Månad: februari 2014

Kategorier
Bra att veta Kreditinformation Nyheter

En miljard kronor i bidrag till dem som tjänar mest

En miljard kronor i bidrag till dem som tjänar mest

Ju högre inkomst desto mer utnyttjas möjligheten till Rot-avdrag. Sedan avdraget infördes år 2009 har personer med inkomster över 50 000 kronor i månaden och som bor i någon av de 13 kommuner som ingår i Hyresgästföreningens västsvenska region fått över en miljard i bidrag för att bygga om hemma.

År 2012 fick ägare till villor och bostadsrätter i Göteborgsregionen 1 467 miljoner kronor, alltså närmare 1,5 miljard, i Rot-stöd. Nästan hälften, 684 miljoner, av de pengarna gick till personer med en årsinkomst över 400 000 kronor.

Det är alltså en förhållandevis liten och välbärgad grupp som får en stor del av Rot-pengarna. Och de får betydligt mer än vad de fattigaste invånarna får i bostadsbidrag. År 2012 betalades 462 miljoner kronor ut i bostadsbidrag i region västra Sverige.

–  De här siffrorna visar tydligt att Rot-avdraget både används flitigt av och gynnar dem med de allra högsta inkomsterna. Jämfört med summan över utbetalda bostadsbidrag så blir de här summorna naturligtvis väldigt utmanande, inte minst fördelningspolitiskt, säger Anna Lönn Lundbäck, regionchef för Hyresgästföreningen Västra Sverige.

–  Men den stora orättvisan är att Rot-avdraget enbart gäller ägt boende och inte hyresrätter. Vi vet att många hyresgäster får svårt att bo kvar eftersom de inte klarar högre hyror sedan deras hem renoverats och därför kräver vi att även hyresrätter ska bli berättigade till Rot-avdrag.

Siffrorna ovan bygger på statistik från SCB, Statistiska Centralbyrån, och finns från och med i dag publicerade på Hyresgästföreningens webbsajt http://hurvibor.se/goteborgsregionen. På sidan finns en mängd fakta och statistik om boende- och levnadsförhållanden i såväl Göteborg som dess kranskommuner.

Du hittar också ett mer utförligt material om Rot- avdraget på  http://hurvibor.se/lanssidor/goteborgsregionen/hur-vi-lever/rot-avdrag/

I Hyresgästföreningens västsvenska region ingår följande kommuner:

Varberg, Kungsbacka, Härryda, Mölndal, Göteborg, Partille, Lerum, Ale, Kungälv, Stenungsund, Orust, Tjörn samt Öckerö.

Källa: Hyresgästföreningen

Kategorier
Bra att veta Personer

Här tar pappor ut flest föräldradagar

Här tar pappor ut flest föräldradagar

I Göteborgsområdet är Lerumspapporna bäst på att ta ut föräldradagar. Sist på listan ligger männen i Göteborgs kommun. Men det är långt kvar tills mamman inte längre är projektledare för småbarnen.

GP har tittat på hur pappor tog ut föräldraledighet förra året, och då hamnar männen i Lerums kommun i topp. Där tog papporna ut 28,7 procent av föräldradagarna. Inte långt efter kom männen i Öckerö, Partille och Härryda, alla på drygt 28 procent.

Minst benägna att ta ut föräldradagar var papporna i Göteborgs kommun, med 25,3 procent. Men de ligger ändå lite över genomsnittet för riket: totalt sett tog de svenska männen bara ut 24,8 procent av barnens föräldradagar under 2013.

Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, säger att det finns flera förklaringar till hur man delar föräldraledigheten. Men en sak är klart viktigast: kön. Kvinnor tar fortfarande ut 75,2 procent av antalet föräldradagar. En annan faktor är utbildningsnivå – har föräldrarna högre utbildning och inkomst tar pappan oftare ut fler föräldradagar.

