Kategorier
Personer Skulder och anmärkningar

Skuldsanering – nya arbetssätt under 2014

Nya beprövade arbetssätt för att hantera skuldsanering.

Från och med den 13 januari 2014 kommer vi att arbeta utifrån ett delvis nytt arbetssätt att hantera skuldsanering som med framgång har prövats och utvärderats på skuldsaneringsteamet i Kalmar under 2013.

Det innebär att skuldsaneringsärendena delas upp i två kategorier med utgångspunkt i hur komplexa de är. Enkla ärenden, det vill säga kompletta ansökningar från gäldenärer vars förhållanden är mindre utredningskrävande, handläggs för sig.

Gäldenärens personliga förhållanden och skuldsättning i sig utgör huvuddelen av motiveringen till beslutet. Det innebär att utredning och beslut blir av något enklare karaktär och motiveringen blir mer sammanfattad och standardiserad.

De enkla ärendena utgör cirka 20-30 procent av samtliga ärenden och ambitionen med det nya arbetssättet är att få ett snabbare förlopp med användande av färre resurser. På så sätt kommer vi kunna lägga mer resurser på och höja kvaliteten på mer komplexa ärenden.

Share to Facebook Share to Twitter Share to Google More...
Kategorier
Företagsinformation Nyheter Skulder och anmärkningar

Konkurser ökar i Västsverige – Fler på obestånd

Fler konkurser i Västsverige.

Bygg, detaljhandeln och transporter får ta mest stryk i den osäkra konjunkturen och ökar mest bland konkurser. Istället tycks vi spendera mer pengar på krogen där konkurstempot har sänkts.

Antalet företagskonkurser i Västra Götaland uppgick under första halvåret till 636 vilket är en ökning från fjolårets 549 under samma period, motsvarande en ökning med 16 procent. Under juli var antalet konkurser i länet 67, en ökning med 3 procent från i fjol.

Utmärkande för konkursutvecklingen i Västra Götaland är också att första halvåret i år innebär fler företagskonkurser jämfört med samma period de senaste fem åren.

Detta framgår av UC Konkursstatistik där antalet konkurser för hela landet under första halvåret ökade med 10 procent jämfört med samma period i fjol. Totalt 4 267 företagskonkurser anmäldes i landet under årets första sex månader.

Under juli minskade antalet konkurser med 3 procent, jämfört med juli i fjol.

– Konkursminskningen i juli var inte helt oväntad. Det har kommit in fler rapporter under våren och sommaren som signalerar en förbättring av konjunkturen. Den svaga privatkonsumtionen och företagens låga investeringsvilja har dock medfört lägre efterfrågan på varor och tjänster vilket varit tuffa tider för många företag varför vi fortsatt ser en relativt stor utslagning. Många företag i tillverkningsindustrin upplever stor osäkerhet om vart konjunkturen är på väg och det påverkar deras investeringsvilja, säger UC:s marknadschef Roland Sigbladh i en presskommentar till statistiken.

Byggbranschen noterar flest konkurser under första halvåret, 727 jämfört med fjolåret 650.

Därefter kommer detaljhandeln med 544 (512), juridik, ekonomi och teknik 431 (352), partihandel 341 (316) och transport 242 (203).

– Den osäkra konjunkturen innebär att många tvekar avseende köp av fastigheter och bostadsrätter och det påverkar byggindustrin där många företag finns. Konsekvensen av att det startas färre projekt är en ökad utslagning, säger Roland Sigblad.

– Detaljhandeln dras med stora lönsamhetsproblem på grund av stort utbud och det osäkra ekonomiska läget som lett till försvagad efterfrågan. Handeln skulle behöva en snabb stabilisering i den internationella ekonomin som får de svenska konsumenterna att lätta på plånboken i större utsträckning. Annars riskerar vi att få se större utslagning och ännu fler tomma lokaler i gallerior och köpcentrum, analyserar Roland Sigblad.

Hotell och restaurangbranschen profilerar sig i konkursstatistiken genom att antalet konkurser minskade med 12 procent under första halvåret. 234 företag inom branschen försattes i konkurs under första halvåret.

källa: Göteborgs-posten

Kategorier
Bra att veta Nyheter Personer Skulder och anmärkningar

Skuldsatt? Du är inte ensam! Senaste statistiken

Om du är skuldsatt är du inte ensam vi har sammanställningen av samtliga restförda fysiska personer uppdelat på län och kommun

Oavsett om du är skuldsatt eller ej redovisar vi antalet som anses som skuldsatt och deras totala skuld i Kronofogdens register.

Statistiken visar skuldsatta personer, det vill säga företag och andra juridiska personer ingår inte. Statistiken är nedbruten på län och kommun och kommer att uppdateras årligen.

