupplysning.

Med näringsidkare avses i denna lag även den som, utan att driva näringsverksamhet, har ett så väsentligt inflytande i en viss verksamhet att uppgifter om hans egna förhållanden behövs för att belysa verksamhetens ekonomiska ställning. Lag (1997:556).

Tillstånd m.m.

3 § Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter tillstånd av Datainspektionen.

Datainspektionens tillstånd behövs dock inte för följande företag, om deras grundläggande tillstånd omfattar kreditupplysningsverksamhet:
1. ett svenskt kreditinstitut,
2. ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet i Sverige enligt 4 kap. 1 eller 2 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller
3. ett utländskt kreditinstitut som har tillstånd att driva verksamhet i Sverige enligt 4 kap. 4 § lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Ett företag som avses i andra stycket 1 eller 3 får börja bedriva kreditupplysningsverksamhet två månader efter det att Datainspektionen har tagit emot en anmälan från företaget om att det avser att bedriva sådan verksamhet.

Tillstånd behövs inte för kreditupplysningsverksamhet, i den mån den bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Lag (2004:301).

4 § Tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet får meddelas endast om verksamheten kan antas bli bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt.

Datainspektionen får besluta om villkor för hur ett företags kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas och om skyldighet för ett företag att anmäla ändring av förhållanden som har betydelse för rätten att bedriva verksamheten. Lag (1997:556).

Verksamhetens bedrivande m.m.

5 § Kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas så att den inte leder till otillbörligt intrång i personlig integritet genom innehållet i de upplysningar som förmedlas eller på annat sätt eller till att oriktiga eller missvisande uppgifter lagras eller lämnas ut. För sådan behandling av personuppgifter som omfattas av personuppgiftslagen (1998:204) gäller i stället 9 § första stycket a, b och d-h den lagen.

Uppgifter om fysiska personer får samlas in endast för kreditupplysningsändamål.

Vid helt eller delvis automatiserad behandling av uppgifter om juridiska personer skall den som bedriver kreditupplysningsverksamhet vidta lämpliga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder för att hindra att behandlingen sker på ett otillåtet sätt och att uppgifterna utsätts för otillåten insyn. Bestämmelser om säkerheten vid behandling av personuppgifter finns i 30-32 §§ personuppgiftslagen.

Utan hinder av 10 § personuppgiftslagen får personuppgifter behandlas utan samtycke i kreditupplysningsverksamhet. Den registrerade kan inte heller motsätta sig behandlingen.

Bestämmelsen i andra stycket tillämpas inte i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Lag (2001:164).

Informationsutbyte

5 a § Vad som gäller om tystnadsplikt i svenska kreditinstituts, betalningsinstituts, institut för elektroniska pengars och värdepappersbolags verksamhet hindrar inte att uppgifter om lämnade krediter, betalningsförsummelser och kreditmissbruk utväxlas för kreditupplysningsändamål inom en krets som utgörs av dessa företag samt sådana företag som har tillstånd av Datainspektionen enligt 3 § första stycket.

I den krets som anges i första stycket ingår även utländska kreditinstitut som avses i 4 kap. 1, 2, 4 och 6 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, utländska företag som avses i 3 kap. 26 och 27 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster, utländska företag som avses i 3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar samt utländska företag som avses i 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Bestämmelser om användningen av uppgifter om betalningsförsummelser och kreditmissbruk finns även i 7 §. Lag (2011:760).

Känsliga uppgifter m.m.

6 § Uppgifter om en persons ras, etniska ursprung, politiska uppfattning, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv får inte behandlas i kreditupplysningsverksamhet.

Uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden får inte utan medgivande av Datainspektionen behandlas i kreditupplysningsverksamhet.

Ett medgivande som avses i andra stycket får lämnas endast om det finns synnerliga skäl.

Vad som anges i andra stycket hindrar inte att uppgifter om betalningsförsummelser, kreditmissbruk eller näringsförbud behandlas i kreditupplysningsverksamhet. Lag (2001:164).

7 § Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte innehålla uppgifter om andra betalningsförsummelser än sådana som
1. har slagits fast genom en domstols eller en annan myndighets avgörande eller åtgärd eller
2. har lett till inledande av skuldsanering eller till betalningsinställelse, konkursansökan eller ackord.

Kreditupplysningar som avses i första stycket får inte heller innehålla uppgifter om kreditmissbruk, utom när krediten har lämnats av ett företag som står under Finansinspektionens tillsyn och kredittagaren i avsevärd utsträckning överskridit gällande kreditgräns eller på något annat sätt allvarligt missbrukat krediten.

Om det finns särskilda skäl, får Datainspektionen besluta att ett företag skall undantas helt eller delvis från bestämmelserna i första och andra styckena.

Uppgifter som enligt bestämmelserna i första och andra styckena inte får lämnas ut får inte heller lagras i register som används i kreditupplysningsverksamhet. Lag (2006:747).

Gallring

8 § En uppgift om en fysisk person ska gallras när det inte längre är nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

En uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare ska, om uppgiften inte gäller skuldsanering, gallras senast tre år efter den dag då den omständighet inträffade eller det förhållande upphörde som uppgiften avser. Rör uppgiften en begäran om eller ett utlämnande av en kreditupplysning, ska den dock gallras senast ett år efter den dag då begäran framställdes.

En uppgift om skuldsanering ska gallras senast fem år efter den dag då skuldsaneringen beviljades eller, om en betalningsplan enligt skuldsaneringslagen (2006:548) löper under längre tid, senast den dag då planen löper ut.