– Att vara egenföretagare däremot påverkar uttaget negativt, egenföretagare tar generellt ut färre dagar. Men även här är det en fråga om kön. Kvinnor som är egenföretagare tar ut omkring 270 dagar redan innan barnet fyllt tre år, medan män som är egenföretagare bara tar ut cirka 55 dagar, säger Niklas Löfgren.

Så argumentet ”han kan inte ta ut så många dagar eftersom han är egenföretagare” gäller bara delvis – kvinnliga egenföretagare tar ju ut långt fler föräldradagar än männen, menar Niklas Löfgren.

Enligt Försäkringskassans beräkningar lönar det sig ofta ekonomiskt att dela lika på föräldraledigheten även om föräldrarna har olika inkomstnivå. Då har ändå inte jämställdhetsbonusen räknats in.

Varför är det då fortfarande ett såpass ojämnt uttag av dagar?

– Det handlar om gamla föreställningar och vanor. Det går sakta, men ändå framåt. Papporna är hemma fler dagar år efter år. I dag är de hemma lite över tre månader med barnen. Det kan man i och för sig tycka fortfarande är en skral nivå, och det är långt kvar till ett jämställt uttag. Ska man generalisera är kvinnorna projektledare när det gäller småbarnen, de är hemma mer och tar ett större helhetsansvar.

Det är framförallt två händelser som har bidragit till att papporna ändå är mer föräldralediga i dag: Införandet av den första ”pappamånaden” (1995) och den andra pappamånaden (2002). För första gången blev vissa föräldradagar vikta åt enbart den ena föräldern, och brann inne om inte han eller hon tog ut dem.

– Både den första och den andra pappamånaden hade omedelbar effekt, där kunde man verkligen se att papporna plötsligt tog fler dagar. Det gäller inte för jämställdhetsbonusen, hittills har vi inte sett någon effekt där när det gäller antalet dagar, säger Niklas Löfgren.

En grupp på drygt 12 procent delar i dag hela lika på föräldradagarna. Den gruppen har tredubblats de senaste tio åren och fortsätter att öka. Niklas Löfgren tror ändå att det är svårt att sia om en framtid där de flesta par delar helt lika, men gissar att vi någon gång på 2040- eller 2050-talet når en 40/60-nivå.

När det gäller vård av sjukt barn står siffrorna ganska still: kvinnor tar omkring 63 procent av vab-dagarna och män tar 37 procent.

Fotnot: Det som kallas ”pappamånader” i folkmun är egentligen öronmärkta månader för den ena föräldern. Om till exempel ett lesbiskt par får barn kan den ena mamman ta ut merparten av föräldraledigheten – men inte de 60 dagar som är vikta för den andra föräldern, det vill säga den andra mamman. Forskning visar dock att lesbiska par i Sverige delar föräldraledigheten mycket mer jämnt än heterosexuella par.

Källa: Göteborgsposten

Kategorier
Kreditinformation Nyheter Personer

Här ökade inkomsterna mest

Här ökade inkomsterna mest

Läge att flytta norrut om du vill höja lönen.

Kommunerna i norr blev nämligen inkomstvinnare mellan åren 2000 och 2012. Störst var inkomstökningen i Kiruna.

Under 2000-talets 12 första år ökade medianinkomsten med drygt 20 procent i Sverige, enligt statistik från SCB.

I Sveriges nordligaste kommuner ökade inkomsterna mest under dessa år.

Allra störst var ökningen i Kiruna med 36 procent.

Därefter kom Pajala med 33 procent. Med på topplistan finns även Gällivare och Övertorneå.

Högkonjunktur inom gruvindustrin

Ökningen förklaras till stor del av att det under perioden var högkonjunktur inom gruvindustrin.

13 av Norrbottens 14 kommuner hade en inkomstökning som var större än genomsnittet för hela landet.

Även kommuner på Hallandskusten hade stor inkomstökning mellan 2000 och 2012.

