Categories
Latest
Popular

Personnummer – vad används det till?

Personnummer

Personnummer infördes 1947 och är unikt för Sverige. Syftet är att kunna identifiera och hitta en person i bl a myndigheternas register.

Skatteverket tilldelar personnummer till alla personer folkbokförda i Sverige. Tilldelningen av personnummer regleras i 18 § folkbokföringslagen. Lagen kräver att banker använder personnummer, bland annat för att de måste rapportera till skattemyndigheten.

Personnumret är uppbyggt av 10 siffror indelade i två grupper om 6 respektive 4 siffror. De 6 första siffrorna består av födelsetid, de 3 följande är födelsenummer, där tredje siffran anger kön (jämn siffra för kvinnor och udda för män, den sista siffran är alltid en kontrollsiffra.

Skiljetecknet byts från bindestreck (‐) till plustecken (+) det året personen fyller 100 och på så sätt kan man skilja på en 1-åring och en 101-åring. I skattemyndigheternas ADB-system utelämnas dock skiljetecknet och personnumret får istället tolv siffror, två inledande siffror anger århundrade.[4] Dessa två inledande siffror ingår dock inte egentligen i personnumret och skall inte presenteras när personnumret visas eller används.

För att beräkna kontrollsiffran multiplicerar man de 9 första siffrorna med omväxlande 2 och 1. De respektive siffersummorna (16 har siffersumman 1+6=7) adderas. Om man adderar kontrollsiffran till denna summa ska man få ett tal jämnt delbart med 10. Vitsen är att man alltid ska upptäcka dels om en siffra är fel och även om två närliggande siffror bytt plats. Den användes förutom på svenska personnummer även på kreditkorts-, postgiro-, bankgiro- och bankkontonummer.

För personnummer utfärdade fram till 1990 anger siffrorna 7 och 8 i vilket län personen var mantalsskriven 1946 när personnumren delades ut, eller är född om personen är yngre. Eftersom alla som invandrat efter 1946 fått 93-99 som de två första siffrorna i födelsenumret kunde man då med hjälp av personnumret direkt se om en viss person var född i utlandet. Detta kom sedermera att upplevas som känsligt och används därför inte längre, utan efter 1990 tilldelas personnummer slumpmässigt. Dock följs fortfarande regeln att tredje siffran i födelsenumret är udda för män och jämn för kvinnor.

Fram till januari 2008 hade strax över 75 000 människor bytt personnummer. De två vanligaste skälen för personnummerbyte är att man fått felaktig födelsedag eller kön registrerat i samband med födelsen eller att man som invandrare fått felaktig födelsedag registrerad. Könskorrigering och ”skyddad identitet” är däremot två av de mindre vanliga skälen för personnummerbyte.

När personnumren infördes 1946 fick hela svenska befolkningen personnummer. Den tidigast födda person som haft personnummer är Johanna Charlotta Johansson f. Lundkvist som föddes 6 maj 1840 och dog 2 november 1947. Hon hade personnummer: (18)400506+140. Plustecknet anger att hon passerat 100 års ålder. Kontrollsiffran hade ännu inte börjat användas då.

Källa: Wikipedia