En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten i dess verksamhet med indrivning och utsökning ska gallras när den inte omfattas av undantaget från sekretess i 34 kap. 1 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten ska också gallras när den har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Lag (2011:471).

Utlämnande av upplysningar

9 § Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte lämnas ut, om det finns anledning att anta att upplysningen kommer att användas av någon annan än den som på grund av ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning har behov av upplysningen.

Första stycket gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2. Lag (2010:1073).

Registerbesked

10 § Var och en har rätt att mot skälig avgift hos den som bedriver kreditupplysningsverksamhet få skriftligt besked om huruvida det i verksamheten behandlas uppgifter om honom. Fysiska personer har rätt att en gång per kalenderår få ett besked gratis. Behandlas sådana uppgifter skall besked lämnas om

a) vilka uppgifter som behandlas,
b) om den registrerade är en fysisk person: varifrån uppgifterna har hämtats,
c) ändamålen med behandlingen och

d) till vilka mottagare eller kategorier av mottagare som uppgifterna lämnas ut.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

En begäran om besked enligt första stycket om en fysisk person skall göras skriftligen och vara egenhändigt undertecknad. Lag (2001:164).

Kreditupplysningskopia

11 § När en kreditupplysning om en fysisk person lämnas ut, ska till den som avses med upplysningen samtidigt och kostnadsfritt sändas ett skriftligt meddelande om
1. vem som bedriver kreditupplysningsverksamheten,
2. ändamålen med behandlingen,
3. de uppgifter, omdömen och råd som upplysningen innehåller om honom eller henne,
4. möjligheten att få rättelse av de uppgifter som rör honom eller henne, och
5. vem som har begärt upplysningen.

Om kreditupplysningen lämnas ut till ett svenskt kreditinstitut eller värdepappersbolag, eller till ett motsvarande utländskt företag, för att användas endast som underlag för beräkning av kapitalkrav för kreditrisker med en sådan metod som avses i 4 kap. 7 § lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar, får meddelandet sändas senare men utan onödigt dröjsmål och begränsas till information enligt första stycket 1, 2 och 5. Om den som avses med upplysningen begär det, ska även information enligt 3 och 4 sändas till honom eller henne.

Första och andra styckena gäller också när en kreditupplysning lämnas om ett handelsbolag eller kommanditbolag.

Första–tredje styckena gäller inte kreditupplysningar som lämnas genom offentliggörande på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningarna tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2. Lag (2010:1073).

Rättelse

12 § Finns det anledning att misstänka att en uppgift som behandlas i kreditupplysningsverksamhet eller som har lämnats i en kreditupplysning under den senaste tolvmånadersperioden är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med denna lag, ska den som bedriver verksamheten utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet.

Visar det sig att uppgiften är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med lagen, ska den, om den förekommer i register, rättas, kompletteras eller uteslutas ur registret.

Om en oriktig eller missvisande uppgift har tagits in i en kreditupplysning som lämnats ut, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske tillställas var och en som under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgiften. Detta gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahållits ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2.

Har uppgiften under den senaste tolvmånadersperioden lämnats i en periodisk skrift eller i en kreditupplysningsverksamhet som bedrivs genom återkommande offentliggöranden enligt yttrandefrihetsgrundlagen, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske införas i ett följande nummer av skriften eller motsvarande form av offentliggörande enligt yttrandefrihetsgrundlagen.

Andra–fjärde styckena gäller inte om uppgiften uppenbarligen saknar betydelse för bedömningen av vederbörandes vederhäftighet i ekonomiskt hänseende.

Har en fråga om rättelse eller liknande åtgärd tagits upp efter framställning från den som uppgiften avser, ska denne kostnadsfritt underrättas om huruvida en sådan åtgärd vidtagits. Lag (2010:1073).

Överlåtelse och upplåtelse av register

13 § Register som används i kreditupplysningsverksamhet får överlåtas eller upplåtas till annan endast efter medgivande av datainspektionen.

Den som upphör att bedriva kreditupplysningsverksamhet eller som avser att flytta sådan verksamhet till ett annat land eller att kassera ett register som används i sådan verksamhet skall anmäla detta till datainspektionen. Inspektionen föreskriver i sådana fall hur det skall förfaras med register som berörs av åtgärden. Lag (1981:737).

Tystnadsplikt

14 § Den som är eller har varit verksam i kreditupplysningsverksamhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han till följd därav fått veta om enskildas personliga förhållanden eller om yrkes- eller affärshemligheter. Lag (1981:737).

Tillsyn m.m.

15 § Datainspektionen utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag.

Tillsynen skall utövas så, att den icke vållar större kostnad eller olägenhet än som är nödvändig.

16 § Datainspektionen har rätt att företa inspektion hos den som bedriver kreditupplysningsverksamhet och att ta del av samtliga handlingar som rör verksamheten.

Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet skall lämna datainspektionen de upplysningar om verksamheten som inspektionen begär för sin tillsyn.

Bedrivs kreditupplysningsverksamhet genom offentliggörande av kreditupplysning på sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skall den som bedriver verksamheten inom en vecka efter offentliggörandet se till att datainspektionen kostnadsfritt får del av det som offentliggjorts. Lag (1991:1563).

17 § Om den som har rätt att bedriva kreditupplysningsverksamhet åsidosätter en bestämmelse i denna lag eller ett villkor som har meddelats med stöd av 4 § andra stycket, får Datainspektionen förelägga honom att vidta rättelse, besluta om att ändra ett villkor som tidigare meddelats eller meddela ett nytt villkor.