De tio kommuner som hade lägst inkomstökning låg alla i storstadslänen, enligt SCB.

Högst inkomst i Stockholmskommunerna

Men högst medianinkomst både 2000 och 2012 hade Danderyd. Och det är Stockholmskommunerna som dominerar listan över kommunerna med högst inkomst 2012. Medianinkomsten var då 278 000 kronor.

Totalt ökade kvinnornas inkomster mer än männens under perioden. Men i de nordligaste kommunerna var det tvärtom, där ökade de unga männens löner allra mest.

Källa: Aftonbladet.se

Kategorier
Bra att veta Nyheter

Sjukskrivna kvinnor straffas

Sjukskrivna kvinnor straffas

Kvinnor tar fortfarande i dag huvudansvaret för både hem och barn samtidigt som de lönearbetar. Det leder till att kvinnor får sämre hälsa. De riskerar att slitas ut i förtid.

I äldreomsorgen slits kvinnor ut på grund av att det är för få som ska göra för mycket. Så är det även inom sjukvården.

Nyligen kom Kommunal ut med en rapport som visar att 22 procent av dem som arbetar i äldreomsorgen vill sluta inom de närmaste åren. I många kvinnodominerade yrken tvingas de anställda att jobba visstid, deltid och jaga timmar för att få ekonomin att gå ihop och det sliter på hälsan.

Konsekvenser av en mindre god arbetsmiljö drabbar väldigt många kvinnor. Inom Tiohundra AB, tungt omsorgsarbete, tvingas nu de anställda till en försämrad arbetsmiljö genom att nattarbetstiden förlängs med fyra timmar i månaden utan löneförhöjning. De som redan har en påfrestande arbetssituation som tär på hälsan drabbas ytterligare. Och majoriteten av dem är kvinnor.

Sju av tio sjukskrivna i dag är kvinnor. I Norrtälje kommun har ohälsotalen för kvinnor under många år varit jämförelsevis högre än genomsnittet, trots särskilda insatser i projektform. Den politik som förs av regeringen i dag straffar de sjukskrivna kvinnorna tredubbelt.
• Sjukvårdens resurser är för knappa, vilket gör att många sjuka inte får den vård de skulle behöva. Medicinska insatser och rehabilitering påverkas och försenas. Resurserna för det förebyggande arbetsmiljöarbetet har kraftigt skurits ned.
• Tidsgränser är införda i sjukförsäkringen så att cirka 75 000 personer, varav de flesta kvinnor, i dag står utan ersättning från sjukförsäkringen och tvingas att gå till arbetsförmedlingen för att söka jobb trots att de inte är friska.
• Sjuka tvingas betala högre skatt enbart för att de är sjuka. Vid en så låg inkomst som 12 000 kronor per månad betalar en sjuk 885 kronor mer i skatt per månad jämfört med en som är frisk och har jobb vid samma inkomst.

Ideologiska värderingar som att människor behöver ”incitament”, ”drivkrafter”, ekonomiska sådana, för att ”se till att bli frisk” har styrt förändringarna av sjukförsäkringen och skattepolitiken. Människor har delats in i närande och tärande i skattesystemet
Sju av tio i gruppen med högst inkomster är män. Högerregeringen har prioriterat en politik som framför allt har gynnat gruppen med högst inkomster. Det har finansierats genom att har sjukskrivna kvinnor fått sänkta ersättningsnivåer och bestämda tidsgränser i sjukförsäkringen.

I den senaste budgeten valde högerregeringen att sänka skatten med cirka 15 miljarder för de friska med jobb, mest till de högavlönade. Samtidigt fick sjukvården 74 miljoner. Det var alltså ungefär 200 gånger viktigare att sänka skatten än förstärka sjukvården.
Vänsterpartiet gör andra prioriteringar. För oss kommer människovärdet först. Vi tror att människor vill vara friska, arbeta och göra sitt bästa. När olyckan är framme och vi blir sjuka vill vi att det ska finnas en välfungerande sjukvård med god tillgång till rehabilitering. Tidsgränser ska endast finnas till för att garantera individens rätt till rehabilitering. Ersättningen till sjuka behöver höjas och stupstocken tas bort. Vi lägger 3 miljarder till en bättre sjukvård, 1,3 miljarder till att höja ersättningen i sjukförsäkringen och vi vill att skattesystemet ska bygga på principen lika skatt vid lika inkomst.