  2010-12-31 2011-12-31 2012-12-31
Län Kommun Antal Totalskuld Antal Totalskuld Antal Totalskuld
BLEKINGE KARLSHAMN 1 106 173 162 306 1 110 168 093 887 1 096 164 142 642
BLEKINGE KARLSKRONA 2 031 254 559 813 2 059 314 566 556 2 081 263 742 960
BLEKINGE OLOFSTRÖM 482 55 083 939 495 58 187 104 498 57 532 771
BLEKINGE RONNEBY 1 127 121 997 237 1 142 115 669 637 1 166 136 607 859
BLEKINGE SÖLVESBORG 671 85 908 927 646 79 998 782 684 111 144 830
BLEKINGE TOTALT 5 417 690 712 222 5 452 736 515 966 5 525 733 171 062
DALARNA AVESTA 968 150 265 379 927 146 771 486 957 156 301 787
DALARNA BORLÄNGE 2 073 198 890 537 2 015 189 552 614 2 016 209 952 991
DALARNA FALUN 1 846 203 689 318 1 844 203 967 865 1 855 212 268 671
DALARNA GAGNEF 285 36 731 005 288 29 550 169 270 26 918 005
DALARNA HEDEMORA 645 93 274 167 644 88 955 552 653 94 565 246
DALARNA LEKSAND 427 69 227 775 422 68 865 646 444 107 154 880
DALARNA LUDVIKA 1 190 161 842 896 1 168 137 785 390 1 175 149 286 649
DALARNA MALUNG-SÄLEN 364 44 347 808 368 41 078 035 356 39 881 455
DALARNA MORA 616 111 511 865 623 110 772 514 639 88 037 303
DALARNA ORSA 273 49 578 060 271 56 819 947 260 71 857 173
DALARNA RÄTTVIK 348 38 080 966 356 43 972 131 368 47 874 025
DALARNA SMEDJEBACKEN 441 39 045 668 400 47 934 100 407 64 354 329
DALARNA SÄTER 360 44 103 935 362 53 285 077 374 56 129 549
DALARNA VANSBRO 243 26 725 771 262 25 463 174 261 28 143 415
DALARNA ÄLVDALEN 266 44 385 893 284 48 137 552 277 51 162 381
DALARNA TOTALT 10 345 1 311 701 043 10 234 1 292 911 252 10 312 1 403 887 859
GOTLAND GOTLAND 2 281 271 866 493 2 301 284 966 100 2 291 282 251 826
GÄVLEBORG BOLLNÄS 1 030 252 195 085 1 065 250 257 517 1 061 246 311 776
GÄVLEBORG GÄVLE 3 949 453 182 542 3 956 440 023 807 3 989 461 294 113
GÄVLEBORG HOFORS 467 69 230 658 460 65 808 191 462 72 038 354
GÄVLEBORG HUDIKSVALL 1 543 384 886 572 1 495 217 601 328 1 479 236 717 541
GÄVLEBORG LJUSDAL 858 249 067 083 810 228 092 044 827 222 258 040
GÄVLEBORG NORDANSTIG 477 66 732 909 469 61 695 433 467 64 741 776
GÄVLEBORG OCKELBO 235 33 559 713 248 29 815 765 255 28 584 591
GÄVLEBORG OVANÅKER 384 53 058 138 390 50 236 257 416 66 915 233
GÄVLEBORG SANDVIKEN 1 575 195 107 446 1 588 188 661 339 1 654 200 052 027
GÄVLEBORG SÖDERHAMN 1 330 178 655 870 1 284 168 911 724 1 302 174 611 398
GÄVLEBORG TOTALT 11 848 1 935 676 016 11 765 1 701 103 405 11 912 1 773 524 849
HALLAND FALKENBERG 1 201 162 072 759 1 169 157 133 155 1 197 187 825 167
HALLAND HALMSTAD 2 708 446 006 872 2 709 452 961 629 2 783 508 536 240
HALLAND HYLTE 363 47 566 424 390 48 294 706 420 56 104 659
HALLAND KUNGSBACKA 1 415 432 184 895 1 423 431 166 985 1 444 507 131 079
HALLAND LAHOLM 842 172 531 195 859 131 407 368 869 158 388 903
HALLAND VARBERG 1 303 200 135 648 1 259 189 236 837 1 311 186 018 630
HALLAND TOTALT 7 832 1 460 497 793 7 809 1 410 200 680 8 024 1 604 004 678
JÄMTLAND BERG 293 45 970 732 307 45 590 849 309 50 237 017
JÄMTLAND BRÄCKE 326 88 583 057 324 83 452 675 310 83 054 531
JÄMTLAND HÄRJEDALEN 450 104 842 450 455 69 286 628 422 64 110 054
JÄMTLAND KROKOM 455 59 578 997 439 72 736 773 427 62 789 347
JÄMTLAND RAGUNDA 268 48 581 008 270 46 612 995 253 42 948 546
JÄMTLAND STRÖMSUND 478 68 258 993 459 63 675 045 457 70 818 968
JÄMTLAND ÅRE 343 53 916 452 345 49 028 807 323 43 778 545
JÄMTLAND ÖSTERSUND 1 901 232 195 670 1 850 221 149 838 1 871 225 041 380
JÄMTLAND TOTALT 4 514 701 927 359 4 449 651 533 610 4 372 642 778 388
JÖNKÖPING ANEBY 251 31 465 093 220 26 644 369 229 29 141 355
JÖNKÖPING EKSJÖ 513 60 068 539 519 71 879 173 540 96 445 159
JÖNKÖPING GISLAVED 1 054 138 849 230 1 053 132 216 505 1 053 133 030 608
JÖNKÖPING GNOSJÖ 332 42 466 531 309 43 237 141 345 61 155 157
JÖNKÖPING HABO 185 26 293 707 187 28 117 023 175 27 636 905
JÖNKÖPING JÖNKÖPING 3 545 545 807 989 3 577 495 801 558 3 541 644 508 895
JÖNKÖPING MULLSJÖ 257 33 268 171 241 57 523 679 228 63 847 104
JÖNKÖPING NÄSSJÖ 1 034 119 227 035 1 071 122 545 513 1 068 127 629 187
JÖNKÖPING SÄVSJÖ 339 46 552 862 319 37 444 942 300 41 476 535
JÖNKÖPING TRANÅS 718 82 371 682 719 74 936 347 720 80 944 009
JÖNKÖPING VAGGERYD 392 54 426 713 373 57 780 618 393 49 557 698
JÖNKÖPING VETLANDA 833 169 650 294 804 180 934 173 764 185 483 501
JÖNKÖPING VÄRNAMO 940 129 846 353 923 137 678 437 950 142 378 517
JÖNKÖPING TOTALT 10 393 1 480 294 199 10 315 1 466 739 478 10 306 1 683 234 630
KALMAR BORGHOLM 388 55 933 048 396 54 797 060 413 59 247 017
KALMAR EMMABODA 339 33 076 552 327 30 703 665 350 35 966 432
KALMAR HULTSFRED 670 140 561 888 658 144 322 492 691 173 692 006
KALMAR HÖGSBY 317 46 619 441 327 55 341 812 355 58 121 158
KALMAR KALMAR 2 061 275 633 513 2 020 258 698 474 2 054 285 108 460
KALMAR MÖNSTERÅS 451 77 840 591 461 50 180 095 485 52 643 634
KALMAR MÖRBYLÅNGA 256 42 033 255 260 34 795 325 299 46 010 616
KALMAR NYBRO 799 136 442 630 803 128 297 275 809 150 527 758
KALMAR OSKARSHAMN 803 94 568 664 785 93 290 938 780 96 801 202
KALMAR TORSÅS 287 41 515 247 299 43 436 597 318 49 877 983
KALMAR VIMMERBY 509 70 950 201 502 57 270 481 521 65 109 268
KALMAR VÄSTERVIK 1 511 204 541 352 1 426 156 212 936 1 399 171 071 342
KALMAR TOTALT 8 391 1 219 716 382 8 264 1 107 347 150 8 474 1 244 176 876
KRONOBERG ALVESTA 598 71 112 614 632 78 977 565 612 91 253 630
KRONOBERG LESSEBO 309 44 995 404 335 39 836 410 342 49 764 673
KRONOBERG LJUNGBY 727 134 178 319 747 145 792 013 794 155 478 369
KRONOBERG MARKARYD 375 45 481 637 378 44 824 761 402 50 793 160
KRONOBERG TINGSRYD 375 55 111 186 427 56 281 427 436 64 847 666
KRONOBERG UPPVIDINGE 308 55 643 782 298 47 515 913 299 46 597 557
KRONOBERG VÄXJÖ 2 179 297 738 397 2 221 332 858 900 2 191 377 786 336
KRONOBERG ÄLMHULT 332 64 293 553 369 59 207 015 381 70 698 811
KRONOBERG TOTALT 5 203 768 554 892 5 407 805 294 004 5 457 907 220 202
NORRBOTTEN ARJEPLOG 104 16 340 550 103 13 736 148 98 13 094 506
NORRBOTTEN ARVIDSJAUR 189 23 135 697 176 19 646 506 169 21 835 263
NORRBOTTEN BODEN 1 226 246 387 657 1 223 356 155 945 1 214 362 330 651
NORRBOTTEN GÄLLIVARE 702 102 473 511 674 94 354 758 632 97 352 188
NORRBOTTEN HAPARANDA 595 92 419 996 577 88 285 426 585 94 619 788
NORRBOTTEN JOKKMOKK 214 52 652 409 204 48 872 324 205 45 985 298
NORRBOTTEN KALIX 635 115 208 051 601 113 960 682 614 106 669 215
NORRBOTTEN KIRUNA 614 91 652 968 577 105 310 915 564 105 142 816
NORRBOTTEN LULEÅ 2 591 386 965 427 2 473 356 381 885 2 404 342 056 220
NORRBOTTEN PAJALA 166 33 429 918 156 23 710 861 149 30 009 673
NORRBOTTEN PITEÅ 1 137 164 479 811 1 131 145 979 465 1 116 141 522 639
NORRBOTTEN ÄLVSBYN 308 76 901 573 297 40 563 698 296 45 868 265
NORRBOTTEN ÖVERKALIX 173 66 578 988 167 62 554 656 162 80 778 717
NORRBOTTEN ÖVERTORNEÅ 167 36 887 765 156 62 789 359 150 39 266 004
NORRBOTTEN TOTALT 8 821 1 505 514 321 8 515 1 532 302 628 8 358 1 526 531 243
SKÅNE BJUV 955 105 439 612 951 97 335 018 984 131 403 379
SKÅNE BROMÖLLA 486 67 314 783 480 67 010 587 489 69 860 423
SKÅNE BURLÖV 881 141 951 467 894 136 425 254 939 143 633 836
SKÅNE BÅSTAD 414 129 102 149 399 102 108 118 431 89 757 006
SKÅNE ESLÖV 1 424 309 197 436 1 407 285 392 570 1 434 340 918 055
SKÅNE HELSINGBORG 5 507 834 580 813 5 552 841 703 753 5 722 790 372 225
SKÅNE HÄSSLEHOLM 2 163 283 118 637 2 145 259 066 694 2 183 276 668 134
SKÅNE HÖGANÄS 629 145 794 530 632 113 326 333 635 126 298 738
SKÅNE HÖRBY 738 134 527 572 769 189 970 006 815 195 230 566
SKÅNE HÖÖR 650 122 135 056 656 118 455 890 690 138 191 165
SKÅNE KLIPPAN 1 083 162 824 573 1 121 165 205 546 1 139 179 192 830
SKÅNE KRISTIANSTAD 3 122 621 304 045 3 096 578 448 030 3 249 653 866 810
SKÅNE KÄVLINGE 751 96 543 346 749 102 970 915 783 104 774 502
SKÅNE LANDSKRONA 2 914 385 980 996 2 895 360 459 319 2 944 377 086 621
SKÅNE LOMMA 218 162 680 584 207 160 281 101 234 204 537 938
SKÅNE LUND 2 418 355 914 362 2 313 334 455 287 2 426 348 919 131
SKÅNE MALMÖ 14 809 2 193 119 800 14 870 2 189 657 341 15 312 2 975 897 945
SKÅNE OSBY 521 103 893 760 504 57 153 602 528 62 056 842
SKÅNE PERSTORP 504 52 278 900 503 56 586 770 535 63 376 581
SKÅNE SIMRISHAMN 791 167 526 940 782 117 928 145 765 118 483 489
SKÅNE SJÖBO 1 028 234 786 376 971 218 723 986 1 039 262 567 375
SKÅNE SKURUP 728 106 679 228 743 109 873 159 820 124 536 748
SKÅNE STAFFANSTORP 601 134 062 727 567 115 606 531 592 96 551 607
SKÅNE SVALÖV 774 115 717 665 756 106 096 995 777 112 065 027
SKÅNE SVEDALA 507 74 612 495 476 68 048 241 507 75 780 531
SKÅNE TOMELILLA 703 125 967 725 718 130 622 937 717 132 172 576
SKÅNE TRELLEBORG 1 970 251 128 235 1 989 239 386 622 2 070 266 607 330
SKÅNE VELLINGE 493 128 437 186 480 104 152 430 514 107 974 247
SKÅNE YSTAD 896 248 514 675 893 312 859 149 903 310 715 957
SKÅNE ÅSTORP 956 123 011 295 956 111 886 778 995 119 437 732
SKÅNE ÄNGELHOLM 1 066 188 393 658 1 070 191 888 577 1 088 189 581 460
SKÅNE ÖRKELLJUNGA 513 76 345 177 530 57 872 631 552 64 168 128
SKÅNE ÖSTRA GÖINGE 802 136 686 480 775 126 919 040 797 126 184 727
SKÅNE TOTALT 52 015 8 519 572 283 51 849 8 227 877 355 53 608 9 378 869 661
STOCKHOLM BOTKYRKA 4 106 646 861 534 4 173 794 201 706 4 359 790 302 626
STOCKHOLM DANDERYD 315 220 346 427 336 205 404 799 308 179 377 498
STOCKHOLM EKERÖ 475 87 158 156 512 121 122 118 548 144 593 079
STOCKHOLM HANINGE 3 675 649 722 181 3 711 575 363 527 3 752 603 897 170
STOCKHOLM HUDDINGE 3 762 747 542 572 3 714 640 042 270 3 821 669 619 716
STOCKHOLM JÄRFÄLLA 1 798 296 757 277 1 851 331 798 069 1 976 366 123 150
STOCKHOLM LIDINGÖ 823 369 777 981 744 280 737 492 788 313 301 855
STOCKHOLM NACKA 1 947 425 234 227 1 950 401 341 555 2 052 413 374 490
STOCKHOLM NORRTÄLJE 2 235 518 592 847 2 331 466 479 567 2 375 461 084 996
STOCKHOLM NYKVARN 196 40 561 764 224 39 843 974 220 44 310 183
STOCKHOLM NYNÄSHAMN 1 321 271 382 119 1 338 279 074 987 1 423 309 801 670
STOCKHOLM SALEM 511 97 801 241 488 99 073 831 505 87 520 312
STOCKHOLM SIGTUNA 1 787 487 740 347 1 834 467 451 509 1 865 948 340 480
STOCKHOLM SOLLENTUNA 1 490 358 233 693 1 513 291 649 806 1 597 353 820 171
STOCKHOLM SOLNA 1 806 386 990 537 1 827 441 673 677 1 849 458 524 713
STOCKHOLM STOCKHOLM 30 646 6 781 753 473 30 499 6 651 512 651 31 222 6 993 691 956
STOCKHOLM SUNDBYBERG 1 718 339 891 191 1 705 346 675 889 1 700 343 160 448
STOCKHOLM SÖDERTÄLJE 4 412 757 480 655 4 449 712 177 445 4 563 806 760 476
STOCKHOLM TYRESÖ 1 396 270 022 319 1 356 259 453 517 1 356 244 933 959
STOCKHOLM TÄBY 804 202 046 128 780 177 733 420 822 194 643 006
STOCKHOLM UPPLANDS-BRO 885 137 402 661 885 146 667 022 913 162 278 068
STOCKHOLM UPPLANDS VÄSBY 1 444 277 097 433 1 466 251 265 710 1 537 272 633 156
STOCKHOLM VALLENTUNA 660 239 750 779 637 213 940 291 666 208 038 059
STOCKHOLM VAXHOLM 215 59 141 181 195 46 047 842 203 59 367 278
STOCKHOLM VÄRMDÖ 1 057 219 628 278 1 027 263 324 653 1 089 289 109 438
STOCKHOLM ÖSTERÅKER 949 258 833 981 993 242 319 910 1 006 192 655 387
STOCKHOLM TOTALT 70 433 15 147 750 982 70 538 14 746 377 237 72 515 15 911 263 340
SÖDERMANLAND ESKILSTUNA 4 712 618 792 503 4 679 591 983 471 4 774 595 188 539
SÖDERMANLAND FLEN 817 108 467 367 789 113 541 669 834 115 115 406
SÖDERMANLAND GNESTA 434 51 381 294 439 58 779 371 434 60 574 487
SÖDERMANLAND KATRINEHOLM 1 412 174 547 960 1 380 179 364 239 1 398 180 255 695
SÖDERMANLAND NYKÖPING 1 772 266 418 708 1 781 271 662 840 1 865 302 933 735
SÖDERMANLAND OXELÖSUND 540 107 352 682 520 89 672 492 546 95 660 543
SÖDERMANLAND STRÄNGNÄS 1 385 200 592 268 1 375 193 560 330 1 375 218 416 269
SÖDERMANLAND TROSA 349 67 918 981 348 67 017 372 348 60 315 446
SÖDERMANLAND VINGÅKER 447 56 370 551 438 58 127 423 419 58 217 366
SÖDERMANLAND TOTALT 11 868 1 651 842 314 11 749 1 623 709 207 11 993 1 686 677 486
UPPSALA ENKÖPING 1 539 232 861 982 1 537 276 952 272 1 504 231 882 645
UPPSALA HEBY 598 134 040 271 636 122 919 358 645 134 510 578
UPPSALA HÅBO 718 157 383 181 673 128 686 174 664 156 928 125
UPPSALA KNIVSTA 320 68 021 532 355 71 629 647 348 65 439 243
UPPSALA TIERP 1 017 151 625 742 1 016 142 474 130 1 022 134 922 034
UPPSALA UPPSALA 5 380 1 036 199 507 5 329 930 479 776 5 218 930 677 467
UPPSALA ÄLVKARLEBY 408 47 887 640 405 58 900 898 408 61 036 545
UPPSALA ÖSTHAMMAR 691 101 709 543 682 88 108 539 665 102 765 528
UPPSALA TOTALT 10 671 1 929 729 398 10 633 1 820 150 794 10 474 1 818 162 165
VÄRMLAND ARVIKA 1 140 207 450 140 1 133 134 809 832 1 109 135 531 308
VÄRMLAND EDA 590 73 949 650 548 72 054 967 574 72 052 619
VÄRMLAND FILIPSTAD 622 83 377 462 618 76 788 811 640 84 437 836
VÄRMLAND FORSHAGA 536 65 301 320 536 68 018 013 573 73 154 166
VÄRMLAND GRUMS 573 68 197 921 581 63 267 270 607 68 974 402
VÄRMLAND HAGFORS 581 70 505 397 569 73 485 542 598 79 323 472
VÄRMLAND HAMMARÖ 427 43 718 363 389 45 004 422 381 45 954 099
VÄRMLAND KARLSTAD 3 258 444 555 762 3 149 405 093 736 3 164 409 166 183
VÄRMLAND KIL 471 94 819 872 447 72 607 841 457 77 271 917
VÄRMLAND KRISTINEHAMN 1 188 141 053 446 1 193 145 310 370 1 192 152 246 779
VÄRMLAND MUNKFORS 220 58 837 101 204 55 786 607 196 51 067 320
VÄRMLAND STORFORS 261 29 082 765 262 25 377 705 263 24 427 550
VÄRMLAND SUNNE 442 61 871 900 456 44 717 981 484 64 391 958
VÄRMLAND SÄFFLE 663 74 241 459 640 67 317 762 666 81 555 195
VÄRMLAND TORSBY 589 83 752 153 551 67 308 753 520 68 572 144
VÄRMLAND ÅRJÄNG 386 62 928 940 370 40 661 299 382 62 314 790
VÄRMLAND TOTALT 11 947 1 663 643 651 11 646 1 457 610 911 11 806 1 550 441 738
VÄSTERBOTTEN BJURHOLM 77 7 621 480 74 12 359 195 74 17 425 404
VÄSTERBOTTEN DOROTEA 63 9 160 574 62 7 008 740 63 6 839 106
VÄSTERBOTTEN LYCKSELE 416 55 591 435 383 47 064 939 385 45 448 079
VÄSTERBOTTEN MALÅ 110 10 720 858 104 9 153 035 110 11 824 489
VÄSTERBOTTEN NORDMALING 285 34 724 211 274 30 901 759 281 28 931 643
VÄSTERBOTTEN NORSJÖ 101 7 811 362 106 9 557 575 108 12 619 030
VÄSTERBOTTEN ROBERTSFORS 204 22 517 660 198 25 257 987 195 27 091 079
VÄSTERBOTTEN SKELLEFTEÅ 1 767 234 731 513 1 748 221 395 620 1 751 231 352 488
VÄSTERBOTTEN SORSELE 80 28 695 304 81 29 646 315 71 30 745 386
VÄSTERBOTTEN STORUMAN 183 25 867 515 181 27 149 504 181 26 540 472
VÄSTERBOTTEN UMEÅ 2 702 335 528 297 2 692 327 422 452 2 748 342 427 671
VÄSTERBOTTEN VILHELMINA 226 31 478 933 219 31 133 209 220 32 041 763
VÄSTERBOTTEN VINDELN 163 24 975 762 168 21 157 293 163 20 972 265
VÄSTERBOTTEN VÄNNÄS 278 35 653 858 264 34 554 835 261 34 320 437
VÄSTERBOTTEN ÅSELE 111 18 958 300 117 20 567 625 117 14 084 144
VÄSTERBOTTEN TOTALT 6 766 884 037 062 6 671 854 330 083 6 728 882 663 456
VÄSTERNORRLAND HÄRNÖSAND 984 155 731 485 955 137 731 705 978 145 568 783
VÄSTERNORRLAND KRAMFORS 1 001 169 534 261 1 018 153 860 981 984 136 344 893
VÄSTERNORRLAND SOLLEFTEÅ 867 107 856 975 872 103 825 151 851 104 583 926
VÄSTERNORRLAND SUNDSVALL 4 008 570 098 260 4 038 530 590 260 4 014 569 437 154
VÄSTERNORRLAND TIMRÅ 849 124 699 065 832 147 466 531 810 157 529 674
VÄSTERNORRLAND ÅNGE 452 60 077 098 443 62 608 141 460 69 565 610
VÄSTERNORRLAND ÖRNSKÖLDSVIK 1 522 173 407 931 1 575 179 442 067 1 595 193 557 551
VÄSTERNORRLAND TOTALT 9 683 1 361 405 075 9 733 1 315 524 836 9 692 1 376 587 591
VÄSTMANLAND ARBOGA 602 58 059 380 654 69 593 745 675 102 660 852
VÄSTMANLAND FAGERSTA 644 82 513 750 630 78 399 183 607 70 788 947
VÄSTMANLAND HALLSTAHAMMAR 631 98 892 994 659 101 427 013 683 129 619 903
VÄSTMANLAND KUNGSÖR 370 63 092 343 353 56 794 352 391 62 444 804
VÄSTMANLAND KÖPING 1 197 147 273 317 1 141 146 585 711 1 130 148 274 984
VÄSTMANLAND NORBERG 375 52 604 881 363 54 090 435 353 56 737 259
VÄSTMANLAND SALA 923 123 601 045 918 120 126 735 905 107 722 306
VÄSTMANLAND SKINNSKATTEBERG 290 39 247 874 295 40 440 550 295 38 478 366
VÄSTMANLAND SURAHAMMAR 459 70 999 155 465 73 150 338 500 73 840 919
VÄSTMANLAND VÄSTERÅS 5 339 728 735 350 5 241 699 802 501 5 336 693 280 323
VÄSTMANLAND TOTALT 10 830 1 465 020 089 10 719 1 440 410 563 10 875 1 483 848 663
VÄSTRA GÖTALAND ALE 921 142 301 988 895 128 260 196 904 131 899 358
VÄSTRA GÖTALAND ALINGSÅS 1 090 159 823 003 1 092 189 999 381 1 146 197 661 828
VÄSTRA GÖTALAND BENGTSFORS 373 38 217 850 356 33 061 518 395 51 441 965
VÄSTRA GÖTALAND BOLLEBYGD 238 51 839 666 226 62 161 149 222 47 375 486
VÄSTRA GÖTALAND BORÅS 3 833 566 197 599 3 777 562 704 396 3 863 568 019 444
VÄSTRA GÖTALAND DALS-ED 167 19 978 549 177 20 328 210 180 19 326 236
VÄSTRA GÖTALAND ESSUNGA 283 143 055 970 259 116 227 331 275 116 401 086
VÄSTRA GÖTALAND FALKÖPING 1 147 179 849 279 1 122 165 098 401 1 142 196 221 274
VÄSTRA GÖTALAND FÄRGELANDA 313 59 051 976 316 45 898 569 317 46 549 559
VÄSTRA GÖTALAND GRÄSTORP 234 28 299 296 217 25 865 224 208 30 338 401
VÄSTRA GÖTALAND GULLSPÅNG 245 34 669 161 240 31 171 731 226 28 358 581
VÄSTRA GÖTALAND GÖTEBORG 21 034 3 623 115 442 21 025 3 408 804 871 21 040 3 519 547 789
VÄSTRA GÖTALAND GÖTENE 413 45 485 318 391 44 698 244 435 54 673 535
VÄSTRA GÖTALAND HERRLJUNGA 361 66 286 276 363 63 439 345 366 68 749 600
VÄSTRA GÖTALAND HJO 267 45 505 567 278 29 517 112 287 35 844 815
VÄSTRA GÖTALAND HÄRRYDA 737 129 014 239 748 125 797 966 755 120 791 152
VÄSTRA GÖTALAND KARLSBORG 197 42 208 332 202 46 387 004 202 47 794 873
VÄSTRA GÖTALAND KUNGÄLV 867 170 899 781 894 153 234 467 918 168 138 839
VÄSTRA GÖTALAND LERUM 868 125 694 548 848 110 964 636 861 118 842 748
VÄSTRA GÖTALAND LIDKÖPING 1 016 181 254 176 1 001 155 373 039 1 056 168 304 163
VÄSTRA GÖTALAND LILLA EDET 666 91 652 931 631 83 788 760 639 94 275 798
VÄSTRA GÖTALAND LYSEKIL 535 70 090 400 538 70 380 071 523 66 410 310
VÄSTRA GÖTALAND MARIESTAD 794 122 182 103 794 109 482 527 809 117 676 485
VÄSTRA GÖTALAND MARK 1 131 204 352 637 1 152 193 419 903 1 209 205 363 931
VÄSTRA GÖTALAND MELLERUD 411 69 482 714 412 55 996 847 399 57 003 716
VÄSTRA GÖTALAND MUNKEDAL 433 59 436 552 444 61 559 199 417 53 420 761
VÄSTRA GÖTALAND MÖLNDAL 1 785 277 359 530 1 726 235 310 666 1 701 288 210 639
VÄSTRA GÖTALAND ORUST 477 111 145 515 470 95 984 349 465 82 422 533
VÄSTRA GÖTALAND PARTILLE 988 175 607 673 963 144 448 969 983 144 913 365
VÄSTRA GÖTALAND SKARA 715 109 073 297 706 109 242 281 729 113 282 760
VÄSTRA GÖTALAND SKÖVDE 1 364 231 278 933 1 366 228 945 780 1 427 266 613 497
VÄSTRA GÖTALAND SOTENÄS 311 119 021 275 289 62 661 709 298 63 616 355
VÄSTRA GÖTALAND STENUNGSUND 612 127 992 895 588 121 921 536 596 141 104 835
VÄSTRA GÖTALAND STRÖMSTAD 378 58 201 264 360 63 335 969 377 67 139 460
VÄSTRA GÖTALAND SVENLJUNGA 443 57 981 101 455 56 587 112 464 62 645 030
VÄSTRA GÖTALAND TANUM 355 136 719 711 359 119 148 476 356 76 655 101
VÄSTRA GÖTALAND TIBRO 370 50 907 666 353 92 479 583 367 94 622 287
VÄSTRA GÖTALAND TIDAHOLM 557 78 130 761 556 64 827 569 566 63 513 741
VÄSTRA GÖTALAND TJÖRN 352 76 600 696 342 58 727 809 354 139 624 453
VÄSTRA GÖTALAND TRANEMO 360 48 161 731 365 46 582 385 370 50 063 826
VÄSTRA GÖTALAND TROLLHÄTTAN 1 972 225 546 657 1 991 226 612 196 2 008 254 054 795
VÄSTRA GÖTALAND TÖREBODA 511 78 789 182 504 70 298 946 481 73 633 082
VÄSTRA GÖTALAND UDDEVALLA 1 748 254 461 654 1 709 252 774 575 1 733 258 088 238
VÄSTRA GÖTALAND ULRICEHAMN 789 123 344 529 790 134 427 592 787 129 767 872
VÄSTRA GÖTALAND VARA 783 125 201 858 782 124 062 457 790 118 605 497
VÄSTRA GÖTALAND VÅRGÅRDA 352 37 210 842 345 39 884 193 364 49 365 923
VÄSTRA GÖTALAND VÄNERSBORG 1 359 195 560 007 1 376 178 413 311 1 428 186 740 111
VÄSTRA GÖTALAND ÅMÅL 471 65 303 207 478 54 333 734 513 65 595 571
VÄSTRA GÖTALAND ÖCKERÖ 203 39 606 377 194 54 194 594 197 57 383 846
VÄSTRA GÖTALAND TOTALT 55 829 9 273 151 714 55 465 8 728 825 888 56 148 9 178 094 550
ÖREBRO ASKERSUND 495 97 645 269 469 88 205 932 449 94 264 096
ÖREBRO DEGERFORS 437 51 413 743 411 44 560 436 420 53 819 198
ÖREBRO HALLSBERG 675 75 007 121 700 81 765 876 734 101 677 225
ÖREBRO HÄLLEFORS 287 30 533 001 298 66 131 814 289 50 140 014
ÖREBRO KARLSKOGA 1 087 106 980 315 1 091 120 298 377 1 080 131 348 408
ÖREBRO KUMLA 734 120 475 920 720 95 863 467 718 101 306 429
ÖREBRO LAXÅ 183 22 407 715 205 18 550 524 195 19 700 998
ÖREBRO LEKEBERG 266 30 958 792 253 31 113 468 272 37 730 863
ÖREBRO LINDESBERG 930 115 095 904 958 130 734 686 940 132 846 967
ÖREBRO LJUSNARSBERG 399 71 714 273 394 58 894 603 395 62 693 822
ÖREBRO NORA 426 57 502 506 438 69 832 425 379 57 145 173
ÖREBRO ÖREBRO 5 252 673 255 877 5 215 665 717 195 5 176 731 797 055
ÖREBRO TOTALT 11 171 1 452 990 436 11 152 1 471 668 803 11 047 1 574 470 248
ÖSTERGÖTLAND BOXHOLM 175 19 910 150 171 24 819 505 186 25 263 065
ÖSTERGÖTLAND FINSPÅNG 893 169 745 108 888 102 825 433 880 105 458 018
ÖSTERGÖTLAND KINDA 252 24 776 634 255 28 749 643 275 28 107 701
ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING 3 942 788 664 692 3 911 801 752 215 3 922 1 160 623 633
ÖSTERGÖTLAND MJÖLBY 1 020 109 596 877 1 047 109 683 982 1 078 117 501 712
ÖSTERGÖTLAND MOTALA 1 731 225 863 212 1 800 220 320 707 1 787 238 268 239
ÖSTERGÖTLAND NORRKÖPING 5 817 1 342 860 756 5 760 703 111 144 5 809 837 429 838
ÖSTERGÖTLAND SÖDERKÖPING 432 58 686 655 437 61 968 686 444 67 191 676
ÖSTERGÖTLAND VADSTENA 251 44 236 341 259 47 263 767 267 46 685 504
ÖSTERGÖTLAND VALDEMARSVIK 363 65 084 139 343 47 959 192 370 70 697 348
ÖSTERGÖTLAND YDRE 79 18 071 125 73 16 303 522 80 16 750 541
ÖSTERGÖTLAND ÅTVIDABERG 396 34 039 305 425 42 134 029 464 46 210 815
ÖSTERGÖTLAND ÖDESHÖG 288 36 173 179 289 40 006 865 279 41 593 424
ÖSTERGÖTLAND TOTALT 15 639 2 937 708 173 15 658 2 246 898 690 15 841 2 801 781 514
LÄN SAKNAS* KOMMUN SAKNAS* 81 824 7 416 074 841 78 206 7 101 384 616 81 659 8 014 954 406
TOTALT   423 721 65 049 386 738 418 530 62 023 683 256 427 417 67 458 596 431

* Län/Kommun saknas utgörs av

Gäldenärer som saknar känd adress, dödsbon
Gäldenärer med skyddade personuppgifter
Gäldenärer med utländsk adress, gäldenärer med konstruerade personnummer sk. ”samordningsnummer

Källa: Kronofogden

Kategorier
Bra att veta Nyheter Personer

Ekonomisk trygghet – Kronofogden stödjer projekt

Kronofogden finansierar tio forskningsprojekt om ekonomisk trygghet

Kronofogden satsar 1,5 miljoner kronor på 10 forskningsprojekt om ekonomisk trygghet. Projekten handlar bland annat om ungdomars överskuldsättning, skuldsaneringslagen och tvångsförsäljningar av bostadsrätter. Projekten drivs vid Ersta Sköndal högskola, Högskolan Dalarna, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet samt Örebro universitet.