Om rättelse inte kan åstadkommas på något annat sätt, såvitt gäller någon som har tillstånd enligt 3 § första stycket, får Datainspektionen återkalla tillståndet. Detsamma gäller, om förutsättningarna för tillståndet i övrigt inte längre föreligger.

Om ett företag som avses i 3 § andra stycket 1 eller 3 inte vidtar rättelse, skall Datainspektionen underrätta Finansinspektionen.

Om ett företag som avses i 3 § andra stycket 2 inte vidtar rättelse, skall Datainspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Om rättelse ändå inte sker, får Datainspektionen förbjuda företaget att göra nya åtaganden här i landet. Innan förbud meddelas skall inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela förbud utan föregående underrättelse till hemlandsmyndigheten. Denna skall då underrättas så snart det kan ske. Lag (2004:301).

17 a § Har upphävts genom lag (1997:556).

18 § Regeringen får föreskriva om skyldighet för den som bedriver kreditupplysningsverksamhet att betala avgift för Datainspektionens tillsynsverksamhet enligt denna lag.

Avgift påförs av Datainspektionen. Lag (1997:556).

Straff och skadestånd m.m.

19 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. bedriver kreditupplysningsverksamhet utan att ha rätt till det enligt 3 §,
2. bryter mot 6–9 §§, 13 § första stycket eller andra stycket första meningen eller 16 § tredje stycket,
3. bryter mot ett villkor som har meddelats enligt 4 § andra stycket, 13 § andra stycket andra meningen eller 17 § första stycket, eller
4. lämnar en osann uppgift i sådana fall som avses i 10 § eller 16 § andra stycket eller i ett meddelande enligt 11 §.

Till böter döms den som genom oriktiga uppgifter uppsåtligen föranleder att någon som bedriver kreditupplysningsverksamhet, i annat fall än de som undantas i 9 § andra stycket, lämnar ut en kreditupplysning utan att ha grund till detta enligt 9 § första stycket. Till samma straff döms den som genom att utnyttja uppgifter hos någon som bedriver kreditupplysningsverksamhet uppsåtligen bereder sig tillgång till en kreditupplysning utan att ha grund till detta enligt 9 § första stycket. I ringa fall döms dock inte till ansvar. Lag (2010:1073).

20 § Har kreditupplysningsverksamhet bedrivits av någon som inte haft rätt till det enligt 3 §, skall register som använts i verksamheten förklaras förverkade om det inte är uppenbart obilligt. Detsamma gäller, om register överlåtits eller upplåtits i strid med 13 § första stycket eller om vad som bestämts enligt 13 § andra stycket andra meningen inte följts. Lag (1997:556).

21 § Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet skall ersätta skada som till följd av verksamheten tillfogas någon genom otillbörligt intrång i hans personliga integritet eller genom att oriktig uppgift lämnas om honom, om icke den som bedriver verksamheten kan visa att tillbörlig omsorg och varsamhet iakttagits. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått tages hänsyn även till lidande och andra omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

22 § Om den som bedriver kreditupplysningsverksamhet inte fullgör vad som åligger honom enligt 10, 11 eller 12 §, får datainspektionen förelägga vite. Detsamma gäller, om den som bedriver sådan verksamhet underlåter att lämna tillgång till handling eller att lämna upplysning i fall som avses i 16 § första eller andra stycket. Lag (1981:737).

Överklagande

23 § Datainspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Justitiekanslern får föra talan för att ta till vara allmänna intressen.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut om föreläggande av vite. Lag (1998:380).

Övergångsbestämmelser

1984:394

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Bestämmelsen i 6 § andra stycket första meningen gäller även i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för åtgärd enligt lagen (1973:558) om tillfälligt omhändertagande.

1988:1478

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för åtgärd enligt lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall.

1990:58

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för åtgärd enligt lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

1991:1959

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för åtgärd enligt lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.

1992:1616
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. (I kraft den 1 januari 1994, 1993:1646).
2. Ett kreditmarknadsbolag som vid lagens ikraftträdande har rätt att driva verksamhet enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag skall fortfarande ingå i den krets av företag som avses i 1 § andra stycket.

1994:1397

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.

1997:556
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
2. Föreskrifter som har meddelats av Datainspektionen med stöd av äldre bestämmelser gäller även efter ikraftträdandet, om inte annat beslutas av inspektionen.
3. Företag som avses i 3 § andra stycket 1, 2, 4 eller 5 och som vid lagens ikraftträdande bedriver kreditupplysnings- verksamhet får fortsätta med verksamheten, om företaget inom två månader från lagens ikraftträdande anmäler till Datainspektionen att det avser att fortsätta att bedriva verksamheten.
4. Bestämmelsen i 6 § andra stycket andra meningen gäller även i fråga om uppgifter om att någon har varit föremål för åtgärder enligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda eller lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.
5. Bestämmelsen i 11 § andra stycket skall tillämpas från och med den 1 oktober 1997.

1998:380

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. I fråga om överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

2001:164
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2001.
2. I stället för 5 § första stycket tillämpas 5 § i dess äldre lydelse i fråga om sådan behandling av personuppgifter för vilken 9 § personuppgiftslagen (1998:204) enligt övergångsbestämmelserna till den lagen inte är tillämplig.

2006:747
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
2. För uppgifter om skuldsanering som avser beslut meddelade enligt skuldsaneringslagen (1994:334), gäller äldre bestämmelser.