Källa: Norrtelje Tidning

Kategorier
Bra att veta Kreditinformation Nyheter Personer

Ledamöter har stora sidoinkomster

Ledamöter har stora sidoinkomster

Många riksdagsledamöter tjänar betydligt mer än riksdagsarvodet och 65 av de 349 ledamöterna hade 2012 extrainkomster på över 100 000 kronor, visar TT:s genomgång.

Listan toppas av moderaten Staffan Anger, tidigare vd inom stålkoncernen Outokumpu. Han hade en inkomst på 1 251 000 kronor utöver riksdagsarvoden, sitter i 16 bolagsstyrelser men försäkrar att han arbetar stenhårt i riksdagen.

Många av dem som hamnar högt på topplistan över extra inkomster är över 65 år, har pension och privata pensionsförsäkringar. Andra får extra betalt från sitt parti för olika uppdrag, några arbetar i sina yrken och flera har kommunala uppdrag.

Tvåan på listan, Håkan Juholt (S), hade under 2012 avgångsvederlag från sin partiledartid. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson får utöver riksdagsarvodet över 400 000 kronor från SD.

Källa: Västerbotten-kuriren

Kategorier
Bra att veta Nyheter

Ökad möjlighet till välfärd

Ökad möjlighet till välfärd

Trots att arbetslösheten minskar och att långtidsarbetslösheten hör till de lägsta i EU så finns det barn vars föräldrar inte har ett arbete att gå till. Jag slår mig absolut inte för bröstet. Det finns alltid mer vi kan göra men det är glädjande att ”barnfattigdomen” minskade för andra året i rad.

Under perioden 1998 fram till 2012 har de flesta hushåll ekonomiskt sett fått de bättre, trots den ekonomiska nedgång som inleddes 2008. Högre sysselsättning och sänkta inkomstskatter från och med 2007 är den främsta förklaringen till ökade disponibla inkomster.

Vår ekonomiska familjepolitik är av stor betydelse för många barnhushåll. Fördelningspolitiken har en tydlig fördelningsprofil vilket innebär att en högre andel av de behovsprövade bidragen, 52 procent betalas ut till de hushåll, 20 procent med lägst inkomster. Det kan ställas mot socialdemokraternas förslag om ökat barnbidrag till alla oavsett inkomst.

Det finns fortfarande barnfamiljer som är i behov av ytterligare stöd. Därför gjorde vi ännu en höjning av bostadsbidraget – särskilt bidrag för hemmavarande barn, det är ett bra sätt att stärka ekonomin för de barnfamiljer som lever under knappa omständigheter. År 2012 satsade regeringen 1,2 miljarder kronor på att höja bostadsbidraget. Höjningen av bostadsbidraget är riktad så – att de som är mest ekonomiskt utsatta nås av höjningen som motsvarar i genomsnitt 750 kronor per månad. Med den höjning som trädde i kraft januari 2014 av det särskilda bidraget har regeringen satsat 1,6 miljarder kronor på höjt bostadsbidrag för barnfamiljer. Det innebär att för familj med två barn ca tusenlapp mer varje månad 2014.

Grundnivån i föräldraförsäkringen höjdes från 180 kronor till 225 kronor per dag 2013. Höjningen är riktad till dem som inte har arbetat tillräckligt länge eller som haft för låga inkomster för att få föräldrapenningen relaterad till sin inkomst.