– För att öka kunskapen om bland annat överskuldsättning satsar vi till att börja med sammanlagt 1,5 miljoner kronor på 10 projekt. De 10 planeringsbidragen ska användas för att utforma forskningsansökningar hos forskningsfinansiärer som till exempel FAS eller Vetenskapsrådet, säger Lena Bäcker, verksamhetschef på Kronofogden.

Följande 10 projekt finansieras med 150 000 kronor vardera (namngiven person är huvudsökande):

  • Laura Ervo, Örebro universitet, Skuldsaneringslagens effektivitet
  • Stina Fernqvist, Uppsala universitet, Barnvräkningar och föräldrar med kognitiva svårigheter – möjligheter till ökad myndighetssamverkan?
  • Christian Kullberg, Högskolan Dalarna, Kön och skuld – Budget- och skuldrådgivares arbete med kvinnor och män med skuldproblematik
  • Stefan Larsson, Lunds universitet, Överskuldsättning hos unga i det digitala samhället
  • Therese Nilsson, Lunds universitet, Hälsoeffekter av låg inkomst, överskuldsättning och försörjningsstöd
  • Lisbeth Sandvall, Linnéuniversitetet, I skuldsaneringens skugga – en studie av ekonomisk trygghet relaterat till överskuldsättningsproblemens hantering, karaktär och långsiktiga effekter
  • Johanna Schiratzki, Ersta Sköndal högskola, Barns försörjning i ett holistiskt perspektiv
  • Sten-Åke Stenberg, Stockholms universitet, Tvångsförsäljningar av bostadsrätter och egnahem
  • Hugo Stranz, Stockholms universitet, På välfärdsstatens bakgård – om arbetsmarknadsförankring, inkomster och socialbidragstagande bland ensamstående mödrar
  • Per-Anders Tengland, Malmö högskola, Överskuldsättning: Från mikro- till makrokunskap om en form av utanförskap

Kronofogden fick in sammanlagt 36 ansökningar. Ansökningarna har bedömts av Kronofogdens vetenskapliga råd, lett av Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, och beslut har fattats av rikskronofogden.

Insatsen är en del av en större satsning på forskning på temat ekonomisk trygghet som Kronofogden inlett i samarbete med Lunds universitet. Inom Kronofogden genomförs till exempel forskning av fyra så kallade industridoktorander, vilket innebär att fyra anställda vid myndigheten på deltid forskar kring den egna verksamheten.

Källa: Kronofogden

Kategorier
Bra att veta Nyheter Personer

Tredjelandsmedborgare – Nya regler om anställning

Den som anställer tredjelandsmedborgare ska från 1 augusti meddela Skatteverket

Från den 1 augusti måste arbetsgivare meddela Skatteverket när de anställer en tredjelandsmedborgare, det vill säga en person som är medborgare i ett annat land än EU-land, EES-land eller Schweiz. Detta till följd av ett EU-direktiv som blir svensk lag vid halvårsskiftet.

Förändringarna i lagstiftningen medför att arbetsgivare ska rapportera till Skatteverket när de anställt en tredjelandsmedborgare. Rapporteringen ska göras senast den tolfte i månaden efter den kalendermånad då anställningen påbörjats. En tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en EU/EES-medborgare eller till en medborgare i Schweiz berörs dock inte av de nya reglerna. Det gör inte heller en tredjelandsmedborgare som samtidigt är medborgare i ett EU-land, EES-stat eller Schweiz, det vill säga har dubbelt medborgarskap.

Skatteverket kommer att ta emot, registrera och sedan lagra anmälningarna. Uppgifterna kommer inte användas i beskattningsverksamheten. Det är bara polisen och Rikspolisstyrelsen som kommer att kunna begära ut uppgifterna.

De nya reglerna gäller för alla nya anställningar som sker den 1 augusti 2013 eller senare, men inte för personer som redan är anställda före det datumet.

Direktivet innebär även att arbetsgivaren, innan anställningen påbörjas, måste kontrollera att tredjelandsmedborgaren har arbets- och uppehållstillstånd i Sverige. Arbetsgivaren ska också spara en kopia på handlingen så länge anställningen pågår och minst tolv månader efter att den har upphört.

En arbetsgivare som anställer en tredjelandsmedborgare som inte har rätt att vistas i Sverige kan få betala en sanktionsavgift och kan också förlora rätt till alla offentliga bidrag och stöd under fem års tid.

Migrationsverket kommer under juli månad att publicera allmän information för den som ska anställa på www.migrationsverket.se.

Kategorier
Nyheter

ROT / RUT Intresset för rot / rut fortsätter öka

Fortsatt ökning för rot / rut

Intresset för rot / rut fortsätter att öka. 14 procent fler köpte ruttjänster under första halvåret i år jämfört med samma period i fjol, och sammanlagt betalade staten ut 8,1 miljarder kronor i skattereduktion för rot / ruttjänster. Skatteverket utvidgar nu sina kontroller av rot / rut, från att tidigare ha haft fokus på utförarna till att också omfatta köparna.

Skatteverket betalade ut cirka 300 miljoner kronor mer i skattereduktion för utförda rot / rutarbeten under första halvåret 2013, jämfört med motsvarande period förra året. Rutavdraget har den största procentuella ökningen, medan rotavdraget ligger kvar på en stabil nivå.

Rot står fortfarande för den överlägset största andelen av skattereduktionen

– drygt 6,9 miljarder kronor. Det beror dels på att fler köper rottjänster, dels på att prislappen för rotarbete i regel hamnar högre än för rutarbete.

Det är viktigt att komma ihåg att köparen av rot / ruttjänster har ett stort ansvar för att villkoren för att få rot / rutavdrag är uppfyllda. Om villkoren inte är uppfyllda kan köparen bli återbetalningsskyldig.

– Som köpare är det viktigt att spara kvitto eller faktura och se till att det tydligt framgår hur stor arbetskostnaden respektive materialkostnaden är, säger Pia Blank Thörnroos.

Hittills har Skatteverket lagt störst vikt vid att kontrollera dem som utför rot / rutarbeten, det vill säga företagen. Men framöver kommer fokus också att ligga på att informera och kontrollera köparna av dessa tjänster.

Med rotarbete menas reparation och underhåll, ombyggnad och tillbyggnad. Till rutarbete räknas bland annat hushållsarbete såsom städning, klädvård, enklare trädgårdsarbete samt barnpassning. Skattereduktionen är 50 procent av arbetskostnaden, med ett maxbelopp på 50 000 kronor per person och år.

Statistik uppdelad per län och kommun

Kategorier
Bra att veta Nyheter Personer

Skatteåterbäring, nu kommer den!

Nu kommer skatteåterbäringen

Skatteåterbäring – många har väntat!

Nu börjar utbetalningen av till de 897 318 personerna som ska dela på 6,2 miljarder kronor i skatteåterbäring i augusti. Något fler, 912 590 personer, får samtidigt besked om kvarskatt.

Deklarationerna för de som lämnat sin deklaration på papper är nu till största delen färdigbehandlade. Några personer vars deklarationer har tagits ut för gransking, och som ännu inte är klara, kommer inte att få sina pengar nu i augusti.

­– Utbetalningarna av skatteåterbäringen påbörjas under veckan. Senast fredagen den 9 augusti ska man ha fått in pengarna på sitt bankkonto, säger Susanna Svensson, verksamhetsutvecklare på Skatteverket. För de som inte anmält bankkonto kommer utbetalningskorten att nå mottagarna en vecka senare.

De som ska betala kvarskatt får också sina slutskattebesked den här veckan. Det är 912 590 personer som ska betala knappt 6,4 miljarder kronor senast den 12 november i år.

– Den som har en e-legitimation kan själv logga in i Skatteverkets e-tjänst och se hur stor skatteåterbäringen eller kvarskatten blir, berättar Susanna Svensson.

Utbetalningarna i augusti är den andra av totalt fyra omgångar. Deklarationerna för utomlands bosatta och juridiska personer är färdiga först i december då de sista slutskattebeskeden skickas ut.

– Fler och fler e-deklarerar på internet och får därför sin skatteåterbäring redan i juni. Drygt 3,6 miljoner personer fick över 30 miljarder kronor i återbäring då. Det gör att färre får skatteåterbäring nu i augusti, tillägger Susanna Svensson.

Om återbäringen är mindre än 2000 kronor, och inget konto har anmälts, skickas inget utbetalningskort utan pengarna sparas på skattekontot. Den som vill ha ut sina pengar måste då själv begära att pengarna ska betalas ut, antingen med hjälp av e-tjänsten ”Skattekonto” eller genom att kontakta det lokala skattekontoret eller Skatteupplysningen.

Till redaktionen: Läns- och kommunsiffror kommer att presenteras så snart siffrorna sammanställts, sannolikt i mitten av vecka 32, genom uppdatering i detta pressmeddelande.

Se hur mycket du får tillbaka eller ska betala i e-tjänsten Skattekonto

Viktiga datum för olika betalningstillfällen

Information om inbetalning av kvarskatten

Kategorier
Nyheter

Medelinkomst i Sverige för män och kvinnor

Medelinkomst i Sverige för män och kvinnor.

Statistiska centralbyrån har sammanställt statistik över medelinkomst bland män och kvinnor i Sverige. Publiceringsdatum 2013-01-24.

Sammanräknad förvärvsinkomst 2011 (medelinkomst inkl 0), för befolkningen
16 år och äldre. Tusental kronor
Region Medelinkomst, tusental kronor
               Kvinnor                    Män
Norrland

199,3

261,1

Stockholms län

241,8

327,4

Övriga Sverige

197,2

267,9

Riket

207,2

279,8

Gävleborgs län

193,8

261,6

Västernorrlands län

202,6

266,3

Jämtlands län

197,7

240,5

Västerbottens län

198,3

257,7

Norrbottens län

203,9

269,2

Gävleborgs län
Bollnäs

188,8

240,3

Gävle

201,9

276,6

Hofors

195,9

262,2

Hudiksvall

195,1

259,6

Ljusdal

183,3

236,4

Nordanstig

180,2

233,8

Ockelbo

184,1

247,4

Ovanåker

180,6

242,4

Sandviken

193,7

279,2

Söderhamn

187,2

247,6

Västernorrlands län
Härnösand

201,3

249,1

Kramfors

189,7

236,8

Sollefteå

189,2

232,6

Sundsvall

213,1

279,4

Timrå

197,6

265,0

Ånge

187,2

242,3

Örnsköldsvik

198,4

279,2

Jämtlands län
Berg

179,6

215,0

Bräcke

184,5

217,6

Härjedalen

186,2

228,6

Krokom

203,4

246,2

Ragunda

179,2

230,1

Strömsund

182,8

217,9

Åre

195,0

231,8

Östersund

206,9

255,4

Västerbottens län
Bjurholm

168,5

223,7

Dorotea

179,8

225,7

Lycksele

197,6

252,6

Malå

187,0

261,6

Nordmaling

186,4

247,5

Norsjö

180,8

242,6

Robertsfors

190,7

242,8

Skellefteå

197,3

266,5

Sorsele

181,0

212,5

Storuman

187,4

238,5

Umeå

205,8

262,5

Vilhelmina

179,2

216,4

Vindeln

182,9

243,0

Vännäs

193,3

262,6

Åsele

179,7

218,1

Norrbottens län
Arjeplog

193,1

237,5

Arvidsjaur

195,0

253,7

Boden

201,7

258,7

Gällivare

216,5

303,2

Haparanda

184,7

213,1

Jokkmokk

191,8

242,9

Kalix

198,6

251,9

Kiruna

223,4

317,4

Luleå

210,1

272,0

Pajala

184,7

234,6

Piteå

199,4

277,7

Älvsbyn

182,3

248,7

Överkalix

190,4

228,5

Övertorneå

183,8

217,3

Kategorier
Nyheter

Aktiebolag – vad innebär bolagsformen?

Vad innebär bolagsformen Aktiebolag?

Aktiebolag i Sverige (förkortas AB) är en ursprungligen engelsk bolagsform som utmärks av att samtliga ägare saknar personligt ansvar för företagets förbindelser, att antalet delägare är obegränsat samt att det krävs ett signifikant insatskapital, så kallat aktiekapital.

I Sverige regleras aktiebolag i aktiebolagslagen (2005:551), som ersatte 1975 års lag.

Kort historik

Genom Kongl. Förordning om lag om aktiebolag d. 6 Okt 1848 tillkom Sveriges första aktiebolagslag. Denna lag, som var influerad av fransk rätt, bestod av endast 15 paragrafer som framför allt reglerade formerna för bolagets bildande, stadfästande och upplösning. Lagen föreskrev att bolagsordningen måste stadfästas av Konungen för att aktieägarna skulle njuta frihet från personligt ansvar. Eftersom lagen inte innehöll något direkt förbud att bilda aktiebolag utan stadfästelse, bildades efter lagens tillkomst ganska många osanktionerade aktiebolag. I vad mån och under vilka förutsättningar som aktieägarna i sådana aktiebolag svarade för bolagets förpliktelser var dock oklart.

1848 års lag gällde i knappt 50 år och ersattes av lag om aktiebolag den 28 juni 1895. Denna lag var mer påverkad av tysk rätt än fransk och innebar en övergång till ett klart normativsystem. I lagen upptogs ett antal regler om hur bolag skulle bildas och vad bolagsordningen skulle innehålla. Vidare innehöll lagen bl.a. föreskrifter om inbetalning, ökning och nedsättning av aktiekapitalet, om reservfond, vinstutdelning, bolagsstämma, styrelse och firmateckning.

1895 års lag kom att få en mycket kort giltighetstid. Omkring det förra sekelskiftet framställdes från olika håll, däribland i riksdagsmotioner och riksdagsskrivelser, önskemål om ändringar i lagen, bl.a. i syfte att ge allmänheten bättre skydd mot osunda bolagsföretag, att förskaffa aktieägarna större trygghet mot att styrelsen missbrukade sin ställning och att åstadkomma skydd för minoriteten i aktiebolag mot förtryck från majoritetens sida. Med anledning därav tillsattes redan 1905 en kommitté med uppdrag bl.a. att utarbeta förslag till ny aktiebolagslag. Kommittén avgav sitt förslag år 1908 och på grundval av detta tillkom 1910 års aktiebolagslag. Lagen är i stora delar märkbart påverkad av tysk rätt. Den betydelse som den tyska rätten hade under förarbetena till 1910 års lag framgår också av att den tyska rätten fått det ojämförligt största utrymmet i den redogörelse för utländsk lagstiftning som bilagts utredningsförslaget.

I samband med den s.k. Kreugerkraschen, då Kreuger-koncernen bröt samman och det svenska moderbolaget Kreuger & Toll AB gick i konkurs 1932, blottades en rad brister i aktiebolagslagen. Under förarbetena till en ny aktiebolagslag att ersätta ABL 1910, spelade erfarenheterna från Kreugerkraschen en stor roll. Utredningsarbetet bedrevs i samråd med representanter för Danmark, Finland och Norge men när finska vinterkriget och andra världskriget avbröt samarbetet fortsatte Sverige på egen hand. Den svenska lagberedningen lade fram sitt förslag 1941 och den 1 januari 1948 trädde en ny aktiebolagslag av den 14 september 1944 i kraft. Lagen innebar en kraftig skärpning bl.a. av reglerna om formerna för bolagsbildningen och om publicitet avseende bolaget och de kapitalinsatser som skall göras. Beträffande bolagsorganen reglerades för första gången verkställande direktören, med en kompetens- och ansvarsfördelning mellan denne och styrelsen. Karakteristiskt för denna lag är dess stora omfattning och detaljrikedom.