2010:1073
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
2. I fråga om rättelse eller komplettering av en uppgift i en kreditupplysning som lämnats före ikraftträdandet gäller 12 § i dess äldre lydelse.

Källa: Riksdagen.se

Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen (1949:105) är en av Sveriges grundlagar och antogs 1949. Den berör frågor gällande tryckfrihet, dess definition och restriktioner.

Omfattning och begränsningar

Förutom regler om tryckfrihet innehåller Tryckfrihetsförordningen även regler om meddelarskydd och om offentliga handlingar. Sverige är ensamt om att ha dessa principer så detaljerat reglerade i grundlag. Sverige var länge också ensamt om att ha offentlighetsprincip, särskilt att ha den reglerad i grundlag.
Den nu gällande tryckfrihetsförordningen inleds med en definition av tryckfrihet enligt följande.

1 kap. Om tryckfrihet

1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.
Tryckfrihetsförordningen ger inte något skydd åt den som införskaffar information med hjälp av olagliga metoder. I regeringens proposition 1975/76:204 framhålls att ”det inte kan komma i fråga att privilegiera journalister eller andra som för att söka material använder sig av brott”.

Tidigare tryckfrihetsförordningar

Den första tryckfrihetsförordningen antogs år 1766 med regler om offentliga handlingar och med förbud mot censur.
Under frihetstiden bidrog bland annat den österbottniske prästen Anders Chydenius till att riksdagen år 1766 antog en tryckfrihetsförordning som stoppade censur och införde offentlighetsprincipen i svenska myndigheter. Den avskaffades av Gustav III, men efter att denne mördats 1792 infördes en ny tryckfrihetsförordning som moderniserats i flera steg först genom 1809 års regeringsform (86 §). Den är främst skriven av Carl Gustaf af Leopold.

Källa: Wikipedia

Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) är den yngsta av Sveriges grundlagar, och togs i bruk 1992. Lagen innebär bland annat att:

  • Alla svenskar har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar, känslor i radio, tv, videogram, ljudupptagningar eller andra sorters upptagningar.
  • Ingen myndighet kan kräva att något som skall framföras i radio, tv eller annan sorts upptagning först måste granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ. Undantaget är biofilmer som ska visas för barn under 15 år.
  • Den som är upphovsman till ett radioprogram, tv-program eller liknande har rätt att vara anonym.

Lagen har flera likheter med tryckfrihetsförordningen men berör inte tryckta skrifter. Däremot omfattar den webbplatser och databaser som har ett journalistiskt syfte. Även om huvudman för en webbplats ej är ett traditionellt massmedieorgan kan webbplatser och nyhetsbrev erhålla samma skydd med ett utgivningsbevis.

Källa: Wikipedia

Inkasso – Så fungerar det

Inkasso

Inkasso är en åtgärd från en borgenär (exempelvis den som lånat ut pengar) mot en gäldenär (i exemplet den som lånat pengar) för att driva in en obetald skuld. Skulle gäldenären vägra betala tillbaka kan borgenären vända sig till exempelvis kronofogden för att på så sätt med rättsliga åtgärder driva in sin skuld.

Ränta och avgifter

Om en skuld går till ett inkassoföretag är även gäldenären skyldig att betala den lagstadgade inkassoavgiften på f.n. 180 kr. Därför blir gäldenären skyldig att betala ett högre belopp än det som ursprungligen avsågs. Oftast skall även gäldenären ersätta borgenären för dröjsmålsränta. Om någon ränta inte har avtalats kan borgenären kräva ränta enligt räntelagen (1975:635), vilket är gällande referensränta + 8%. Referensräntan har ersatt den tidigare räntebegreppet diskonto. Referensräntan fastställs den 1/1 och den 1/7 varje år av Riksbanken. Referensräntan skall återspegla det allmänna ränteläget.

Bestridan och tvist

Om ett inkassokrav av gäldenären anses vara felaktigt kan det bestridas, det vill säga man informerar fordringsägaren om felaktigheten. Inkassobolaget har då ingen rätt att driva in pengarna via Kronofogden, utan måste då välja mellan att avskriva skulden eller låta en domstol avgöra målet (varvid såklart extra kostnader i form av rättegångskostnader uppstår för den förlorande parten).

Har en gäldenär några invändningar bör man alltid vända sig direkt till inkassoföretaget med sitt bestridande.

Att invända mot inkassokravet för att man inte kan betala är inte en invändning mot skulden i sig. Då är det bättre för gäldenären att lämna sitt förslag till uppgörelse (amorteringsplan) så att inkassoföretaget/borgenären kan ta ställning till detta. På så sätt undviker gäldenären att ett rättegångsförfarande inleds med onödiga kostnader som följd.

Träffas uppgörelse/amorteringsplan undviker man även risken att få en betalningsanmärkning, detta under förutsättning att planen fullföljes/betalas, på det sätt man avtalat om. Inkassoföretaget har rätt att debitera en uppläggningsavgift vid upprättande av amorteringsplan (även denna avgift regleras i Inkassolagen).

Tillstånd från Datainspektionen

Det förekommer med jämna mellanrum företag som utövar inkasso för sina klienters fordringar utan att ha tillstånd för det från Datainspektionen i enlighet med att utöva verksamheten. Kontrollera vilka företag som har tillstånd för inkasso i Sverige: Datainspektionens gällande inkassotillstånd/. Företag får dock handha sina egna inkassoärenden utan tillstånd, under förutsättning att bestämmelserna i inkassolagen följs.

Källa: Wikipedia

Skyddade personuppgifter, vad innebär det?