Vi har en bredd av åtgärder och reformer såsom nystartsjobb, instegsjobb, rabatter och utbildningar. Den sänkta arbetsgivaravgiften för unga har lett till att uppemot 10 000 fler unga människor har kommit in på arbetsmarknaden.

Eftersom Alliansen hittills satsat 4 miljarder kronor mer på förskola, grund- och gymnasieskolan jämfört med då (S) styrde år 2006 blir det som att Nilsson (S) och Karlsson (S) jämför äpplen och päron. Vi har sänkt skatterna i ett land som har ett av världens högsta skattetryck, dock har skatteintäkterna ökat för att de är fler som är i arbete. Lägre skattetryck är ett incitament för fler att välja arbete framför bidrag och varje arbetad timme ger möjlighet till ökad välfärd för alla.

Källa: Ystad Allehanda

Kategorier
Bra att veta Personer

Så mycket sparar svenskarna

Så mycket sparar svenskarna

En majoritet av svenskarna, 65 procent, sparar pengar varje månad. Det vanligaste sparbeloppet är 2 000 kronor. Men mer än en femtedel sparar inget alls – en ökning jämfört med tidigare. Minst sparar invånarna i Skaraborg.

Det framgår av en undersökning som Länsförsäkringar har gjort.

– Vi har märkt att det är en något högre andel som inte sparar över huvud taget, säger Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar.

Det handlar framför allt om personer med låg inkomst eller arbetslösa, som helt enkelt inte har råd att spara.

Men det finns även en grupp som tjänar bra men ändå inte lägger undan några pengar. Ofta är det lite yngre personer som har fast jobb, bor billigt och ännu inte skaffat barn, berättar Elisabeth Hedmark.

– Den gruppen borde tänka om och inse vikten av att ha ett sparande. Ofta skaffar man sig lite dyrare vanor och fasta utgifter, och händer det då något blir man väldigt sårbar, säger Elisabeth Hedmark.

– Det är klart att man ska leva i nuet och ha roligt och spara till saker som ligger nära i framtiden. Men man borde öronmärka lite pengar till senare i livet.

Undersökningen visade också att kvinnor sparar mindre än män. Det vanligaste var att kvinnorna sparade 1 500 kronor i månaden. Männen lade däremot undan 2 000 kronor.

– Tidigare har vi sett att det är fler kvinnor som sparar (än män), men de sparar lägre belopp. Det tror vi har att göra med att de oftast tjänar mindre, säger Elisabeth Hedmark.

Det finns också stora geografiska skillnader. Mest sparar man i västra Skåne medan invånarna i Skaraborg sparar minst.

TT: Är vissa delar av landet mer sparsamma än andra?

– Nej, det tror jag inte man kan säga. Det har nog mer att göra med inkomster och utgifter och hur det ser ut på orten där man bor. Om det är hög arbetslöshet och så vidare.

Källa: SvD

Kategorier
Bra att veta Personer Skulder och anmärkningar

Glädjande räntebesked för hushållen

Glädjande räntebesked för hushållen

Rikbanksledningen lät reporäntan ligga kvar på 0.75 procent. Väntat, och lite glädjande räntebesked för hushållen. Riksbanken räknar inte med att röra styrräntan i år.

Så vad betyder det för hushåll?

Riksbanksdirektionen tror inte att den ändrar räntan i år. Först i början av 2015 spår man en höjning. Om cirka tre år räknar Riksbanken med en reporänta på cirka 2,5 procent i sitt huvudscenario. Men en treårsprognos är så osäker att den lika gärna kan beskrivas som en gissning.

Som så många andra ser Riksbanken flera tecken på en förbättring i världskonjunkturen. Så mycket mer än tecken är det inte ännu så ännu så länge.

Men bankerna kommer inte att vänta på att Riksbanken höjer reporäntan, innan de ändrar utlånings- och (kanske) inlåningsräntorna. Affärsbankerna har full koll på hur Riksbanken resonerar. Ser de en stabil tillväxt i ekonomin och bättre arbetslöshetssiffror väntar de inte med att höja exempelvis boräntor.