Nästa aktiebolagslag, 1975 års lag, tillkom efter ett omfattande samnordiskt utredningsarbete, bl.a. i syfte att främja näringslivet i Norden, fördjupa den nordiska rättsgemenskapen och underlätta möjligheten att vid en eventuell internationell harmonisering av aktiebolagsrätten hävda nordiska synpunkter och intressen. Den svenska aktiebolagsutredningens arbete utmynnade i ett lagförslag, SOU 1971:15, som till mycket stora delar var lika förslagen i övriga nordiska länder, såväl till innehåll som till form. Utöver syftet att harmonisera den nordiska aktiebolagsrätten, präglades utredningens förslag av vissa andra riktlinjer. Bland dessa ingick att förenkla och skära ner lagens formalitets- och publicitetsregler. Vad beträffar maktbalansen mellan bolagsstämma och bolagsledningen förstärktes i vissa delar bolagsledningens ställning, bl.a. infördes bestämmelser att vinstutdelning och kapitalåterbäring vid nedsättning av aktiekapitalet inte får ske med större belopp än styrelsen medger.

Som anges inledningsvis ersattes 1975 års lag den 1 januari 2006 av 2005 års lag, aktiebolagslagen (2005:551).

Aktiebolag som organisationsform

Ett aktiebolag kännetecknas av att ägarna har ett begränsat ansvar för bolagets verksamhet. En aktieägare riskerar i princip bara sitt inbetalda kapital och är i övrigt skyddad. Detta skall dock inte förväxlas med styrelseledamöter och VD som däremot har ett långtgående ansvar för bolagets verksamhet. Såväl civilrättsligt gentemot bolaget och (under vissa ytterligare förutsättningar) gentemot aktieägare och andra tredje män, som straffrättsligt om de skulle begå brott i bolaget. Aktieägarna röstar varje år på bolagsstämman i frågan om styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet för det gångna året.

Aktiekapital

Svenska privata aktiebolag har krav på ett lägsta aktiekapital om 50 000 kronor (från och med 1 april 2010). Det är den minsta insats aktieägarna måste göra för att bilda ett aktiebolag. För ett publikt aktiebolag är det lägsta aktiekapitalet 500 000 kronor. Det finns ingen övre gräns och ett aktiebolag kan alltså ha hur stort aktiekapital som helst.

Aktiebolagsformen ger en garanti gentemot omvärlden att det finns ett aktiekapital i botten som ger bolaget finansiell stadga. Aktiekapitalet utgör bundet eget kapital och det är strängt reglerat hur detta kapital får användas. Om det egna kapitalet understiger hälften av bolagets registrerade aktiekapital måste en så kallad kontrollbalansräkning upprättas. Om den visar att minst halva aktiekapitalet verkligen är förbrukat måste styrelsen kalla till extra bolagsstämma så att ägarna kan besluta om bolaget skall försöka återställa aktiekapitalet eller om bolaget skall likvideras. Annars kan styrelseledamöterna bli personligt ansvariga för de skulder bolaget drar på sig.

Privata och publika aktiebolag

I Sverige skiljer man på privata och publika aktiebolag (en:public company). Endast publika aktiebolag får sprida sina aktier till allmänheten, notera aktier på en svensk eller utländsk aktiebörs eller någon annan organiserad marknadsplats. Publika aktiebolag måste ha minst 500 000 kronor i aktiekapital samt beteckningen (publ.) efter firmanamnet. Det finns även skarpare krav vad gäller tillsättning av styrelseledamöter, styrelsens och VD:s informationsplikt gentemot aktieägare med mera. I ett publikt AB får styrelsens ordförande och VD inte vara samma person. Ett privat aktiebolag hade fram till 1:a april 2010 krav på ett minimikapital om 100 000 kronor. Från och med 1:a april 2010 sänktes kravet på aktiekapital från 100 000 kr till 50 000 kr.

Juridisk person

Ett aktiebolag är en juridisk person och kan därför till exempel ingå avtal, äga tillgångar, ådra sig skulder, ha anställda, bli stämt inför domstol. Bolaget företräds av sin styrelse, av utsedda firmatecknare eller av VD. Även anställda kan genom sin ställning i bolaget företräda det på grund av ställningsfullmakt.

Skattesubjekt

Ett aktiebolag är ett eget skattesubjekt som är skyldigt att deklarera för sina inkomster och betala skatt på sina vinster.

Det här gör att skiljelinjen mellan ett bolag och dess ägare är mycket tydlig. Till och med i det minsta aktiebolag, där samma person är ägare, styrelseledamot och enda anställd, är man just anställd i sitt aktiebolag precis som vilken annan anställd som helst. Det kan dock finnas begränsningar för den som är anställd i det företag han eller hon äger. I Sverige får exempelvis en ägare inte låna pengar av sitt eget företag.

Styrning

Ett aktiebolag styrs av tre beslutande organ på olika nivåer, nämligen bolagsstämman, styrelsen och – i förekommande fall – verkställande direktören. Till dessa tre bolagsorgan kommer ett fjärde kontrollerande organ, nämligen revisorerna.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är aktiebolagets högst beslutande organ och utgörs av de aktieägare, som efter kallelse som skett enligt aktiebolagslagen, samlats till bolagsstämma. Årsstämma benämns den ordinarie bolagsstämma som skall hållas en gång per år, då aktieägarna beslutar om de viktigaste frågorna för bolaget. På årsstämma behandlas bland annat fastställelse av årsredovisning för föregående verksamhetsår samt fråga om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen. Andra frågor som behandlas av en årsstämma kan vara val av styrelse och revisor(er), utdelning till aktieägarna samt ändringar i bolagsordningen. Det kan även finnas andra frågor av särskild betydelse för bolaget som beslutas på stämman. Extra bolagsstämma kan hållas när som helst under året om man behöver besluta i frågor som inte kan vänta till nästföljande årsstämma.

Styrelse

Styrelsen ansvarar för bolagets förvaltning och organisation under räkenskapsåret. En av styrelsens viktigare uppgifter är att utse bolagets VD. Hur styrelsen utses stadgas i bolagsordningen. Styrelsen väljs vanligen av bolagsstämman. Bolagsordningen kan även stadga att styrelsevalet skall beredas av en valberedning, något som blir mer och mer vanligt i större bolag, och föreskrivs i Svensk kod för bolagsstyrning. Valberedningen föreslår bl.a. antal styrelseledamöter, namn på ledamöterna och arvode, för beslut på stämman.

Styrelsen skall enligt lag utarbeta en arbetsordning. som beskriver hur styrelsearbetet skall bedrivas och fördelas mellan respektive ledamot och eventuell VD, samt i förekommande fall en instruktion till VD, s.k. VD-instruktion. Styrelsen ansvarar kollektivt för bolagets förvaltning, vilket innebär att varje ledamot måste ta ett stort ansvar för att vara insatt även i frågor som ledamoten inte själv handlägger. I styrelsen har varje ledamot en röst. Om man blir nedröstad i en omröstning kan man reservera sig mot beslutet, vilket innebär att man i protokollet noterar att ledamoten röstade mot beslutet och anför skälen för detta. Detta kan få stor betydelse i ansvarsfrågor, för hur bolagsstämman väljer att rösta när det gäller ansvarsfrihet för styrelsen samt vid eventuell brottsutredning.

Styrelsens ordförande har ett särskilt ansvar för styrelsearbetet, bland annat genom att tillse att alla frågor behandlas och kommer till beslut samt att kalla ledamöterna till styrelsens sammanträden.

Verkställande direktör (VD)

VD tillsätts av styrelsen och ansvarar för bolagets löpande förvaltning. VD har enligt lag rätt att besluta om löpande förvaltningsåtgärder. I övrigt är det styrelsen som avgör vilken beslutanderätt VD skall ha. Detta beskrivs i bolagets arbetsordning.

VD har ett stort ansvar för bolaget och har därför lagenlig rätt att deltaga på styrelsemöten (förutom vid handläggning av vissa frågor, som rör honom själv som till exempel lön eller annan ersättning. Han har rätt att få avvikande uppfattning noterad till protokollet även om han eller hon inte sitter i styrelsen.

Privata aktiebolag behöver inte utse VD. Publika aktiebolag skall ha en VD, som inte samtidigt kan vara styrelsens ordförande.

Revisor(er)

Den ordinarie bolagsstämman utser en eller flera revisorer som för ägarnas och statens räkning granskar bolagets räkenskaper och årsredovisning och kontrollerar styrelsens och VD:s förvaltning av bolaget. Revisorn skriver en revisionsberättelse till årsredovisningen och skall där tillstyrka eller avstyrka bolagets resultat- och balansräkningar, samt föreslå om årsstämman kan till- eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören.

Revisorer i aktiebolag är numera skyldiga att rapportera till polis och åklagare om de misstänker ekonomisk brottslighet i bolaget. I vissa fall skall även revisionsberättelsen insändas till Skatteverket, till exempel om bolaget inte har fullgjort sin skyldigheter vad gäller redovisning och betalning av skatter och avgifter.

Från och med den 1 november 2010 behöver mindre aktiebolag inte ha en revisor. Förutsättningarna är att antalet anställda är maximalt tre eller att balansomslutningen är mindre än 1,5 miljoner kronor eller att nettoomsättningen är lägre än 3 miljoner kronor. Når företaget upp till minst två av gränsvärdena måste en revisor väljas. Kravet att skicka in årsredovisningen till Bolagsverket finns fortfarande kvar även för bolagen som väljer att inte ha någon revisor.

Aktier

Den som äger en aktie i ett aktiebolag äger en andel av bolaget. Aktier har därför ett antal egenskaper och nyckeltal kopplade till sig.

Kvotvärde

Kvoten mellan ett aktiebolags aktiekapital och antalet utestående aktier kallas numera för kvotvärde. Tidigare benämndes kvoten nominellt belopp. I och med den nya Aktiebolagslagen (2005:551), som infördes 2006-01-01, togs begreppet nominellt belopp bort. I bolagsordningen behöver inte heller längre det nominella beloppet anges. Istället skall lägsta och högsta antal aktier anges, samt storleken på aktiekapitalet.

Aktieslag

Huvudregeln är att alla aktier har lika rätt. Aktier kan emitteras i olika aktieslag. Oftast benämns dessa A- och B-aktier. Det som skiljer olika aktieslag åt är normalt det så kallade röstetalet, det vill säga hur många röster varje aktie berättigar till på bolagsstämman men det kan också finnas andra skillnader. Preferensaktier kan ge företräde till utdelning.

B-aktier är normalt röstsvagare än A-aktier (men har samma nominella belopp). Ett företag som behöver ta in nya pengar och sprida ägandet men ändå vill behålla röstmajoriteten kan emittera röstsvagare B-aktier.

Vinst per aktie

Vinsten i ett bolag kan enkelt divideras med antalet utestående aktier och man får då ett nyckeltal, vinst per aktie, som är lättare för en aktieägare att relatera till än den totala vinsten.

Utdelning per aktie

Bolagsstämman kan besluta att dela ut en del av vinsten till aktieägarna. När den totala utdelningen är beslutad dividerar man detta belopp med antalet aktier och får en utdelning per aktie. Det är detta belopp som varje aktieägare får i utdelning för var och en av sina aktier.

P/E-tal

P/E-talet (en:price / earnings, det vill säga aktiekurs dividerat med vinst per aktie) ger en kvot som talar om hur många gånger den uppvisade vinsten per aktie som aktien kostar.

Om en aktie har en kurs på 200 kronor och förra årets vinst blev 10 kronor per aktie så har aktien P/E 20. Om aktien istället kostar 10 kronor så är P/E 1.

P/E-talet ger en fingervisning om hur högt eller lågt värderad en aktie är i förhållande till den faktiskt uppvisade vinsten. Men det finns många andra faktorer som påverkar en aktiekurs, till exempel bolagets tillväxt.

Utdelning

Ett aktiebolag kan dela ut vinst till aktieägarna genom utdelning. Före ikraftträdandet av 2005 års aktiebolagslag fanns en tvingande regel att minst 10 % av nettovinsten skall sättas av i en så kallad reservfond, till dess att reservfonden uppgår till minst 20 % av aktiekapitalet. Denna regel är nu avskaffad men reservfonden finns kvar i flertalet bolag.

Det bundna egna kapitalet (i första hand aktiekapitalet) får aldrig delas ut till aktieägare utan kan endast tas i anspråk efter förluster, genom nedsättning av aktiekapitalet eller upplösning av bolaget genom likvidation eller efter konkurs.

Källa: Wikipedia

Kategorier
Bra att veta Integritet Kreditinformation Personer

Anonym upplysning – Vem får reda på att jag sökt?

Anonym upplysning

Finns det något som ”Anonym upplysning”? Om du som användare söker information på merinfo.se är det normalt sett anonymt, även som inloggad medlem är dina sökningar anonyma. Merinfo.se loggar endast denna information i syfte att förbättra tjänsten för våra användare.

Vid köp av en kreditupplysning kan det skickas ut ett brev, e-mail eller SMS till personen som frågan avser. Detta gäller endast vid köp av upplysning på privatpersoner, enskilda firmor samt handels- och kommanditbolag. I alla övriga fall är sökningar helt anonyma.

Den som köper en personupplysning, dvs. en upplysning om en privatperson, måste alltid ha ett legitimt behov av upplysningen.

I kopian, som skickas till den omfrågade, anges också vem som har beställt upplysningen.

merinfo.se är det enkelt att komma igång och göra kreditupplysningar, allt som krävs är att du som medlem fyller på ett saldo och sedan är det fritt fram att söka kreditinformation på företag och privatpersoner.

Var observant med att i vissa fall skickas omfrågadkopia ut till personen du söker på.

Kategorier
Kändisar Personer

Medieprofilerna tjänar storkovan

En artikel i Veckans Affärer skriver om att medieprofilerna tjänar storkovan, vi har sammanställt artikeln och kompletterat med intressanta länkar och kan inte annat än att hålla med om att medieprofilerna tjänar storkovan, minst sagt!

Medieprofilerna tjänar storkovan – Pratshowstjärnan Fredrik Skavlan är ohotad etta på listan över svenska mediemiljonärer

– han kan plocka ut en miljon för varje fredagskväll i rutan.

Sveriges meste programledare är norske Fredrik Skavlan, vars populära talkshow med kända gäster sänds i både Norge och Sverige. Han drar också in miljoner på föredrag och andra kringaktiviteter, vilket syntes under det år hans program inte sändes och han ändå redovisade inkomster på över 4 miljoner kronor.

Produktionsbolaget Monkberry, där Fredrik Skavlan är storägare, omsatte motsvarande 61,5 miljoner svenska kronor förra året. Vinsten var 14,9 miljoner kronor. Norska Dagens Näringsliv värderar Fredrik Skavlans del av bolaget till 50 miljoner.

Dessutom omsatte moderbolaget Fredrik Skavlans AS motsvarande 9,3 miljoner, med en vinst på nära 7 miljoner. Han har också ett svenskt bolag, Fredrik Skavlan AB, som omsatte 7,7 miljoner med ett rörelseresultat på 5,2 miljoner.

Fredrik Skavlan AB på Merinfo.se

Totalt tog Fredrik Skavlan ut 25 miljoner kronor under 2011.

En annan som förvaltat sina intäkter klokt är programledaren Peter Settman. För några år sedan toppade han listan över mediekändisars intäkter, då han 2009 redovisade en vinst på 13 miljoner kronor. Redan 20 år gammal, för ett kvarts sekel sedan, startade han produktionsbolaget Baluba, som han 2009 sålde för hela 92 miljoner. Han har varit delaktig i svenska tv-program som ”Hey baberiba”, ”Dansbandskampen”, ”Sommarkrysset”, ”Partaj”, Grammisgalan och Melodifestivalen.

Peter Settman på Merinfo.se

Live Nation och Blixten & Co tjänar stora pengar på Melodifestivalen, liksom dess general Christer Björkman, som styr festivalen med järnhand. Hans bolag Christer Björkman Artistproduktion AB har de senaste åren omsatt mellan 1,3 och 2 miljoner kronor per år.

Christer Björkman på Merinfo.se

Christer Björkman Artistproduktion AB

Intäkterna från Melodifestivalen uppgår till cirka 30 miljoner och omsättningen är över 100 miljoner kronor normala år. I år arrangeras dessutom Eurovisionsfinalen i Sverige, efter Loreens fantastiska vinst med ”Euphoria” förra året.

”Loreen” på Merinfo.se

Sofi Fahrman är Sveriges kanske mest kända bloggare, på Aftonbladet och med den egna bloggen Sofis snapshots. Hon redovisade 2011 en vinst på 1,4 miljoner kronor och en omsättning på drygt 3 miljoner kronor. Hon skriver träningsböcker och romaner, till stor del om sitt eget liv, och är kreativ chef för Aftonbladets modebilaga Sofis Mode. Dessutom gör hon reklam, bland annat för mjällschampo.

Sofi Fahrman på Merinfo.se

SOFI AB på Merinfo.se

Sveriges mest lästa bloggare är Kenza Zouiten, med 55 miljoner unika besökare. Hon har sagt att hon kan dra in över 200 000 kronor i månaden bara från reklam på sin blogg. Hon redovisade en inkomst för 2011 på 2,4 miljoner kronor, 1 miljon mer än Sofi Fahrman. Också Isabella ”Blondinbella” Löwengrip har dragit in miljoner på att blogga.

Kenza Zouiten på Merinfo.se

Isabella Löwengrip på Merinfo.se

Felix Herngren är komiker, tv-underhållare, skådespelare, manusförfattare och regissör. Han är känd för humorfigurerna Dan Bäckman och Papi Raul liksom succén ”Solsidan” och flera hyllade reklamfilmer. Han var också med och skapade ”Vem kan slå Filip och Fredrik?”. I höstas var han i blåsväder, efter att ha avslöjats för skatteplanering, något han lovade upphöra med, efter att också ha bett om ursäkt.

Felix Herngren på Merinfo.se

Felix Herngrens 9 bolag

På tio år har hans bolag omsatt omkring 170 miljoner kronor, enligt Resumé. En del av pengarna placerades i ett bolag i det forna skatteparadiset Cypern. Efter avslöjandet likviderade han det bolaget, vilket han nog är glad över i dag, efter att krislandet nyligen beslagtog stora delar av sparande över 100 000 euro på konton i landet. I den senaste årsredovisningen från moderbolaget Felix Herngren AB hade Cypernbolaget nämligen tillgångar på närmare 23 miljoner kronor …

Filip Hammar och Fredrik Wikingsson är mer kända ihop än var för sig, som ”Filip och Fredrik”. Inkomsterna lägger de dock i separata bolag, som senaste fem åren omsatt från ett par upp till nära 10 miljoner kronor per år. Vardera.