Skyddade personuppgifter

Personen med någon form av skyddade personuppgifter eller där informationen är dold på annat sätt visas ej på merinfo.se.

Följande information om skyddade personuppgifter är hämtad från Skatteverket.se:

Om du är utsatt för ett allvarligt och konkret hot kan du ansöka om skyddade personuppgifter hos oss. Exempel på sådana fall kan vara att du utsatts för våld, hot om våld, förföljelse eller andra trakasserier.

Det finns tre typer av skyddade personuppgifter eller skyddad identitet som man också kan säga: sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Här beskriver vi kort vad de innebär och du kan sedan läsa mer i rubrikerna till vänster.

Sekretessmarkering

Folkbokföringsuppgifter, till exempel personnummer, namn och adress, är normalt offentliga. Detta innebär att var och en har rätt att få ta del av dessa uppgifter. I vissa fall kan du få dina personuppgifter skyddade genom att en markering för särskild sekretessprövning (sekretessmarkering) förs in i folkbokföringssystemet (jfr 22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Då måste varje myndighet noga pröva ditt enskilda fall innan de lämnar ut dina uppgifter om någon begär det. Det är alltså ingen absolut sekretess.

Kvarskrivning

Om det finns särskilda skäl kan du enligt 16 § folkbokföringslagen även få bli ”kvarskriven” på den gamla orten när du flyttar. Som adress i registret anges i sådana fall adressen till skattekontoret på din gamla ort. Den faktiska adressen förvaras manuellt på Skatteverket.

Fördelen är då att den nya adressen aldrig registreras i folkbokföringen och därmed inte heller sprids till andra myndigheter. Det medför ändå ett visst besvär eftersom många typer av samhällsservice är knutna till den ort där du är folkbokförd, till exempel sjukvård, dagisplats, skolgång, bostadsbidrag, kommunalskatt och rösträtt.

Fingerade personuppgifter

Om du är utsatt för särskilt allvarlig brottslighet och hotas till liv, hälsa eller frihet kan du få fingerade personuppgifter eller så kallad ny identitet. Det innebär att du får nya identitetsuppgifter, till exempel ett nytt namn och nytt personnummer. Du ansöker om fingerade personuppgifter hos Rikskriminalpolisen.

Överföring av personuppgifter till andra register

Det är bra att veta att din sekretessmarkering och kvarskrivning automatiskt överförs till de flesta myndigheter, kommuner, landsting och SPAR (som lämnar ut adresser till bland annat banker och försäkringsbolag) via vårt folkbokföringssystem. Det innebär att de ser sekretessmarkeringen och ska alltid göra en noggrann prövning innan dina uppgifter möjligen lämnas ut.

Dessa myndigheter och organisationer får automatiskt reda på att du har skyddade personuppgifter:

  • Centrala studiestödsnämnden
  • Försäkringskassan
  • Kriminalvården
  • Lantmäteriet
  • Migrationsverket
  • Rikspolisstyrelsen
  • Skatteverket
  • Statens person- och adressregisternämnd, SPAR (som skickar uppgifter till bland andra banker och försäkringsbolag)
  • Statens tjänstepensionsverk
  • Statistiska centralbyrån
  • Svenska kyrkan
  • Valmyndigheten
  • Transportstyrelsen

Uppgiften om sekretessmarkering når dessa myndigheter inom en vecka efter det att sekretessmarkeringen registrerats:

  • Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
  • Kommunernas olika förvaltningar
  • Landstingens sjukvårdsförvaltningar (några landsting har daglig uppdatering)

Hantering av skyddade uppgifter hos andra myndigheter

Varje myndighet är ansvarig för sina egna personregister. Det innebär att det är myndigheten själv som bestämmer vad som ska presenteras för sina handläggare och utåt. Det finns alltså ingen övergripande policy för hur myndigheter ska behandla uppgifter om till exempel sekretessmarkerade personer.

Du bör därför själv kontakta andra myndigheter och organisationer för att förklara behovet av sekretesskydd och för att komma överens om hur kontakter ska skötas. Det gäller exempelvis Telia, Posten, banker, finansbolag, försäkringsbolag, postorderföretag och föreningar. En del företag kanske inte ens känner till att du har fått sekretess i folkbokföringen.

Tänk på att varje gång du lämnar en adressuppgift till ett företag, bokklubb, bibliotek med mera minskar skyddet.

Kontakta gärna respektive myndighet om du har frågor om hur de hanterar sekretessmarkeringar. SPAR (som skickar uppgifter till bland annat banker och försäkringsbolag) når du på telefon 08-738 50 00.

Hur kan man nå dig med post?

Skatteverket kan, i stället för att lämna ut din adressuppgift, åta sig att vidarebefordra post till dig.

I samband med att sekretessmarkering införs får du information om hur postförmedlingen ska hanteras. Du kan också läsa mer under rubriken Postförmedling här till vänster.

Löneutmätning – Hur mycket får du behålla?

Löneutmätning

Om du inte kan betala dina skulder kan Kronofogden utmäta din lön. Du blir då föremål för löneutmätning. Det innebär att en del av din lön dras av för att betala dina skulder.

Det finns flera saker som påverkar hur stor en löneutmätning kan bli. I Kronofogdens utredning tar de hänsyn till:

  • hur stora inkomster du och övriga i hushållet har
  • om det finns barn i hushållet
  • vilka kostnader ni har för t.ex. bostad och barnomsorg

Hur mycket får du behålla?

