Riksbanksdirektionen tror inte att den ändrar räntan i år. Först i början av 2015 spår man en höjning. Om cirka tre år räknar Riksbanken med en reporänta på cirka 2,5 procent i sitt huvudscenario. Men en treårsprognos är så osäker att den lika gärna kan beskrivas som en gissning.

Som så många andra ser Riksbanken flera tecken på en förbättring i världskonjunkturen. Så mycket mer än tecken är det inte ännu så ännu så länge.

Men bankerna kommer inte att vänta på att Riksbanken höjer reporäntan, innan de ändrar utlånings- och (kanske) inlåningsräntorna. Affärsbankerna har full koll på hur Riksbanken resonerar. Ser de en stabil tillväxt i ekonomin och bättre arbetslöshetssiffror väntar de inte med att höja exempelvis boräntor.

Så får Riksbanken rätt i sin prognos, lär bankräntorna sticka uppåt i höst.

Kommer inflationen att ta fart i år?

Inflationen är ju den ekonomiska fyr som Riksbanksledningen seglar på. Inflationstakten skall vara två procent under en konjunkturcykel. Men det var länge sedan den var så hög.

I dagsläget är den knappa en procent. Och i Riksbankens penningpolitiska rapport kommer den att förbli under en procent i år. I höst skall den börja ta fart, för att 2016 vara uppe i två procent. Men då är man återigen nära en gissning. Och Riksbankens tidigare inflationsprognoser har inte varit direkt träffsäkra.

I takt med att sysselsättningsgraden stiger och arbetslösheten sjunker kommer näringslivet ta mera betalt för sin varor och tjänster. Så resonerar de sex i riksbanksledningen. Och med ökad konsumtion och efterfrågan drivs inflationen uppåt – i teorin.

Men det är faktiskt inte så mycket Riksbanken kan göra för att få fart på inflationstakten. En viss löneglidning kanske kommer i år, men de stora avtalen på arbetsmarknaden är förhandlade, och de är låga. Efterfrågan i omvärlden sägs vara på gång, men de entydiga tecknen på en europeisk eller global återhämtning finns ännu inte.

Förvisso har yrkesarbetande svenskar fått ett femte jobbskatteavdrag. Men ännu avspeglar sig inte hushållens ökade nettoinkomster i tilltagande konsumtion.

Vad tror Riksbanken om arbetsmarknaden och den ekonomiska tillväxten?

Att arbetslösheten sjunker i slutet av året till under sju procent, men att antalet sysselsatta (sysselsättningsgraden) kommer att dala något, främst på grund av demografiska orsaker.

BNP-tillväxten är i dagsläget knappa en procent. Men under året kommer den att stiga till en takt på 2,4 procent i slutet av året. Förutsättningen för det är naturligtvis att tecknen på en global återhämtning blir av på riktigt, och att efterfrågan tilltar.

Vad säger banken om hushållens skuldsättningen?

Oron finns kvar hos majoriteten av direktionens ledamöter för en bostadsbubbla.

Sveriges hushåll har lånat 1,73 gånger mer än de har i samlad disponibel inkomst. Å andra sidan är hushållens reella sparade tillgångar 3 gånger så stora som de disponibla inkomsterna. Lägger man till hushållens tillgångar i borätter så är de sparade tillgångarna 6 gånger större än inkomsterna (exklusive svenskars kollektiva pensionssparande).

Men säger Riksbanken, en lägre reporänta skulle öka på hushållens grad av skuldsättning. Och den är redan historiskt och internationellt hög.

Inte minst det där med ”internationellt hög” spelar en roll, eftersom en stor del av bankernas utlåning till bostäder är refinansierade i internationella banker. Om de av någon anledning riktar det onda ögat mot Sverige kan det bli en dyr läxa.

Källa: Göteborgsposten