Fredrik Wikingsson på Merinfo.se

Duon har ägnat sig åt allt från författande till turnéer, men drar in mest pengar på tv-succéer som ”High Chaparall”, ”100 höjdare”, ”Grattis världen”, ”Boston tea party” och ”Vem kan slå Filip och Fredrik?”. Mest pengar omsattes året de sålde produktionsbolaget Stockholm-Köpenhamn.

Filip Hammar har själv sagt:

”Vi tjänar svinbra med pengar!”

Rikast är så klart mediebolagens ägare. Cristina Stenbeck och inte minst delar av familjen Bonnier sitter på enorma förmögenheter. Också en del höga mediechefer tjänar mångmiljonbelopp och har dragit in tiotals miljoner kronor i löner och ersättningar de senaste åren, bland dem MTG-chefen Manfred Aronsson, damtidningsdrottningen Amelia Adamo, tidigare Bonnierdirektören Bengt Braun, TV4-chefen Casten Almqvist och Bonniers dagstidningsboss Gunilla Herlitz.

Manfred Aronsson på Merinfo.se

Amelia Adamo på Merinfo.se

Bengt Braun på Merinfo.se

Casten Almqvist på Merinfo.se

Gunilla Herlitz på Merinfo.se

Bland programledare med miljoninkomster de senaste åren hittar man Kattis Ahlström, Fredrik Lindström, Kristian Luuk och större delen av Killinggänget, med Henrik Schyffert, Johan Rheborg och inte minst Robert Gustafsson, som i det bolag han äger ihop med sin hustru har tillgångar på nära 40 miljoner kronor.

Kattis Ahlström på Merinfo.se

Fredrik Lindström på Merinfo.se

Kristian Luuk på Merinfo.se

Henrik Schyffert på Merinfo.se

Johan Rheborg på Merinfo.se

Robert Gustafsson på Merinfo.se

Många svenska mediekändisar tjänar stora pengar på föredrag. De kan få mellan 30 000 och 100 000 kronor beroende på popularitet. En av dem som får mest är Mark Levengood, författare och programledare, vars taxa uppges ligga runt 75 000 kronor.

Mark Levengood på Merinfo.se

Andra populära föredragshållare är komikern David Batra, journalisterna Stina Lundberg Dabrowski och Anna Mannheimer, samt komikern och skådespelaren Henrik Schyffert och hockeyexperten Niklas Wikegård.

David Batra på merinfo.se

Stina Lundberg Dabrowski på Merinfo.se

Anna Mannheimer på Merinfo.se

Niklas Wikegård på Merinfo.se

Av alla de sportkommentatorer som dragit in stora pengar de senaste åren, förutom Niklas Wikegård, kan nämnas Peter Jidhe, Arne Hegerfors och Patrick Ekwall, vars bolag Mr Exclusive in Sports AB, inte sällan har fakturerat 2-3 miljoner kronor per år.

Peter Jihde på Merinfo.se

Arne Hegerfors på Merinfo.se

Patrik Ekvall på Merinfo.se

Leif GW Persson är snart 70 år och syns flitigt i rutan. Kriminologiprofessorn är en framgångsrik författare och nyligen började 20th Century Fox tv-inspelningen av hans romansvit om karaktären Evert Bäckström – titeln blir ”Backstrom”. Pengarna har dock rullat in i många år. Bara förra året drog han in 6 miljoner kronor.

Leif Gustav Willy Persson på Merinfo.se

En av de unga medietalanger som spås tjäna stora pengar i framtiden är Gina Dirawi som i år ledde Melodifestivalens sex deltävlingar med Danny Saucedo. Redan som 18-åring började hon videoblogga hemma i Sundsvall. Hon utsågs 2012 till ”Årets kvinnliga programledare” på Kristallengalan och kunde ta ut en halv miljon kronor. Redan i år lär hon dra in flera miljoner …

Gina Dirawi på Merinfo.se

Daniel Saucedo Grzechowski på Merinfo.se

Det är Veckans Affärer som sammanställt artikeln och skrivit om att medieprofilerna tjänar storkovan, artikeln i sin helhet finns här

Kategorier
Bra att veta

Medlem – Förmåner för dig som medlem!

Bli medlem idag!

Visste du att som medlem på merinfo.se får du ännu bättre sökmöjligheter?

Som användare och medlem på merinfo.se kommer du alltid vara anonym om du så önskar. Inga uppgifter om dig som person eller företag loggas i syfte att kartlägga dina sökvanor kopplade till dig som person.

Vill du ha en roligare och bättre upplevelse av merinfo.se så registrera dig som medlem redan idag. Då får du inte bara tillgång till de senaste funktionerna och tjänsterna utan även följande fördelar:

  • Tillgång till fullständiga personnummer
  • VIP-status med tillgång till nya förbättrade funktioner före alla andra
  • Möjlighet att redigera din privata profil samt företagsprofil
  • Möjlighet att köpa till ekonomiskt information om både personer och företag till förmånliga priser.
  • Möjlighet att delta i våra tävlingar och utlottningar av fina priser.

Medlemskapet på Merinfo.se är kostnadsfritt!

Så fungerar det att bli medlem på Merinfo.se

Ange ditt personnummer, mobilnummer samt e-postadress här. Vi söker nu i vår databas för att se om telefonnumret är registrerat på det angivna personnumret.

Om ja, en pinkod på 4 siffror skapas och visas på skärmen, denna pinkod skickar du in till oss på nummer 711 20 med prefixet merinfo, till exempel merinfo 1234. (711 20 är ett gratisnummer men operatörens taxa tillkommer)

Ett bekräftelsemail skickas till den angivna e-postadressen med länk för att logga in samt välja ett lösenord.

Klart!

Om nej, ett underlag för att signera digitalt ett medlemskap sänds nu till den angivna e-postadressen. Klicka på länken i mailet och följ instuktionerna för en digital singering av medlemskapet.

Klart!

Kategorier
Bra att veta Kreditinformation Personer Skulder och anmärkningar

Skuldsanering – Hur fungerar skuldsanering?

Skuldsanering

Skuldsanering innebär att du som är svårt skuldsatt under vissa förutsättningar kan slippa betala hela eller delar av dina skulder. För att räknas som svårt skuldsatt ska du inte ha möjlighet att betala dina skulder inom överskådlig tid.

Såhär går det i korthet till:

  • Du ansöker hos Kronofogden genom att fylla i blanketten ”KFM 9150”.
  • Kronofogden utreder om du uppfyller kraven
  • Kronofogden fattar ett beslut om att inleda skuldsanering och skickar därefter ett förslag till dina fordringsägare på hur den ska gå till. I förslaget ingår alla skulder du har vid tiden för inledandet
  • Om du beviljas skuldsanering får du ett beslut av Kronofogden och vanligen en betalningsplan
  • Du betalar av dina skulder enligt betalningsplanen, vanligtvis under fem års tid. Om du redan lever på existensminimum när skuldsaneringen börjar kan du få ett beslut utan betalningsplan. Då betalar du inte av något på dina skulder
  • När avbetalningstiden är slut är du inte längre skyldig att betala något på de skulder. Du får inget besked skickat till dig när ärendet är avslutat

Viktigt att veta

Om du behöver råd och hjälp före, under eller efter skuldsaneringsperioden kan du vända dig till en budget- och skuldrådgivare i din kommun. Kundservice ger också utökat råd och stöd.

Om det sker en stor förändring av dina ekonomiska förutsättningar under skuldsaneringsåren är det viktigt att du kontaktar Kronofogden. Det finns en möjlighet att få villkoren för skuldsaneringen omprövade. Annars riskerar du att betalningsplanen förlängs eller upphör.

Undvik att dra på dig nya skulder under tiden. De nya skulderna ingår inte i skuldsaneringen och måste därför betalas helt och hållet. Kronofogden kan till exempel besluta om löneutmätning för de skulderna, vilket kan göra det svårt att följa betalningsplanen. Då riskerar du att fordringsägarna kräver att skuldsaneringen avbryts.

Skuldsaneringen avslutas fem år efter den dag som skuldsaneringsbeslutet fattades. Om det finns en betalningsplan som löper efter den dagen upphör skuldsaneringen istället samma dag som den sista inbetalningen ska göras.

Det är nästan omöjligt att få skuldsanering mer än en gång.

Kategorier
Bra att veta Personer

Betalningsanmärkning – Har jag några?

Betalningsanmärkning

En betalningsanmärkning är en anteckning hos kreditupplysningsföretagen om att någon inte har skött sina betalningar. Det är alltså inte Kronofogden som ger en betalningsanmärkning.

Kreditupplysningsföretag har register med ekonomisk information om personer och företag. Där registreras bland annat uppgifter om inkomst, om personen äger fastighet och även betalningsanmärkningar. Kreditupplysningsföretagen hämtar vissa av uppgifterna från Kronofogden.

En betalningsanmärkning kan t.ex. bero på att du överskridit bankkonton, tingsrätten meddelat en så kallad tredskodom, eller att du har en skuld eller flera hos Kronofogden. Uppgifterna finns kvar i kreditupplysningsföretagen olika länge. Vanligtvis finns uppgifter om en privatperson kvar i tre år och om juridiska personer i fem år.

Hur får du reda på om du har en betalningsanmärkning?
På merinfo.se kan du enkelt ta en personupplysning på sig själv för att ha full kontroll på vilken information som finns registrerad på dig hos kreditupplysningsbolagen samt hos Kronofogden.

Sekretess
Under vissa förutsättningar så kan du få sekretess på en skuld, det innebär att uppgiften inte längre är offentlig och att Kronofogden inte lämnar ut uppgiften. Detta innebär också att kreditupplysningsföretagen ska gallra den betalningsanmärkning som uppstod när skulden registrerades för indrivning hos Kronofogden. Läs mer om detta under avsnittet Sekretess, länk finns till höger under relaterad information.

Kategorier
Företagsinformation

Organisationsnummer – vad betyder det?

Organisationsnummer

Organisationsnummer fungerar i Sverige som personnummer men avser en juridisk person, alltså en kommun, ett aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, ekonomisk förening, ideell förening, stiftelse eller trossamfund. Organisationsnummer är en svensk företeelse som infördes 1975.

Organisationsnummer används främst vid kontakt med Skatteverket, Bolagsverket och andra myndigheter, samt ligger till grund för EU:s momsregistreringsnummer för svenska företag. De måste också skrivas på kvitton och fakturor till kunder.

Organisationsnummer består i likhet med person- nummer av tio siffror. Den tredje siffran är alltid lägst en tvåa för att undvika förväxling med person- nummer. Den sista siffran är en s.k. kontrollsiffra. Tilldelat organisationsnummer ska vara bestående och unikt, d.v.s. numret följer den juridiska personen under hela dess existens och två identiska nummer förekommer inte. Utöver organisationsnumret åsätts en tvåsiffrig kod som anger juridisk form.

Den första siffran i organisationsnumret benämns ”Gruppnummer” och anger vilken bolagsform eller annan juridisk form som den juridiska personen grupperas under. Nedanstående gruppnummer kan förekomma.

1 – Dödsbon
2 – Stat, landsting, kommuner, församlingar
3 – Utländska företag som bedriver näringsverksamhet eller äger fastigheter i Sverige
5 – Aktiebolag
6 – Enkelt bolag
7 – Ekonomiska föreningar
8 – Ideella föreningar och stiftelser
9 – Handelsbolag, kommanditbolag och enkla bolag

Vem tilldelar organisationsnummer?

Organisationsnummer tilldelas av den myndighet som registrerar den juridiska personen när den bildas eller när det annars finns anledning att införa organisationen i myndighetens register. De num- mertilldelande myndigheterna framgår av följande uppställning:

Bolagsverket
Aktiebolag
Bostadsrättsföreningar
EEIG, Europeisk ekonomisk intressegruppering
Ekonomiska föreningar
Europeisk gruppering för territoriellt samarbete – EGTS
Europabolag
Europakooperativ
Kooperativa Hyresrättsföreningar
Handelsbolag
Kommanditbolag
Utländska företags filialer Bankaktiebolag Försäkringsaktiebolag Försäkringsföreningar Sparbanker
Medlemsbanker
Bankfilial
Utländska bankers filialer Ömsesidiga försäkringsbolag

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
Arbetslöshetskassor

Statistiska centralbyrån
Allmänna försäkringskassor
Hypoteksföreningar
Kommunalförbund
Landsting
Offentliga korporationer och anstalter
Kommuner
Regionala statliga myndigheter
Statliga myndigheter

Länsstyrelsen
Vattenförbund

Lantmäteriet
Samfällighetsföreningar
Vägföreningar

Kammarkollegiet
Registrerat trossamfund

Skatteverket
Enkla bolag
Familjestiftelser
Ideella föreningar
Oskiftade dödsbon
Par trederier Övriga
stiftelser

Kategorier
Integritet

Personnummer – vad används det till?

Personnummer

Personnummer infördes 1947 och är unikt för Sverige. Syftet är att kunna identifiera och hitta en person i bl a myndigheternas register.

Skatteverket tilldelar personnummer till alla personer folkbokförda i Sverige. Tilldelningen av personnummer regleras i 18 § folkbokföringslagen. Lagen kräver att banker använder personnummer, bland annat för att de måste rapportera till skattemyndigheten.

Personnumret är uppbyggt av 10 siffror indelade i två grupper om 6 respektive 4 siffror. De 6 första siffrorna består av födelsetid, de 3 följande är födelsenummer, där tredje siffran anger kön (jämn siffra för kvinnor och udda för män, den sista siffran är alltid en kontrollsiffra.

Skiljetecknet byts från bindestreck (‐) till plustecken (+) det året personen fyller 100 och på så sätt kan man skilja på en 1-åring och en 101-åring. I skattemyndigheternas ADB-system utelämnas dock skiljetecknet och personnumret får istället tolv siffror, två inledande siffror anger århundrade.[4] Dessa två inledande siffror ingår dock inte egentligen i personnumret och skall inte presenteras när personnumret visas eller används.

För att beräkna kontrollsiffran multiplicerar man de 9 första siffrorna med omväxlande 2 och 1. De respektive siffersummorna (16 har siffersumman 1+6=7) adderas. Om man adderar kontrollsiffran till denna summa ska man få ett tal jämnt delbart med 10. Vitsen är att man alltid ska upptäcka dels om en siffra är fel och även om två närliggande siffror bytt plats. Den användes förutom på svenska personnummer även på kreditkorts-, postgiro-, bankgiro- och bankkontonummer.

För personnummer utfärdade fram till 1990 anger siffrorna 7 och 8 i vilket län personen var mantalsskriven 1946 när personnumren delades ut, eller är född om personen är yngre. Eftersom alla som invandrat efter 1946 fått 93-99 som de två första siffrorna i födelsenumret kunde man då med hjälp av personnumret direkt se om en viss person var född i utlandet. Detta kom sedermera att upplevas som känsligt och används därför inte längre, utan efter 1990 tilldelas personnummer slumpmässigt. Dock följs fortfarande regeln att tredje siffran i födelsenumret är udda för män och jämn för kvinnor.

Fram till januari 2008 hade strax över 75 000 människor bytt personnummer. De två vanligaste skälen för personnummerbyte är att man fått felaktig födelsedag eller kön registrerat i samband med födelsen eller att man som invandrare fått felaktig födelsedag registrerad. Könskorrigering och ”skyddad identitet” är däremot två av de mindre vanliga skälen för personnummerbyte.

När personnumren infördes 1946 fick hela svenska befolkningen personnummer. Den tidigast födda person som haft personnummer är Johanna Charlotta Johansson f. Lundkvist som föddes 6 maj 1840 och dog 2 november 1947. Hon hade personnummer: (18)400506+140. Plustecknet anger att hon passerat 100 års ålder. Kontrollsiffran hade ännu inte börjat användas då.

Källa: Wikipedia

Kategorier
Bra att veta Personer

Lönestatistik – Hur mycket tjänar en elektriker?

Lönestatistik.se har en sammanställning på just lönestatistik och i denna artikel svarar vi på frågan ”hur mycket tjänar en elektriker?”.

Vi kommer regelbundet att presentera mer lönestatistik med data hämtad från lönestatistik.se baserat på yrke och område.

Lönestatistik för elektriker nedan:

Län                Medellön                Medelålder                Erfarenhet
Blekinge                24 841 kr                     30 år                     8 år
Dalarna                22 875 kr                     29 år                     7 år
Gotland                22 761 kr                     36 år                   11 år
Gävleborg                23 610 kr                     31 år                   10 år
Halland                24 305 kr                     29 år                     8 år
Jämtland                23 880 kr                     31 år                   10 år
Jönköping                24 420 kr                     30 år                     8 år
Kalmar                24 857 kr                     30 år                     9 år
Kronoberg                23 936 kr                     25 år                     6 år
Norrbotten                24 571 kr                     28 år                     7 år
Skåne                25 496 kr                     29 år                     7 år
Stockholm                24 759 kr                     29 år                     7 år
Södermanland                23 920 kr                     28 år                     6 år
Uppsala                24 121 kr                     30 år                     8 år
Värmland                25 300 kr                     33 år                   10 år
Västerbotten                25 008 kr                     31 år                     8 år
Västernorrland                25 125 kr                     32 år                   11 år
Västmanland                23 882 kr                     30 år                     7 år
Västra Götaland                24 965 kr                     30 år                     8 år
Örebro                22 578 kr                     29 år                     5 år
Östergötland                23 588 kr                     29 år                     7 år

 

Kategorier
Kändisar Personer

Kändisar som fyller år idag – 25 Juli

Merinfo.se presenterar kändisar som fyller år idag 25 Juli.

25 Juli har vi följande kändisar som fyller år:

Vi gratulerar Niklas Strömstedt som fyller 55 år och som är en framgångsrik artist.