För att klara din försörjning är du alltid garanterad att behålla ett visst belopp, det kallas för ditt förbehållsbelopp. Det består av ett normalbelopp som ska täcka dina allmänna levnadskostnader och din bostadskostnad. Du kan även få tillägg för barnomsorg, arbetsresor med mera.

Normalbeloppet förändras varje år i takt med konsumentprisindex. Aktuellt normalbelopp publiceras varje år i Kronofogdemyndighetens föreskrifter om bestämmande av förbehållsbelopp m.m. För 2013 är det.

  • 4 683 kronor för en ensamstående vuxen
  • 7 736 kronor för sammanlevande makar eller sambos
  • 2 485 kronor för barn till och med 6 år
  • 2 860 kronor för barn 7 år eller äldre

När Kronofogden gör en utredning skickas blanketten ”Redogörelse för inkomstförhållande” till dig. Där kan du lämna uppgifter om din ekonomi och levnadsförhållanden.

Det är mycket viktigt att du lämnar uppgifterna för att beräkningen ska bli rätt. Om du väljer att inte lämna uppgifterna kan det innebära att för högt belopp utmäts och att du därför får behålla för lite pengar till din försörjning. Det är också viktigt att du meddelar oss om dina förhållanden ändras, så beslutet är rätt.

Om du är gift eller sammanboende kommer vi att ta hänsyn till din partners inkomster och vissa utgifter. På så sätt kan din löneutmätning påverka din partner men löneutmätning kan aldrig ske i din partners inkomst för dina skulder.

Kronofogden kontaktar också din arbetsgivare, Försäkringskassan, a-kassan med flera för att få veta vad du har i lön, sjuk- och föräldrapenning, pension, arbetslöshetsersättning eller aktivitetsbidrag.

En löneutmätning kan pågå så länge skulden finns kvar och du har inkomster som går att utmäta.

Kronofogden fördelar det vi utmätt till dem du är skyldig pengar, i proportion till respektive skulds storlek. Vissa skulder har dock högre prioritet än andra, t.ex. underhållsbidrag, skatter och böter.

Om du får en ny skuld som hamnar hos Kronofogden under den tid en utmätning pågår, läggs den nya skulden till de andra. Ditt förbehållsbelopp (det du får behålla) påverkas inte. Inte heller utmätningsbeloppet.

Detta ingår i normalbeloppet

Normalbeloppet är tänkt att användas för allmänna levnadskostnader. Till det räknas kostnader för mat, kläder, hygienartiklar, hushållsel, telefon, försäkringar, fackföreningsavgifter, normala tandläkarbesök, tv-avgift, tidningar m.m.

Tillägg till normalbeloppet i vissa fall:

Det finns vissa kostnader som Kronofogden kan ta hänsyn till särskilt genom ett tillägg till normalbeloppet. Det kan tex. vara:

  • Familjens kostnader för medicin och läkarbesök. Tillägg kan endast göras upp till högkostnadsskyddet. Sjukdomsrelaterade kostnader som inte omfattas av högkostnadsskyddet kräver läkarintyg. Alternativmedicin ingår inte.
  • Kostnader för resor till och från arbetet.
  • Kostnader för barnsomsorg.
  • Underhållsbidrag som du betalar direkt till den andre föräldern eller till barnet om det är över 18 år.
  • Vissa kostnader för specialkost. En förutsättning är att du kan visa läkarintyg.
  • Kostnad för glasögon. En förutsättning är att du kan visa intyg och kostnadsförslag.
  • Kostnader för omfattande tandvård. En förutsättning är att du innan behandlingen inleds kan visa ett intyg från tandläkaren om att behandlingen är nödvändig, den totala kostnaden och vilken andel du själv ska betala, hur du ska betala, att behandlingen är det billigaste alternativet, om det finns flera.

Hör av dig till Kronofogden om du har utgifter som du tror kan påverka förbehållsbeloppet. Du måste kunna motivera dina kostnader och ofta också visa att du har haft dem.

Detta ingår i bostadskostnadsdelen

  • Om du bor i hyreslägenhet är boendekostnaden din hyra och kostnaden för värme, om den inte ingår i hyran.
  • Bor du i villa eller bostadsrätt gör vi en individuell prövning. Då kan utgifter för räntor på bostadslån, uppvärmning och andra driftkostnader vara en del av boendekostnaden.
  • Det är bara vad du faktiskt betalar i boendekostnad som tas med. Det innebär att om du har bostadsbidrag eller bostadstillägg minskas boendekostnaden med det.

Anstånd med löneutmätning

Du har en viss möjlighet att få anstånd med löneutmätningen om du har särskilda skäl. Särskilda skäl kan vara om du har fått en oförutsedd kostnad i en situation som du inte själv kan påverka, t.ex. vid sjukdom eller olycksfall.

Du kan däremot inte få anstånd för extra utgifter vid jul, semester eller liknande, om inte alla, som utmätningen görs för, medger det (anstånd).

Om du anser att ett beslut är felaktigt

Om du anser att ett beslut är fel kan du begära rättelse hos Kronofogden. Om Kronofogden inte rättar beslutet eller om du direkt vill att domstol ska pröva frågan kan du överklaga beslutet. I beslutet anges hur du ska göra.

Källa: Kronofogden

Utmätning – När gör Kronofogden en utmätning?

Utmätning

Utmätning betyder att Kronofogden har beslutat att något du äger, t.ex. en bil eller del av din lön, ska användas för att betala din skuld.

En utmätning följer en viss ordning, och vi försöker alltid utmäta det som är till minst skada för dig. Viss egendom går inte att utmäta, det är sånt som du behöver för ditt och eventuell familjs uppehälle. Sådan egendom kallas beneficieegendom.