Så får Riksbanken rätt i sin prognos, lär bankräntorna sticka uppåt i höst.

Kommer inflationen att ta fart i år?

Inflationen är ju den ekonomiska fyr som Riksbanksledningen seglar på. Inflationstakten skall vara två procent under en konjunkturcykel. Men det var länge sedan den var så hög.

I dagsläget är den knappa en procent. Och i Riksbankens penningpolitiska rapport kommer den att förbli under en procent i år. I höst skall den börja ta fart, för att 2016 vara uppe i två procent. Men då är man återigen nära en gissning. Och Riksbankens tidigare inflationsprognoser har inte varit direkt träffsäkra.

I takt med att sysselsättningsgraden stiger och arbetslösheten sjunker kommer näringslivet ta mera betalt för sin varor och tjänster. Så resonerar de sex i riksbanksledningen. Och med ökad konsumtion och efterfrågan drivs inflationen uppåt – i teorin.

Men det är faktiskt inte så mycket Riksbanken kan göra för att få fart på inflationstakten. En viss löneglidning kanske kommer i år, men de stora avtalen på arbetsmarknaden är förhandlade, och de är låga. Efterfrågan i omvärlden sägs vara på gång, men de entydiga tecknen på en europeisk eller global återhämtning finns ännu inte.

Förvisso har yrkesarbetande svenskar fått ett femte jobbskatteavdrag. Men ännu avspeglar sig inte hushållens ökade nettoinkomster i tilltagande konsumtion.

Vad tror Riksbanken om arbetsmarknaden och den ekonomiska tillväxten?

Att arbetslösheten sjunker i slutet av året till under sju procent, men att antalet sysselsatta (sysselsättningsgraden) kommer att dala något, främst på grund av demografiska orsaker.

BNP-tillväxten är i dagsläget knappa en procent. Men under året kommer den att stiga till en takt på 2,4 procent i slutet av året. Förutsättningen för det är naturligtvis att tecknen på en global återhämtning blir av på riktigt, och att efterfrågan tilltar.

Vad säger banken om hushållens skuldsättningen?

Oron finns kvar hos majoriteten av direktionens ledamöter för en bostadsbubbla.

Sveriges hushåll har lånat 1,73 gånger mer än de har i samlad disponibel inkomst. Å andra sidan är hushållens reella sparade tillgångar 3 gånger så stora som de disponibla inkomsterna. Lägger man till hushållens tillgångar i borätter så är de sparade tillgångarna 6 gånger större än inkomsterna (exklusive svenskars kollektiva pensionssparande).

Men säger Riksbanken, en lägre reporänta skulle öka på hushållens grad av skuldsättning. Och den är redan historiskt och internationellt hög.

Inte minst det där med ”internationellt hög” spelar en roll, eftersom en stor del av bankernas utlåning till bostäder är refinansierade i internationella banker. Om de av någon anledning riktar det onda ögat mot Sverige kan det bli en dyr läxa.

Källa: Göteborgsposten

Kategorier
Bra att veta Personer

Hur mycket tjänar en personalchef?

Hur mycket tjänar en personalchef?

Lönestatistik.se har en sammanställning på just lönestatistik och i denna artikel svarar vi på frågan ”hur mycket tjänar en personalchef?”.

Vi kommer regelbundet att presentera mer lönestatistik med data hämtad från lönestatistik.se baserat på yrke och område.