Niklas är Gift och aktiv i 4 st bolag

Listan på vilka 4 bolag dessa är finns om du klickar här

På samma adress som Niklas bor även Jenny Strömstedt Östergren, känd journalist. Jenny tjänar mer än Niklas och ligger väldigt högt totalt sett i löneligan.

Jenny Strömstedt Östergren hittar du här på merinfo.se

47 år fyller Mattias Bye, Svensk musiker och kompositör och son till skådespelerskan Birgitta Andersson.

Magdalena Forsberg är en Svenska före detta skidskytt och längdåkare. Vem vet inte vem Magdalena är?

Magdalena är gift, aktiv i 3 st bolag samt äger en fastighet.

Sist men inte minst firar Timo Räisänen sin 34:e födelsedag idag. Timo är en musiker och före detta gitarrist i Håkan Hellströms kompband men numera soloartist.

Merinfo.se kommer regelbundet gratulera kändisar som fyller år genom denna blog.

Kategorier
Personer

Inkomster och taxeringar (IoT)

Fakta om Inkomst- och taxerings­registret – Registret över inkomster och taxeringar (IoT)

Registret över inkomster och taxeringar återfinns hos SCB, Statistiska centralbyrån. SCB började kontinuerligt publicera inkomst­statistik år 1943. Mellan åren 1943 och 1967 var dock uppgifterna mycket knapphändiga. År 1967 infördes ADB inom taxerings­väsendet och fr.o.m. 1968 har SCB inkomst­statistik samlad på magnetband. I början fanns enbart uppgifter från taxeringen i inkomst­statistiken, men snart började SCB även hämta in uppgifter från andra myndigheters register och kunde bilda inkomstbegrepp som t ex disponibel inkomst.

Inkomst- och taxeringsregistret (IoT) omfattar idag variabler som sammanräknad förvärvs­inkomst, beskattningsbar förvärvs­inkomst, inkomst av kapital, kapital­vinster/förluster, pensioner, transfereringar och bidrag samt olika typer av skatter och skatte­reduktioner. Registret produceras en gång per år och referens­tiden är respektive inkomstår. Registret omfattar alla skattskyldiga och folkbokförda personer samt dödsbon.

Registret ligger till grund för statistiken över inkomster och skatter. Fördelning och utveckling av inkomster och skatter är centrala aspekter i statistiken som bland annat redovisas efter kön, ålder, födelseland, län och kommun. Ett tidsseriebrott i statistiken uppkom på grund av skattereformen 1990/1991.

Statistiken har många olika användare inom skilda delar av samhället:

  • Myndigheter, forskare, kommuner, företag och andra organisationer
  • Allmänhet och media använder statistiken för att få en översiktlig beskrivning av befolkningens inkomster och skatter
  • Andra statistik­grenar vid SCB använder Inkomst- och taxerings­registret som underlag, exempelvis undersökningarna om Hushållens ekonomi (HEK), Hushållens utgifter (HUT), fördelningsmodellen FASIT och Nationalräkenskaperna.

Användarna representeras bland annat av Användarrådet för välfärdsstatistik. I rådet ingår representanter från Finans­departementet, Social­departementet, Arbetsmarknads­departementet, Socialstyrelsen, Boverket, LO, Institutet för näringslivs­forskning, Handels­högskolan vid Göteborgs universitet, Institutet för bostads- och urban­forskning (IBF) vid Uppsala universitet och Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.

Datakällor och register­framställning

Framställningen av Inkomst- och taxerings­registret består av insamling och bearbetning av data från administrativa källor till ett slutligt observations­register. Registret innehåller uppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter, kontrolluppgifter från arbetsgivare, kontrolluppgifter från pensions- och försäkringsutbetalare, kontrolluppgifter över räntor och utdelningar samt standardiserade räkenskapsutdrag), Försäkrings­kassan, Centrala studiestöds­nämnden, Statens tjänste­pensions­verk, Pensionsmyndigheten, Försvarsmakten, Skolverket och Social­styrelsen. Registret kompletteras med uppgifter från SCB-registren Registret över total­befolkningen (RTB), Befolkningens utbildning och Företags­databasen.

SCB får tillgång till de olika materialen vid olika tidpunkter året efter inkomståret och påbörjar då framställningen av registret. Vid framställningen läggs de olika datamaterialen ihop, beräkningar görs och nya variabler skapas och läggs till. Ungefär 12 månader efter inkomstårets slut är Inkomst- och taxeringsregistret klart.

Hur kan du använda registret/statistiken?

SCB utför på uppdragsbasis specialbearbetningar av undersökningens samtliga årgångar. Efter särskild prövning kan forskare och utredare få tillgång till avidentifierade mikrodata för egna bearbetningar.

Register över hela befolkningens inkomster och skatter finns i årgångs­versioner från 1968 fram till idag. För åren 1960–1966 finns dessutom inkomstregister som är baserde på ett urval av befolkningen.

Eftersom registret omfattar alla folkbokförda svenskar är det speciellt lämpligt för studier av små befolknings­grupper. Det finns därmed möjlighet till redovisning på mindre regionala områden som församlingar, postnummer­områden och kommun­delsområden.

Statistiken sprids i form av pressmeddelande och tabeller på SCB:s webbplats. Statistiken är också inlagd i Statistik­databasen på webbplatsen, där tabelluttag kan göras på riks-, läns- och kommunnivå. Statistiken sprids även i form av tabeller i Statistisk årsbok för Sverige.

Tabeller på läns-, kommun- och kommundels­nivå kan beställas genom statistik­paketet INKOPAK.

Variabelinnehåll

Inkomst- och taxerings­registret innehåller ett stort antal bakgrunds-, inkomst- och skatte­variabler. Nedan listas ett urval av de mest använda variablerna. Mer utförliga variabel­dokumentationer kan erhållas efter förfrågan.

Bakgrundsvariabler:

  • Kön
  • Ålder
  • Civilstånd
  • Län/kommun/församling
  • Medborgarskap
  • Födelseland
  • Familjetyp1
  • Familjesammansättning
  • Barnantal i familjen
  • Förvärvsarbetande
  • Näringsgren
  • Sektortillhörighet
  • Utbildning.

Inkomst- och skattevariabler:

  • Sammanräknad förvärvsinkomst
  • Arbetsinkomst
  • Löneinkomst
  • Inkomst av näringsverksamhet
  • Nettoinkomst
  • Disponibel inkomst
  • Beskattningsbar förvärvsinkomst
  • Taxerad förvärvsinkomst
  • Kapitalinkomst
  • Kapitalvinst/förlust
  • Skattepliktiga och skattefria transfereringar
  • Pensioner
  • Skatter
  • Skattereduktioner.

Källa: SCB

Kategorier
Bra att veta Integritet Personer

Personuppgiftslagen

Personuppgiftslagen

(1998:204 ), ofta förkortad PUL eller PuL, är en svensk lag och är den svenska implementeringen av EU:s dataskyddsdirektiv 95/46/EG. Lagen trädde ikraft den 24 oktober 1998 då den förra datalagen (1973:289) slutade gälla. Lagen föreslogs följa samma struktur som direktivet, med motiveringen att direktivet saknar förarbeten och därför inte kan tolkas – det ansågs därför lämpligast att försöka följa direktivets text och struktur. Noterbart är även att bestämmelser om viss dokumentationsskyldighet för myndighet flyttas till 15 kapitlet OSL och straffet för dataintrång flyttades till brottsbalken, detta för att bestämmelserna inte ansågs höra hemma i den nya lagen. Personuppgiftslagen tillämpas inte om det finns annan lagstiftning som bestämmer något annat – personuppgiftslagen är alltså subsidiär andra författningar (3 § PuL).

Syfte

Syftet med lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter (1 § PuL).

Behandling av personuppgift

En personuppgift är all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Med behandling av personuppgift avses ”varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, till exempel insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring” (3 § PuL).

Lagen gäller för personuppgiftsansvariga som är etablerade i Sverige. Lagen tillämpas också när den personuppgiftsansvarige är etablerad i icke-EU-land men för behandlingen av personuppgifter använder sig av utrustning som finns i Sverige. Med personuppgiftsansvarig avses den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter i enlighet med (3 § PuL).

Det är bland annat förbjudet att överföra personuppgifter till icke-EU-länder om sådana länder inte har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifterna. Vid en bedömning om vad som anses vara en adekvat nivå skall man ta hänsyn till samtliga omständigheter men framför allt ”uppgifternas art, ändamålet med behandlingen, hur länge behandlingen skall pågå, ursprungslandet, det slutliga bestämmelselandet och de regler som finns för behandlingen i det tredje landet” (33 § PuL). Det kan dock vara tillåtet med tredjelandsöverföring om det föreligger samtycke från den personuppgiftsregistrerade eller om en sådan överföring krävs för att den personuppgiftsansvariga skall kunna fullfölja ett avtal, en rättslig skyldighet eller för att skydda vitala intressen för den registrerade (34 § PuL). Även regeringen får meddela undantag från detta förbud (35 § PuL). Trots att en publicering på Internet tekniskt sett skulle kunna anses vara tredjelandsöverföring, så räknas det inte som en sådan om servern ligger i Sverige eller i ett EU-land. Detta konstaterade EU-domstolen i sitt avgörande i det så kallade Bodilfallet.

Känsliga personuppgifter

Det är förbjudet att behandla ”känsliga personuppgifter” som avslöjar (13 § PuL)

  1. ras eller etniskt ursprung,
  2. politiska åsikter,
  3. religiös eller filosofisk övertygelse,
  4. medlemskap i fackförening,
  5. hälsa eller sexualliv.

Sådana uppgifter får dock behandlas i vissa situationer som uppräknas i 15 till 19 §§ (se 14 § PuL). Behandlingen är tillåten om samtycke lämnats (15 §); om det är nödvändigt för fullgörande av vissa skyldigheter eller rättigheter inom arbetsrätten (16 § första stycket a, utlämnande till tredje man begränsas dock till att det finns en skyldighet för den personuppgiftsansvariga att göra så eller om samtycke har lämnats enligt 16 § andra stycket), om det är nödvändigt för att skydda den registrerades eller någon annans vitala intressen, om den registrerade inte kan lämna samtycke (16 § första stycket b) eller om det är nödvändigt för att fastställa, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk (16 § första stycket c); om behandling sker av ideella organisationer med politiskt, religiöst, filosofiskt eller fackligt syfte inom ramen för sin verksamhet (17 § första meningen, utlämnande till tredje man kräver dock samtycke enligt 17 § andra meningen); om det krävs för vissa hälso- och sjukvårdsändamål (18 §); om det faller in under forskningsändamål som godkänts enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (19 § första stycket), om det krävs för statistikändamål om behandling är nödvändig (19 § andra stycket, sådan behandling anses tillåten om den är godkänd av en forskningsetisk kommitté enligt 19 § tredje stycket).

Noterbart är att även regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (i detta fall tillsynsmyndigheten Datainspektionen) får meddela föreskrifter om ytterligare undantag från förbudet i 13 § om det behövs med hänsyn till allmänt intresse (20 § PuL).

Utöver de ”känsliga personuppgifter” som nämns i 13 § PuL, listade ovan, får man (enligt 21 §) inte registrera uppgifter om domar i brottmål, laga frihetsberövanden och liknande.

Uppgifter om lagöverträdelser

Det är förbjudet att ”behandla personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden” enligt 21 § första stycket. Förbudet i första stycket gäller dock inte myndigheter. Detta förbud har dock en del undantag. I andra stycket står det att sådan uppgiftsbehandling är tillåten för forskningsändamål, om behandlingen godkänts enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Enligt tredje stycket får även regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter med undantag från förbudet. Även beslut om undantag i enskilda fall får meddelas av regeringen eller denna myndighet enligt fjärde stycket (21 § PuL) Denna myndighet som omskrivs i 21 § är Datainspektionen enligt 9 § personuppgiftsförordningen.

Undantag

Journalistiskt ändamål

Undantag har gjorts för litterära, konstnärliga och journalistiska ändamål (7 § PuL). Med journalistiska ändamål menas ”att informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten”. Betydelsen får anses väldigt vidsträckt och omfattar inte enbart en journalists yrkesutövning, utan vem som helst som har ett genuint journalistiskt ändamål enligt definitionen ovan omfattas av undantaget. Detta kommer till uttryck i bland annat det så kallade Ramsbrofallet där en person lagt ut personuppgifter på Internet. Detta ansågs inte strida mot PuL med hänvisning att det föll in under journalistiskt ändamål. Noterbart att domstolen inte nödvändigtvis knyter definitionen enbart till allmänheten, utan även om frågor enbart har betydelse för en viss grupp så kan det falla in under journalistiska ändamål.

Ostrukturerat material
De flesta bestämmelserna i personuppgiftslagen behöver inte tillämpas när man behandlar personuppgifter i ostrukturerat material, till exempel i löpande text. Denna regel kallas oftast ”missbruksregeln”. Om en behandling av personuppgifter faller in under missbruksregeln är det enda kravet på den personuppgiftsansvariga att materialet inte kränker den personliga integriteten hos den registrerade (det vill säga ett missbruk av uppgifterna, varav namnet) (5 a § PuL). De bestämmelser som undantas är följande paragrafer: 9 § (grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter), 10 § (när behandling är tillåten), 13-19 §§ (känsliga uppgifter), 21-22 §§ (upggifter om lagöverträdelser och personnummer), 23-26 §§ (informationsskyldighet), 28 § (rättelse av felaktig uppgift), 33-34 §§ (överföring till tredje land) och 42 § (upplysningar till allmänheten om behandlingar som inte anmälts).

Privat natur
PUL gäller inte för sådan behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur (6 § PuL). Bestämmelsen bör tolkas snävt – i exempelvis RH 2004:51, det så kallade Bodilfallet, så kom domstolen fram till att publicering av uppgifter på hemsida av en privatperson på en allmänt tillgänglig hemsida inte innebär privat bruk.

Vissa grundlagsbestämmelser
Personuppgiftslagen tillämpas inte om den skulle strida mot bestämmelser i grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (7 § 1 st PuL). Lagen tillämpas inte heller om den skulle inskränka en myndighets skyldighet att lämna ut offentliga uppgifter enligt offentlighetsprincipen, som finns reglerad i 2 kapitlet i tryckfrihetsförordningen (8 § 1 st PuL).

Registerutdrag

PUL ger den behandlade rätt att en gång per år avgiftsfritt få information om alla personuppgifter som den personuppgiftsansvariga har lagrat om den behandlad. För att få ett registerutdrag skall den behandlade skicka en egenhändigt underskriven begäran till den personuppgiftsansvarige (det räcker inte att skicka E-post eller fax) (26 § PuL).
Den personuppgiftsansvariga kan inte hänsvisa till att de redan skickat informationen i andra sammanhang eller håller informationen tillgånglig via sin webbsida, utan de är skyldiga att skicka en skriftlig kopia av all information.

Sanktioner

Skadestånd
Den personuppgiftsansvarige (och enbart den personuppgiftsansvarige) kan bli skadeståndsskyldig mot den registrerade för skada och kränkning av den personliga integriteten, som en behandling av personuppgifter i strid med denna lag, har orsakat. Bestämmelsen gäller, till skillnad från straffbestämmelsen, för överträdelse mot samtliga paragrafer som innebär en sådan skada och kränkning. Ersättningsskyldigheten kan jämkas om den personuppgiftsansvarige visar att felet inte berodde på honom eller henne (48 § PuL). Enligt skadeståndslagens regler så gäller denna skadeståndsbestämmelse framför eventuella bestämmelser i skadeståndslagen (1 kap. 1 § skadeståndslagen).

Straff
Den som i strid mot 49 § personuppgiftslagen behandlar personuppgift kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst två år om brottet skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. I ringa fall döms inte till ansvar enligt andra stycket (49 § PuL). Att man brutit mot personuppgiftslagen i något avseende innebär däremot inte att man kan dömas till böter eller fängelse med stöd av denna paragraf. Enbart vissa situationer omfattas av straffansvaret. Straffansvar följer vid följande situationer:

  • den som lämnar felaktig uppgift vid en anmälan om pågående personuppgiftshantering till tillsynsmyndigheten eller när felaktig uppgift lämnas när tillsynsmyndigheten begär information (49 § 1 st a)),
  • när någon behandlar personuppgifter i strid med 13-21 §§ (b)),
  • vid felaktig överföring till tredje land (c));
  • den som underlåter att anmäla personuppgiftsbehandling enligt 36 § första stycket (d)),
  • den som bryter mot missbruksregeln vid hantering av känsliga uppgifter (enligt 13 §) eller uppgifter om lagöverträdelser (e)),
  • den som för över uppgifter som omfattas av missbruksregeln till tredje land, om landet i fråga inte har en adekvat skyddsnivå för personuppgifter (f)).

Tillsyn

Datainspektionen är tillsynsmyndighet enligt 2 § personuppgiftsförordningen och dess beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, det vill säga i första instans till förvaltningsrätt (51 § PuL).

Källa: Wikipedia

Kategorier
Bra att veta Företag Integritet Personer

Kreditupplysningslagen

Inledande bestämmelser kring Kreditupplysningslagen

Följande finns att läsa om kreditupplysningslagen

1 § Denna lag gäller kreditupplysningsverksamhet som innebär att någon, utom i enstaka fall, lämnar kreditupplysningar mot ersättning eller som ett led i näringsverksamhet. Lagen gäller också annan kreditupplysningsverksamhet, om den är av större omfattning.

Lagen gäller inte när en myndighet lämnar ut uppgifter med stöd av lag, förordning eller ett särskilt beslut av regeringen eller en myndighet som regeringen har bestämt.

Lagen gäller inte heller för förmedling av kreditupplysningar mellan företag inom samma koncern, utom när upplysningen lämnas av ett företag som har tillstånd av Datainspektionen enligt 3 § första stycket. Lag (1997:556).

2 § Med kreditupplysning avses i denna lag uppgifter, omdömen eller råd som lämnas till ledning för bedömning av någon annans kreditvärdighet eller vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende. Uppgifter, omdömen eller råd som lämnas till någon för att användas i dennes kreditupplysningsverksamhet anses dock inte som kreditupplysning.