Så här går en utmätning till:

  • Kronofogden utreder vilka tillgångar du har som vi kan utmäta. Det gör vi genom att t.ex. fråga olika personer, myndigheter eller företag eller genom att komma till din bostad vid en så kallad förrättning. Det vi hittar tar vi med direkt om det är fysiskt möjligt.
  • Kronofogden säljer den utmätta egendomen, antingen på auktion eller via anbud. Kronofogden kan ge någon annan uppdrag att sälja egendomen. Om det är lön som utmäts betalar arbetsgivaren in pengarna till Kronofogden.
  • Kronofogden fördelar pengarna som kommer in mellan de olika fordringsägarna.

Förutsättningar för utmätning

För att din egendom ska kunna utmätas måste följande förutsättningar vara uppfyllda:

  • Egendomen ska tillhöra dig. Om den finns i din besittning (dvs. vanligen i din bostad) förutsätter vi att du äger den om du inte kan bevisa något annat. Om egendomen finns på andra ställen måste vi bevisa att den är din.
  • Egendomen ska kunna överlåtas, alltså kunna säljas. Det får t.ex. inte finnas något testamente eller gåvobrev som förbjuder dig att sälja egendomen.
  • Egendomen ska ha ett värde. Syftet med utmätning är att den du är skyldig pengar ska få betalt. Det som ska utmätas måste därför ha ett ekonomiskt värde. Det ska bestå av pengar eller något som kan omsättas i pengar genom försäljning.
  • En ekonomisk enhet får inte brytas. Tillgångar som hör ihop får inte skiljas åt utan särskilda skäl. Anledningen är att tillgångarna ofta är värda mer tillsammans än summan av delarna om de säljs var för sig. Det är alltså inte tillåtet att utmäta enbart inombordsmotorn i en motorbåt, även om motorns värde i och för sig täcker skulden. Detsamma gäller t.ex. hjulen på en bil.
  • Överskottet ska vara försvarligt. Utmätningen ska ge ett försvarligt (rimligt) överskott till den du är skyldig pengar när Kronofogdens kostnader för försäljningen är avdragna.

Vad Kronofogden inte utmäter (beneficieegendom)

Viss egendom kan Kronofogden inte utmäta, t.ex. för att du eller din familj anses behöva den för att klara ert uppehälle. Sådan egendom kallas beneficieegendom. Vad som räknas som beneficieegendom avgörs från fall till fall. En och samma typ av egendom kan alltså räknas som beneficieegendom i ett fall men inte ett annat. Det är dock vanligt att följande egendom räknas som beneficieegendom:

  • Kläder. (Dyra pälsar och liknande kan dock utmätas.)
  • Glasögon samt enklare klocka och smycken.
  • Möbler och annat som är nödvändigt för ditt hem. Vad som är nödvändigt bedöms från fall till fall. Har du t.ex. två tv-apparater kan den ena utmätas.
  • Specialutrustning p.g.a. handikapp.
  • Musikinstrument som dina barn använder för musikstudier.

Utmätning av bostad

Kronofogden försöker i det längsta undvika att utmäta din bostad (bostadsrätt eller fastighet), men i vissa fall är vi tvungna att göra det för att din skuld ska kunna betalas – även om skulden är liten.

En förutsättning för att vi ska utmäta din bostad är att en försäljning ger vinst efter att alla omkostnader för försäljningen är betalda. Det finns däremot inga regler för hur stor skulden måste vara för att vi ska utmäta bostaden.

Om vi inte kan sälja utmätt egendom

Om den utmätta egendomen inte går att sälja och skulden är kvar gör Kronofogden normalfallet ett nytt försök att sälja. Om försäljningen misslyckas igen upphävs utmätningen, dvs. du får tillbaka din egendom.

Om du anser att ett beslut är felaktigt

Om du anser att ett beslut är fel kan du begära rättelse hos Kronofogden. Om Kronofogden inte rättar beslutet eller om du direkt vill att domstol ska pröva frågan kan du överklaga beslutet. I beslutet anges hur du ska göra.

Om din make eller sambo har skulder hos Kronofogden

Om din sambo eller make har skulder hos Kronofogden anses han eller hon äga det som finns i er gemensamma bostad. Det betyder att allt som finns i er gemensamma bostad kan utmätas, om du inte på något sätt kan bevisa att det är ditt.

Om du bor ihop med någon som har skulder hos Kronofogden tar du inte över någon av den personens skulder. De kan dock ändå påverka din ekonomi eftersom din inkomst och dina kostnader ju är en del av hushållets. När vi beräknar vilket belopp vi kan utmäta av din makes eller sambos lön ingår därför dina uppgifter i beräkningen.

Om ni äger en fastighet tillsammans kan Kronofogden besluta att din makes eller sambos andel i fastigheten ska utmätas. I så fall beslutas vanligen att hela fastigheten ska säljas. Vid försäljningen får du de pengar som kommer från din andel.

Föreläggande – Vad innebär ett föreläggande?

Föreläggande

Om du har fått ett föreläggande eller som det också kallas, betalningsföreläggande kan det handla om två saker: antingen ett krav på betalning eller handräckning (att du ska göra något). Ibland kan det röra sig om båda sakerna.

Föreläggande om betalning

Den som har en fordran mot någon kan ansöka om betalningsföreläggande. Den som skickar in ansökan vill få fastslaget att du har en skuld till sökanden.