Län                Medellön                Medelålder                Erfarenhet
Blekinge                45.750 kr                40 år                9 år
Dalarna                66.586 kr                45 år                11 år
Gävleborg                57.414 kr                46 år                14 år
Halland                49.215 kr                41 år                7 år
Jönköping                43.808 kr                47 år                15 år
Kalmar                39.750 kr                42 år                10 år
Kronoberg                39.813 kr                40 år                12 år
Norrbotten                44.167 kr                43 år                14 år
Skåne                44.013 kr                42 år                9 år
Stockholm                52.580 kr                43 år                11 år
Södermanland                55.344 kr                46 år                11 år
Uppsala                46.800 kr                36 år                7 år
Värmland                40.796 kr                40 år                6 år
Västerbotten                46.750 kr                46 år                14 år
Västernorrland                53.667 kr                48 år                16 år
Västmanland                53.257 kr                49 år                10 år
Västra Götaland                51.785 kr                43 år                11 år
Örebro                49.840 kr                41 år                10 år
Östergötland                48.684 kr                43 år                10 år
Kategorier
Bra att veta Personer

Hur mycket tjänar en författare?

Hur mycket tjänar en författare?

Lönestatistik.se har en sammanställning på just lönestatistik och i denna artikel svarar vi på frågan ”hur mycket tjänar en författare?”.

Vi kommer regelbundet att presentera mer lönestatistik med data hämtad från lönestatistik.se baserat på yrke och område.

Län           Medellön           Medelålder           Erfarenhet
Skåne           19.153 kr           45 år           11 år
Stockholm           21.100 kr           43 år           14 år
Uppsala           20.000 kr           44 år            0 år
Kategorier
Bra att veta Personer Skulder och anmärkningar

Besked om skuldsanering – Kortare väntetid

Besked om skuldsanering – Kortare väntetid

Idag får de som ansöker om skuldsanering vänta längre än normalt på besked. Nu sätter vi in extra resurser för att arbeta ner väntetiden.

Normalt är handläggningstiden för en ansökan om skuldsanering 6 till 7 månader. Där ingår dels utredning om den som ansökt uppfyller kraven, dels utskick av förslag till fordringsägarna. Idag tar en ansökan 8 – 9 månader att handlägga och nu sätter vi in extra resurser för att lösa situationen.

Samtliga ärenden mellan 1 och 4 månader kommer hanteras av ett särskilt team och vi hoppas vara tillbaka till normala handläggningstider i december.

Källa: Kronofogden.se

Kategorier
Bra att veta Personer Skulder och anmärkningar

Barns skulder fortsätter att minska

Barns skulder fortsätter att minska

Antalet barn (0-17 år) med skulder hos Kronofogden fortsätter att minska. Under 2013 uppgick 1 000 barns skulder till sammanlagt knappt 10 miljoner kronor i skulder hos Kronofogden. Motsvarande siffror 2012 var 1 180 barn med drygt 14 miljoner kronor i skuld.

Barns skulder består främst av böter, ersättning till brottsoffermyndigheten, skadestånd och skatter. Det har under de senaste åren genomförts lagändringar för att föräldrar inte ska kunna skuldsätta sina barn i samma utsträckning som tidigare.

I gruppen unga vuxna (18-25 år) är förändringarna små. Antalet unga vuxna med skuld ökar något samtidigt som deras sammanlagda skuld minskar något jämfört med 2012.

Utöver statistiken över barns och ungdomars skulder har också ny statistik kommit för det totala antalet skuldsatta samt fordonsrelaterade skulder (trängselskatter, fordonsskatter och felparkeringsavgifter).

Antalet personer med skuld hos Kronofogden ökar något. Vid årsskiftet hade drygt
434 000 personer en sammanlagd skuld på drygt 70,3 miljarder kronor. Motsvarande siffror för 2012 var drygt 427 000 personer med en sammanlagd skuld på drygt 67,4 miljarder kronor.

Förra året hade nästan 105 000 personer/organisationer sammanlagt drygt
1,6 miljarder kronor i fordonsrelaterade skulder. Under 2012 var motsvarande siffror drygt 102 000 personer/organisationer med drygt 1,5 miljarder kronor i skuld.

Införandet av trängselskatter i Göteborg har inte oväntat också inneburit att ökat antal trängselskatteskulder i Västra Götaland.

Källa: Skatteverket.se