Med näringsidkare avses i denna lag även den som, utan att driva näringsverksamhet, har ett så väsentligt inflytande i en viss verksamhet att uppgifter om hans egna förhållanden behövs för att belysa verksamhetens ekonomiska ställning. Lag (1997:556).

Tillstånd m.m.

3 § Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter tillstånd av Datainspektionen.

Datainspektionens tillstånd behövs dock inte för följande företag, om deras grundläggande tillstånd omfattar kreditupplysningsverksamhet:
1. ett svenskt kreditinstitut,
2. ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet i Sverige enligt 4 kap. 1 eller 2 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller
3. ett utländskt kreditinstitut som har tillstånd att driva verksamhet i Sverige enligt 4 kap. 4 § lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Ett företag som avses i andra stycket 1 eller 3 får börja bedriva kreditupplysningsverksamhet två månader efter det att Datainspektionen har tagit emot en anmälan från företaget om att det avser att bedriva sådan verksamhet.

Tillstånd behövs inte för kreditupplysningsverksamhet, i den mån den bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Lag (2004:301).

4 § Tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet får meddelas endast om verksamheten kan antas bli bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt.

Datainspektionen får besluta om villkor för hur ett företags kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas och om skyldighet för ett företag att anmäla ändring av förhållanden som har betydelse för rätten att bedriva verksamheten. Lag (1997:556).

Verksamhetens bedrivande m.m.

5 § Kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas så att den inte leder till otillbörligt intrång i personlig integritet genom innehållet i de upplysningar som förmedlas eller på annat sätt eller till att oriktiga eller missvisande uppgifter lagras eller lämnas ut. För sådan behandling av personuppgifter som omfattas av personuppgiftslagen (1998:204) gäller i stället 9 § första stycket a, b och d-h den lagen.

Uppgifter om fysiska personer får samlas in endast för kreditupplysningsändamål.

Vid helt eller delvis automatiserad behandling av uppgifter om juridiska personer skall den som bedriver kreditupplysningsverksamhet vidta lämpliga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder för att hindra att behandlingen sker på ett otillåtet sätt och att uppgifterna utsätts för otillåten insyn. Bestämmelser om säkerheten vid behandling av personuppgifter finns i 30-32 §§ personuppgiftslagen.

Utan hinder av 10 § personuppgiftslagen får personuppgifter behandlas utan samtycke i kreditupplysningsverksamhet. Den registrerade kan inte heller motsätta sig behandlingen.

Bestämmelsen i andra stycket tillämpas inte i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Lag (2001:164).

Informationsutbyte

5 a § Vad som gäller om tystnadsplikt i svenska kreditinstituts, betalningsinstituts, institut för elektroniska pengars och värdepappersbolags verksamhet hindrar inte att uppgifter om lämnade krediter, betalningsförsummelser och kreditmissbruk utväxlas för kreditupplysningsändamål inom en krets som utgörs av dessa företag samt sådana företag som har tillstånd av Datainspektionen enligt 3 § första stycket.

I den krets som anges i första stycket ingår även utländska kreditinstitut som avses i 4 kap. 1, 2, 4 och 6 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, utländska företag som avses i 3 kap. 26 och 27 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster, utländska företag som avses i 3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar samt utländska företag som avses i 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Bestämmelser om användningen av uppgifter om betalningsförsummelser och kreditmissbruk finns även i 7 §. Lag (2011:760).

Känsliga uppgifter m.m.

6 § Uppgifter om en persons ras, etniska ursprung, politiska uppfattning, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv får inte behandlas i kreditupplysningsverksamhet.

Uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden får inte utan medgivande av Datainspektionen behandlas i kreditupplysningsverksamhet.

Ett medgivande som avses i andra stycket får lämnas endast om det finns synnerliga skäl.

Vad som anges i andra stycket hindrar inte att uppgifter om betalningsförsummelser, kreditmissbruk eller näringsförbud behandlas i kreditupplysningsverksamhet. Lag (2001:164).

7 § Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte innehålla uppgifter om andra betalningsförsummelser än sådana som
1. har slagits fast genom en domstols eller en annan myndighets avgörande eller åtgärd eller
2. har lett till inledande av skuldsanering eller till betalningsinställelse, konkursansökan eller ackord.

Kreditupplysningar som avses i första stycket får inte heller innehålla uppgifter om kreditmissbruk, utom när krediten har lämnats av ett företag som står under Finansinspektionens tillsyn och kredittagaren i avsevärd utsträckning överskridit gällande kreditgräns eller på något annat sätt allvarligt missbrukat krediten.

Om det finns särskilda skäl, får Datainspektionen besluta att ett företag skall undantas helt eller delvis från bestämmelserna i första och andra styckena.

Uppgifter som enligt bestämmelserna i första och andra styckena inte får lämnas ut får inte heller lagras i register som används i kreditupplysningsverksamhet. Lag (2006:747).

Gallring

8 § En uppgift om en fysisk person ska gallras när det inte längre är nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

En uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare ska, om uppgiften inte gäller skuldsanering, gallras senast tre år efter den dag då den omständighet inträffade eller det förhållande upphörde som uppgiften avser. Rör uppgiften en begäran om eller ett utlämnande av en kreditupplysning, ska den dock gallras senast ett år efter den dag då begäran framställdes.

En uppgift om skuldsanering ska gallras senast fem år efter den dag då skuldsaneringen beviljades eller, om en betalningsplan enligt skuldsaneringslagen (2006:548) löper under längre tid, senast den dag då planen löper ut.

En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten i dess verksamhet med indrivning och utsökning ska gallras när den inte omfattas av undantaget från sekretess i 34 kap. 1 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten ska också gallras när den har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Lag (2011:471).

Utlämnande av upplysningar

9 § Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte lämnas ut, om det finns anledning att anta att upplysningen kommer att användas av någon annan än den som på grund av ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning har behov av upplysningen.

Första stycket gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2. Lag (2010:1073).

Registerbesked

10 § Var och en har rätt att mot skälig avgift hos den som bedriver kreditupplysningsverksamhet få skriftligt besked om huruvida det i verksamheten behandlas uppgifter om honom. Fysiska personer har rätt att en gång per kalenderår få ett besked gratis. Behandlas sådana uppgifter skall besked lämnas om

a) vilka uppgifter som behandlas,
b) om den registrerade är en fysisk person: varifrån uppgifterna har hämtats,
c) ändamålen med behandlingen och

d) till vilka mottagare eller kategorier av mottagare som uppgifterna lämnas ut.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

En begäran om besked enligt första stycket om en fysisk person skall göras skriftligen och vara egenhändigt undertecknad. Lag (2001:164).

Kreditupplysningskopia

11 § När en kreditupplysning om en fysisk person lämnas ut, ska till den som avses med upplysningen samtidigt och kostnadsfritt sändas ett skriftligt meddelande om
1. vem som bedriver kreditupplysningsverksamheten,
2. ändamålen med behandlingen,
3. de uppgifter, omdömen och råd som upplysningen innehåller om honom eller henne,
4. möjligheten att få rättelse av de uppgifter som rör honom eller henne, och
5. vem som har begärt upplysningen.

Om kreditupplysningen lämnas ut till ett svenskt kreditinstitut eller värdepappersbolag, eller till ett motsvarande utländskt företag, för att användas endast som underlag för beräkning av kapitalkrav för kreditrisker med en sådan metod som avses i 4 kap. 7 § lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar, får meddelandet sändas senare men utan onödigt dröjsmål och begränsas till information enligt första stycket 1, 2 och 5. Om den som avses med upplysningen begär det, ska även information enligt 3 och 4 sändas till honom eller henne.

Första och andra styckena gäller också när en kreditupplysning lämnas om ett handelsbolag eller kommanditbolag.

Första–tredje styckena gäller inte kreditupplysningar som lämnas genom offentliggörande på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningarna tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2. Lag (2010:1073).

Rättelse

12 § Finns det anledning att misstänka att en uppgift som behandlas i kreditupplysningsverksamhet eller som har lämnats i en kreditupplysning under den senaste tolvmånadersperioden är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med denna lag, ska den som bedriver verksamheten utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet.

Visar det sig att uppgiften är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med lagen, ska den, om den förekommer i register, rättas, kompletteras eller uteslutas ur registret.

Om en oriktig eller missvisande uppgift har tagits in i en kreditupplysning som lämnats ut, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske tillställas var och en som under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgiften. Detta gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahållits ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2.

Har uppgiften under den senaste tolvmånadersperioden lämnats i en periodisk skrift eller i en kreditupplysningsverksamhet som bedrivs genom återkommande offentliggöranden enligt yttrandefrihetsgrundlagen, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske införas i ett följande nummer av skriften eller motsvarande form av offentliggörande enligt yttrandefrihetsgrundlagen.

Andra–fjärde styckena gäller inte om uppgiften uppenbarligen saknar betydelse för bedömningen av vederbörandes vederhäftighet i ekonomiskt hänseende.

Har en fråga om rättelse eller liknande åtgärd tagits upp efter framställning från den som uppgiften avser, ska denne kostnadsfritt underrättas om huruvida en sådan åtgärd vidtagits. Lag (2010:1073).

Överlåtelse och upplåtelse av register

13 § Register som används i kreditupplysningsverksamhet får överlåtas eller upplåtas till annan endast efter medgivande av datainspektionen.

Den som upphör att bedriva kreditupplysningsverksamhet eller som avser att flytta sådan verksamhet till ett annat land eller att kassera ett register som används i sådan verksamhet skall anmäla detta till datainspektionen. Inspektionen föreskriver i sådana fall hur det skall förfaras med register som berörs av åtgärden. Lag (1981:737).

Tystnadsplikt

14 § Den som är eller har varit verksam i kreditupplysningsverksamhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han till följd därav fått veta om enskildas personliga förhållanden eller om yrkes- eller affärshemligheter. Lag (1981:737).

Tillsyn m.m.

15 § Datainspektionen utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag.

Tillsynen skall utövas så, att den icke vållar större kostnad eller olägenhet än som är nödvändig.

16 § Datainspektionen har rätt att företa inspektion hos den som bedriver kreditupplysningsverksamhet och att ta del av samtliga handlingar som rör verksamheten.

Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet skall lämna datainspektionen de upplysningar om verksamheten som inspektionen begär för sin tillsyn.

Bedrivs kreditupplysningsverksamhet genom offentliggörande av kreditupplysning på sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skall den som bedriver verksamheten inom en vecka efter offentliggörandet se till att datainspektionen kostnadsfritt får del av det som offentliggjorts. Lag (1991:1563).

17 § Om den som har rätt att bedriva kreditupplysningsverksamhet åsidosätter en bestämmelse i denna lag eller ett villkor som har meddelats med stöd av 4 § andra stycket, får Datainspektionen förelägga honom att vidta rättelse, besluta om att ändra ett villkor som tidigare meddelats eller meddela ett nytt villkor.

Om rättelse inte kan åstadkommas på något annat sätt, såvitt gäller någon som har tillstånd enligt 3 § första stycket, får Datainspektionen återkalla tillståndet. Detsamma gäller, om förutsättningarna för tillståndet i övrigt inte längre föreligger.

Om ett företag som avses i 3 § andra stycket 1 eller 3 inte vidtar rättelse, skall Datainspektionen underrätta Finansinspektionen.

Om ett företag som avses i 3 § andra stycket 2 inte vidtar rättelse, skall Datainspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Om rättelse ändå inte sker, får Datainspektionen förbjuda företaget att göra nya åtaganden här i landet. Innan förbud meddelas skall inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela förbud utan föregående underrättelse till hemlandsmyndigheten. Denna skall då underrättas så snart det kan ske. Lag (2004:301).

17 a § Har upphävts genom lag (1997:556).

18 § Regeringen får föreskriva om skyldighet för den som bedriver kreditupplysningsverksamhet att betala avgift för Datainspektionens tillsynsverksamhet enligt denna lag.

Avgift påförs av Datainspektionen. Lag (1997:556).

Straff och skadestånd m.m.

19 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. bedriver kreditupplysningsverksamhet utan att ha rätt till det enligt 3 §,
2. bryter mot 6–9 §§, 13 § första stycket eller andra stycket första meningen eller 16 § tredje stycket,
3. bryter mot ett villkor som har meddelats enligt 4 § andra stycket, 13 § andra stycket andra meningen eller 17 § första stycket, eller
4. lämnar en osann uppgift i sådana fall som avses i 10 § eller 16 § andra stycket eller i ett meddelande enligt 11 §.

Till böter döms den som genom oriktiga uppgifter uppsåtligen föranleder att någon som bedriver kreditupplysningsverksamhet, i annat fall än de som undantas i 9 § andra stycket, lämnar ut en kreditupplysning utan att ha grund till detta enligt 9 § första stycket. Till samma straff döms den som genom att utnyttja uppgifter hos någon som bedriver kreditupplysningsverksamhet uppsåtligen bereder sig tillgång till en kreditupplysning utan att ha grund till detta enligt 9 § första stycket. I ringa fall döms dock inte till ansvar. Lag (2010:1073).

20 § Har kreditupplysningsverksamhet bedrivits av någon som inte haft rätt till det enligt 3 §, skall register som använts i verksamheten förklaras förverkade om det inte är uppenbart obilligt. Detsamma gäller, om register överlåtits eller upplåtits i strid med 13 § första stycket eller om vad som bestämts enligt 13 § andra stycket andra meningen inte följts. Lag (1997:556).

21 § Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet skall ersätta skada som till följd av verksamheten tillfogas någon genom otillbörligt intrång i hans personliga integritet eller genom att oriktig uppgift lämnas om honom, om icke den som bedriver verksamheten kan visa att tillbörlig omsorg och varsamhet iakttagits. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått tages hänsyn även till lidande och andra omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

22 § Om den som bedriver kreditupplysningsverksamhet inte fullgör vad som åligger honom enligt 10, 11 eller 12 §, får datainspektionen förelägga vite. Detsamma gäller, om den som bedriver sådan verksamhet underlåter att lämna tillgång till handling eller att lämna upplysning i fall som avses i 16 § första eller andra stycket. Lag (1981:737).

Överklagande

23 § Datainspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Justitiekanslern får föra talan för att ta till vara allmänna intressen.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut om föreläggande av vite. Lag (1998:380).

Övergångsbestämmelser

1984:394

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Bestämmelsen i 6 § andra stycket första meningen gäller även i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för åtgärd enligt lagen (1973:558) om tillfälligt omhändertagande.

1988:1478

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för åtgärd enligt lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall.

1990:58

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för åtgärd enligt lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

1991:1959

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för åtgärd enligt lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.

1992:1616
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. (I kraft den 1 januari 1994, 1993:1646).
2. Ett kreditmarknadsbolag som vid lagens ikraftträdande har rätt att driva verksamhet enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag skall fortfarande ingå i den krets av företag som avses i 1 § andra stycket.

1994:1397

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.

1997:556
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
2. Föreskrifter som har meddelats av Datainspektionen med stöd av äldre bestämmelser gäller även efter ikraftträdandet, om inte annat beslutas av inspektionen.
3. Företag som avses i 3 § andra stycket 1, 2, 4 eller 5 och som vid lagens ikraftträdande bedriver kreditupplysnings- verksamhet får fortsätta med verksamheten, om företaget inom två månader från lagens ikraftträdande anmäler till Datainspektionen att det avser att fortsätta att bedriva verksamheten.
4. Bestämmelsen i 6 § andra stycket andra meningen gäller även i fråga om uppgifter om att någon har varit föremål för åtgärder enligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda eller lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.
5. Bestämmelsen i 11 § andra stycket skall tillämpas från och med den 1 oktober 1997.

1998:380

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. I fråga om överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

2001:164
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2001.
2. I stället för 5 § första stycket tillämpas 5 § i dess äldre lydelse i fråga om sådan behandling av personuppgifter för vilken 9 § personuppgiftslagen (1998:204) enligt övergångsbestämmelserna till den lagen inte är tillämplig.

2006:747
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
2. För uppgifter om skuldsanering som avser beslut meddelade enligt skuldsaneringslagen (1994:334), gäller äldre bestämmelser.

2010:1073
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
2. I fråga om rättelse eller komplettering av en uppgift i en kreditupplysning som lämnats före ikraftträdandet gäller 12 § i dess äldre lydelse.

Källa: Riksdagen.se

Kategorier
Bra att veta Företag Integritet Personer

Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen (1949:105) är en av Sveriges grundlagar och antogs 1949. Den berör frågor gällande tryckfrihet, dess definition och restriktioner.

Omfattning och begränsningar

Förutom regler om tryckfrihet innehåller Tryckfrihetsförordningen även regler om meddelarskydd och om offentliga handlingar. Sverige är ensamt om att ha dessa principer så detaljerat reglerade i grundlag. Sverige var länge också ensamt om att ha offentlighetsprincip, särskilt att ha den reglerad i grundlag.
Den nu gällande tryckfrihetsförordningen inleds med en definition av tryckfrihet enligt följande.

1 kap. Om tryckfrihet

1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.
Tryckfrihetsförordningen ger inte något skydd åt den som införskaffar information med hjälp av olagliga metoder. I regeringens proposition 1975/76:204 framhålls att ”det inte kan komma i fråga att privilegiera journalister eller andra som för att söka material använder sig av brott”.

Tidigare tryckfrihetsförordningar

Den första tryckfrihetsförordningen antogs år 1766 med regler om offentliga handlingar och med förbud mot censur.
Under frihetstiden bidrog bland annat den österbottniske prästen Anders Chydenius till att riksdagen år 1766 antog en tryckfrihetsförordning som stoppade censur och införde offentlighetsprincipen i svenska myndigheter. Den avskaffades av Gustav III, men efter att denne mördats 1792 infördes en ny tryckfrihetsförordning som moderniserats i flera steg först genom 1809 års regeringsform (86 §). Den är främst skriven av Carl Gustaf af Leopold.

Källa: Wikipedia

Kategorier
Bra att veta Integritet

Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) är den yngsta av Sveriges grundlagar, och togs i bruk 1992. Lagen innebär bland annat att:

  • Alla svenskar har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar, känslor i radio, tv, videogram, ljudupptagningar eller andra sorters upptagningar.
  • Ingen myndighet kan kräva att något som skall framföras i radio, tv eller annan sorts upptagning först måste granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ. Undantaget är biofilmer som ska visas för barn under 15 år.
  • Den som är upphovsman till ett radioprogram, tv-program eller liknande har rätt att vara anonym.