Kronofogdens uppgift är inte att ta ställning till om kravet är riktigt utan att se till att du tar del av kravet och sedan fastställa kravet om du varken betalar eller invänder (bestrider) mot det.

Skriv under delgivningskvittot

Kronofogden skickar ut ett brev, ett föreläggande, med information om kravet tillsammans med ett delgivningskvitto. Det är viktigt att du skriver på delgivningskvittot och skickar tillbaka det till Kronofogden. Underskriften är endast ett bevis på att du mottagit brevet. Skriv därför under oberoende av din inställning till kravet. Om delgivningskvittot inte skickas in kan Kronofogden söka upp dig personligen för att få föreläggandet underskrivet.

Förklaringstid

När du skrivit på delgivningskvittot har du en viss tid, en s.k. förklaringstid, på dig att åtgärda kravet eller bestrida om du tycker att kravet är felaktigt. Det framgår i brevet hur lång förklaringstiden är (vanligen 10 dagar).

Om du vill betala men inte kan betala hela beloppet

Ett betalningsföreläggande ska inte betalas till Kronofogden utan till sökanden eller dess ombud om sådan finns. Kronofogden kan därför inte godkänna delbetalningar, frysa räntan eller på annat sätt besluta om skulden utan det är sökanden/ombudet som du måste kontakta. Om ni kommer överens om en avbetalningsplan kan sökanden/ombudet återkalla ärendet, dvs. ta tillbaka sin ansökan. Det är sökanden som avgör om de vill återkalla ärendet trots att det inte är fullt betalt.

Vad händer om du inte gör något alls?

Om du inte betalar, bestrider eller om sökanden inte återkallar ansökningen inom förklaringstiden kommer Kronofogden att meddela ett utslag. Det innebär att Kronofogden fastställer att skulden finns och du är skyldig att direkt betala den. Ett utslag kan jämföras med en dom.

Om du anser att utslaget är fel kan du ansöka om återvinning av utslaget, dvs. att det ska omprövas av domstol. Du måste i så fall ansöka om det skriftligt inom en månad från utslagets datum. Om du förlorar i domstolen kan du bli skyldig att betala sökandens rättegångskostnader.

Sökanden kan välja att direkt begära Kronofogdens hjälp att driva in skulden (ansöka om verkställighet) I vissa fall väljer sökande/ombudet att begära verkställighet senare. Om ärendet går vidare för verkställighet tillkommer ytterligare kostnader, som du kan komma att få betala.

Betalningsanmärkning

Ett utslag kan ge en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen. En betalningsanmärkning är en anteckning hos kreditupplysningsföretagen om att du inte har skött dina betalningar. Det är alltså inte Kronofogden som ger en betalningsanmärkning.

Föreläggande om vanlig handräckning

Den som har ett krav på någon att denne ska göra något (exempelvis överlämna en viss sak, beredande av tillträde eller ta bort något) kan ansöka om handräckning hos Kronofogden. Den som skickar in ansökan vill få fastslaget att du är skyldig att göra en viss sak.

Kronofogdens uppgift är inte att ta ställning till om kravet är riktigt utan att se till att du tar del av kravet och sedan fastställa det om du varken gör det som begärs eller bestrider det.

Skriv under delgivningskvittot

Kronofogden skickar ut ett brev, ett föreläggande, med information om kravet tillsammans med ett delgivningskvitto.
Det är viktigt att du skriver på delgivningskvittot och skickar tillbaka det till Kronofogden. Skriv under oberoende av din inställning till kravet. Underskriften är endast ett bevis på att du mottagit brevet och innebär inte att du på något sätt tagit ställning till kravet. Om delgivningskvittot inte skickas in kan Kronofogden söka upp dig personligen för att få föreläggandet underskrivet.

Förklaringstid

När du skrivit på delgivningskvittot har du en viss tid, en s.k. förklaringstid, på dig att åtgärda kravet eller bestrida om du tycker att kravet är felaktigt. Det framgår i brevet hur lång förklaringstiden är (vanligen 10 dagar).

Göra det som begärs

Om du gör det som begärs under förklaringstiden bör du skriftligen meddela Kronofogden att du har gjort det.

Kronofogden kan inte godkänna att du får uppskov utan det är sökanden/ombudet som du måste kontakta. Om ni kommer överens måste du be sökanden/ombudet att ta tillbaka sin ansökan, annars kommer Kronofogden att meddela ett utslag.

Vad händer om du inte gör något alls?

Om du inte bestrider eller om sökanden inte återkallar ansökningen inom förklaringstiden kommer Kronofogden att meddela ett utslag. Det innebär att Kronofogden fastställer att du är skyldig att göra det som krävts. Ett utslag kan jämföras med en dom.

Om du anser att utslaget är fel kan du ansöka om återvinning av utslaget, dvs. att det ska omprövas av domstol. Du måste i så fall ansöka om det skriftligt inom en månad från utslagets datum. Om du förlorar i domstolen kan du bli skyldig att betala sökandens rättegångskostnader.

Sökanden kan välja att direkt begära Kronofogdens hjälp att med handräckningen (ansöka om verkställighet) I vissa fall väljer sökande/ombudet att begära verkställighet senare. Om ärendet går vidare för verkställighet tillkommer ytterligare kostnader, som du kan komma att få betala.

Betalningsanmärkning

Ett utslag kan ge en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen. En betalningsanmärkning är en anteckning hos kreditupplysningsföretagen om att du inte har skött dina åtaganden. Det är alltså inte Kronofogden som ger en betalningsanmärkning.