Lagen har flera likheter med tryckfrihetsförordningen men berör inte tryckta skrifter. Däremot omfattar den webbplatser och databaser som har ett journalistiskt syfte. Även om huvudman för en webbplats ej är ett traditionellt massmedieorgan kan webbplatser och nyhetsbrev erhålla samma skydd med ett utgivningsbevis.

Källa: Wikipedia

Kategorier
Bra att veta Företag Personer Skulder och anmärkningar

Inkasso – Så fungerar det

Inkasso

Inkasso är en åtgärd från en borgenär (exempelvis den som lånat ut pengar) mot en gäldenär (i exemplet den som lånat pengar) för att driva in en obetald skuld. Skulle gäldenären vägra betala tillbaka kan borgenären vända sig till exempelvis kronofogden för att på så sätt med rättsliga åtgärder driva in sin skuld.

Ränta och avgifter

Om en skuld går till ett inkassoföretag är även gäldenären skyldig att betala den lagstadgade inkassoavgiften på f.n. 180 kr. Därför blir gäldenären skyldig att betala ett högre belopp än det som ursprungligen avsågs. Oftast skall även gäldenären ersätta borgenären för dröjsmålsränta. Om någon ränta inte har avtalats kan borgenären kräva ränta enligt räntelagen (1975:635), vilket är gällande referensränta + 8%. Referensräntan har ersatt den tidigare räntebegreppet diskonto. Referensräntan fastställs den 1/1 och den 1/7 varje år av Riksbanken. Referensräntan skall återspegla det allmänna ränteläget.

Bestridan och tvist

Om ett inkassokrav av gäldenären anses vara felaktigt kan det bestridas, det vill säga man informerar fordringsägaren om felaktigheten. Inkassobolaget har då ingen rätt att driva in pengarna via Kronofogden, utan måste då välja mellan att avskriva skulden eller låta en domstol avgöra målet (varvid såklart extra kostnader i form av rättegångskostnader uppstår för den förlorande parten).

Har en gäldenär några invändningar bör man alltid vända sig direkt till inkassoföretaget med sitt bestridande.

Att invända mot inkassokravet för att man inte kan betala är inte en invändning mot skulden i sig. Då är det bättre för gäldenären att lämna sitt förslag till uppgörelse (amorteringsplan) så att inkassoföretaget/borgenären kan ta ställning till detta. På så sätt undviker gäldenären att ett rättegångsförfarande inleds med onödiga kostnader som följd.

Träffas uppgörelse/amorteringsplan undviker man även risken att få en betalningsanmärkning, detta under förutsättning att planen fullföljes/betalas, på det sätt man avtalat om. Inkassoföretaget har rätt att debitera en uppläggningsavgift vid upprättande av amorteringsplan (även denna avgift regleras i Inkassolagen).

Tillstånd från Datainspektionen

Det förekommer med jämna mellanrum företag som utövar inkasso för sina klienters fordringar utan att ha tillstånd för det från Datainspektionen i enlighet med att utöva verksamheten. Kontrollera vilka företag som har tillstånd för inkasso i Sverige: Datainspektionens gällande inkassotillstånd/. Företag får dock handha sina egna inkassoärenden utan tillstånd, under förutsättning att bestämmelserna i inkassolagen följs.

Källa: Wikipedia

Kategorier
Bra att veta Integritet Personer

Skyddade personuppgifter, vad innebär det?

Skyddade personuppgifter

Personen med någon form av skyddade personuppgifter eller där informationen är dold på annat sätt visas ej på merinfo.se.

Följande information om skyddade personuppgifter är hämtad från Skatteverket.se:

Om du är utsatt för ett allvarligt och konkret hot kan du ansöka om skyddade personuppgifter hos oss. Exempel på sådana fall kan vara att du utsatts för våld, hot om våld, förföljelse eller andra trakasserier.

Det finns tre typer av skyddade personuppgifter eller skyddad identitet som man också kan säga: sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Här beskriver vi kort vad de innebär och du kan sedan läsa mer i rubrikerna till vänster.

Sekretessmarkering

Folkbokföringsuppgifter, till exempel personnummer, namn och adress, är normalt offentliga. Detta innebär att var och en har rätt att få ta del av dessa uppgifter. I vissa fall kan du få dina personuppgifter skyddade genom att en markering för särskild sekretessprövning (sekretessmarkering) förs in i folkbokföringssystemet (jfr 22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Då måste varje myndighet noga pröva ditt enskilda fall innan de lämnar ut dina uppgifter om någon begär det. Det är alltså ingen absolut sekretess.

Kvarskrivning

Om det finns särskilda skäl kan du enligt 16 § folkbokföringslagen även få bli ”kvarskriven” på den gamla orten när du flyttar. Som adress i registret anges i sådana fall adressen till skattekontoret på din gamla ort. Den faktiska adressen förvaras manuellt på Skatteverket.

Fördelen är då att den nya adressen aldrig registreras i folkbokföringen och därmed inte heller sprids till andra myndigheter. Det medför ändå ett visst besvär eftersom många typer av samhällsservice är knutna till den ort där du är folkbokförd, till exempel sjukvård, dagisplats, skolgång, bostadsbidrag, kommunalskatt och rösträtt.

Fingerade personuppgifter

Om du är utsatt för särskilt allvarlig brottslighet och hotas till liv, hälsa eller frihet kan du få fingerade personuppgifter eller så kallad ny identitet. Det innebär att du får nya identitetsuppgifter, till exempel ett nytt namn och nytt personnummer. Du ansöker om fingerade personuppgifter hos Rikskriminalpolisen.

Överföring av personuppgifter till andra register

Det är bra att veta att din sekretessmarkering och kvarskrivning automatiskt överförs till de flesta myndigheter, kommuner, landsting och SPAR (som lämnar ut adresser till bland annat banker och försäkringsbolag) via vårt folkbokföringssystem. Det innebär att de ser sekretessmarkeringen och ska alltid göra en noggrann prövning innan dina uppgifter möjligen lämnas ut.

Dessa myndigheter och organisationer får automatiskt reda på att du har skyddade personuppgifter:

  • Centrala studiestödsnämnden
  • Försäkringskassan
  • Kriminalvården
  • Lantmäteriet
  • Migrationsverket
  • Rikspolisstyrelsen
  • Skatteverket
  • Statens person- och adressregisternämnd, SPAR (som skickar uppgifter till bland andra banker och försäkringsbolag)
  • Statens tjänstepensionsverk
  • Statistiska centralbyrån
  • Svenska kyrkan
  • Valmyndigheten
  • Transportstyrelsen

Uppgiften om sekretessmarkering når dessa myndigheter inom en vecka efter det att sekretessmarkeringen registrerats:

  • Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
  • Kommunernas olika förvaltningar
  • Landstingens sjukvårdsförvaltningar (några landsting har daglig uppdatering)

Hantering av skyddade uppgifter hos andra myndigheter

Varje myndighet är ansvarig för sina egna personregister. Det innebär att det är myndigheten själv som bestämmer vad som ska presenteras för sina handläggare och utåt. Det finns alltså ingen övergripande policy för hur myndigheter ska behandla uppgifter om till exempel sekretessmarkerade personer.

Du bör därför själv kontakta andra myndigheter och organisationer för att förklara behovet av sekretesskydd och för att komma överens om hur kontakter ska skötas. Det gäller exempelvis Telia, Posten, banker, finansbolag, försäkringsbolag, postorderföretag och föreningar. En del företag kanske inte ens känner till att du har fått sekretess i folkbokföringen.

Tänk på att varje gång du lämnar en adressuppgift till ett företag, bokklubb, bibliotek med mera minskar skyddet.

Kontakta gärna respektive myndighet om du har frågor om hur de hanterar sekretessmarkeringar. SPAR (som skickar uppgifter till bland annat banker och försäkringsbolag) når du på telefon 08-738 50 00.

Hur kan man nå dig med post?

Skatteverket kan, i stället för att lämna ut din adressuppgift, åta sig att vidarebefordra post till dig.

I samband med att sekretessmarkering införs får du information om hur postförmedlingen ska hanteras. Du kan också läsa mer under rubriken Postförmedling här till vänster.

Kategorier
Bra att veta Personer Skulder och anmärkningar

Löneutmätning – Hur mycket får du behålla?

Löneutmätning

Om du inte kan betala dina skulder kan Kronofogden utmäta din lön. Du blir då föremål för löneutmätning. Det innebär att en del av din lön dras av för att betala dina skulder.

Det finns flera saker som påverkar hur stor en löneutmätning kan bli. I Kronofogdens utredning tar de hänsyn till:

  • hur stora inkomster du och övriga i hushållet har
  • om det finns barn i hushållet
  • vilka kostnader ni har för t.ex. bostad och barnomsorg

Hur mycket får du behålla?

För att klara din försörjning är du alltid garanterad att behålla ett visst belopp, det kallas för ditt förbehållsbelopp. Det består av ett normalbelopp som ska täcka dina allmänna levnadskostnader och din bostadskostnad. Du kan även få tillägg för barnomsorg, arbetsresor med mera.

Normalbeloppet förändras varje år i takt med konsumentprisindex. Aktuellt normalbelopp publiceras varje år i Kronofogdemyndighetens föreskrifter om bestämmande av förbehållsbelopp m.m. För 2013 är det.

  • 4 683 kronor för en ensamstående vuxen
  • 7 736 kronor för sammanlevande makar eller sambos
  • 2 485 kronor för barn till och med 6 år
  • 2 860 kronor för barn 7 år eller äldre

När Kronofogden gör en utredning skickas blanketten ”Redogörelse för inkomstförhållande” till dig. Där kan du lämna uppgifter om din ekonomi och levnadsförhållanden.

Det är mycket viktigt att du lämnar uppgifterna för att beräkningen ska bli rätt. Om du väljer att inte lämna uppgifterna kan det innebära att för högt belopp utmäts och att du därför får behålla för lite pengar till din försörjning. Det är också viktigt att du meddelar oss om dina förhållanden ändras, så beslutet är rätt.

Om du är gift eller sammanboende kommer vi att ta hänsyn till din partners inkomster och vissa utgifter. På så sätt kan din löneutmätning påverka din partner men löneutmätning kan aldrig ske i din partners inkomst för dina skulder.

Kronofogden kontaktar också din arbetsgivare, Försäkringskassan, a-kassan med flera för att få veta vad du har i lön, sjuk- och föräldrapenning, pension, arbetslöshetsersättning eller aktivitetsbidrag.

En löneutmätning kan pågå så länge skulden finns kvar och du har inkomster som går att utmäta.

Kronofogden fördelar det vi utmätt till dem du är skyldig pengar, i proportion till respektive skulds storlek. Vissa skulder har dock högre prioritet än andra, t.ex. underhållsbidrag, skatter och böter.

Om du får en ny skuld som hamnar hos Kronofogden under den tid en utmätning pågår, läggs den nya skulden till de andra. Ditt förbehållsbelopp (det du får behålla) påverkas inte. Inte heller utmätningsbeloppet.

Detta ingår i normalbeloppet

Normalbeloppet är tänkt att användas för allmänna levnadskostnader. Till det räknas kostnader för mat, kläder, hygienartiklar, hushållsel, telefon, försäkringar, fackföreningsavgifter, normala tandläkarbesök, tv-avgift, tidningar m.m.

Tillägg till normalbeloppet i vissa fall:

Det finns vissa kostnader som Kronofogden kan ta hänsyn till särskilt genom ett tillägg till normalbeloppet. Det kan tex. vara:

  • Familjens kostnader för medicin och läkarbesök. Tillägg kan endast göras upp till högkostnadsskyddet. Sjukdomsrelaterade kostnader som inte omfattas av högkostnadsskyddet kräver läkarintyg. Alternativmedicin ingår inte.
  • Kostnader för resor till och från arbetet.
  • Kostnader för barnsomsorg.
  • Underhållsbidrag som du betalar direkt till den andre föräldern eller till barnet om det är över 18 år.
  • Vissa kostnader för specialkost. En förutsättning är att du kan visa läkarintyg.
  • Kostnad för glasögon. En förutsättning är att du kan visa intyg och kostnadsförslag.
  • Kostnader för omfattande tandvård. En förutsättning är att du innan behandlingen inleds kan visa ett intyg från tandläkaren om att behandlingen är nödvändig, den totala kostnaden och vilken andel du själv ska betala, hur du ska betala, att behandlingen är det billigaste alternativet, om det finns flera.

Hör av dig till Kronofogden om du har utgifter som du tror kan påverka förbehållsbeloppet. Du måste kunna motivera dina kostnader och ofta också visa att du har haft dem.

Detta ingår i bostadskostnadsdelen

  • Om du bor i hyreslägenhet är boendekostnaden din hyra och kostnaden för värme, om den inte ingår i hyran.
  • Bor du i villa eller bostadsrätt gör vi en individuell prövning. Då kan utgifter för räntor på bostadslån, uppvärmning och andra driftkostnader vara en del av boendekostnaden.
  • Det är bara vad du faktiskt betalar i boendekostnad som tas med. Det innebär att om du har bostadsbidrag eller bostadstillägg minskas boendekostnaden med det.

Anstånd med löneutmätning

Du har en viss möjlighet att få anstånd med löneutmätningen om du har särskilda skäl. Särskilda skäl kan vara om du har fått en oförutsedd kostnad i en situation som du inte själv kan påverka, t.ex. vid sjukdom eller olycksfall.

Du kan däremot inte få anstånd för extra utgifter vid jul, semester eller liknande, om inte alla, som utmätningen görs för, medger det (anstånd).

Om du anser att ett beslut är felaktigt

Om du anser att ett beslut är fel kan du begära rättelse hos Kronofogden. Om Kronofogden inte rättar beslutet eller om du direkt vill att domstol ska pröva frågan kan du överklaga beslutet. I beslutet anges hur du ska göra.

Källa: Kronofogden

Kategorier
Bra att veta Personer Skulder och anmärkningar

Utmätning – När gör Kronofogden en utmätning?

Utmätning

Utmätning betyder att Kronofogden har beslutat att något du äger, t.ex. en bil eller del av din lön, ska användas för att betala din skuld.

En utmätning följer en viss ordning, och vi försöker alltid utmäta det som är till minst skada för dig. Viss egendom går inte att utmäta, det är sånt som du behöver för ditt och eventuell familjs uppehälle. Sådan egendom kallas beneficieegendom.

Så här går en utmätning till:

  • Kronofogden utreder vilka tillgångar du har som vi kan utmäta. Det gör vi genom att t.ex. fråga olika personer, myndigheter eller företag eller genom att komma till din bostad vid en så kallad förrättning. Det vi hittar tar vi med direkt om det är fysiskt möjligt.
  • Kronofogden säljer den utmätta egendomen, antingen på auktion eller via anbud. Kronofogden kan ge någon annan uppdrag att sälja egendomen. Om det är lön som utmäts betalar arbetsgivaren in pengarna till Kronofogden.
  • Kronofogden fördelar pengarna som kommer in mellan de olika fordringsägarna.

Förutsättningar för utmätning

För att din egendom ska kunna utmätas måste följande förutsättningar vara uppfyllda:

  • Egendomen ska tillhöra dig. Om den finns i din besittning (dvs. vanligen i din bostad) förutsätter vi att du äger den om du inte kan bevisa något annat. Om egendomen finns på andra ställen måste vi bevisa att den är din.
  • Egendomen ska kunna överlåtas, alltså kunna säljas. Det får t.ex. inte finnas något testamente eller gåvobrev som förbjuder dig att sälja egendomen.
  • Egendomen ska ha ett värde. Syftet med utmätning är att den du är skyldig pengar ska få betalt. Det som ska utmätas måste därför ha ett ekonomiskt värde. Det ska bestå av pengar eller något som kan omsättas i pengar genom försäljning.
  • En ekonomisk enhet får inte brytas. Tillgångar som hör ihop får inte skiljas åt utan särskilda skäl. Anledningen är att tillgångarna ofta är värda mer tillsammans än summan av delarna om de säljs var för sig. Det är alltså inte tillåtet att utmäta enbart inombordsmotorn i en motorbåt, även om motorns värde i och för sig täcker skulden. Detsamma gäller t.ex. hjulen på en bil.
  • Överskottet ska vara försvarligt. Utmätningen ska ge ett försvarligt (rimligt) överskott till den du är skyldig pengar när Kronofogdens kostnader för försäljningen är avdragna.

Vad Kronofogden inte utmäter (beneficieegendom)

Viss egendom kan Kronofogden inte utmäta, t.ex. för att du eller din familj anses behöva den för att klara ert uppehälle. Sådan egendom kallas beneficieegendom. Vad som räknas som beneficieegendom avgörs från fall till fall. En och samma typ av egendom kan alltså räknas som beneficieegendom i ett fall men inte ett annat. Det är dock vanligt att följande egendom räknas som beneficieegendom:

  • Kläder. (Dyra pälsar och liknande kan dock utmätas.)
  • Glasögon samt enklare klocka och smycken.
  • Möbler och annat som är nödvändigt för ditt hem. Vad som är nödvändigt bedöms från fall till fall. Har du t.ex. två tv-apparater kan den ena utmätas.
  • Specialutrustning p.g.a. handikapp.
  • Musikinstrument som dina barn använder för musikstudier.

Utmätning av bostad

Kronofogden försöker i det längsta undvika att utmäta din bostad (bostadsrätt eller fastighet), men i vissa fall är vi tvungna att göra det för att din skuld ska kunna betalas – även om skulden är liten.

En förutsättning för att vi ska utmäta din bostad är att en försäljning ger vinst efter att alla omkostnader för försäljningen är betalda. Det finns däremot inga regler för hur stor skulden måste vara för att vi ska utmäta bostaden.

Om vi inte kan sälja utmätt egendom

Om den utmätta egendomen inte går att sälja och skulden är kvar gör Kronofogden normalfallet ett nytt försök att sälja. Om försäljningen misslyckas igen upphävs utmätningen, dvs. du får tillbaka din egendom.

Om du anser att ett beslut är felaktigt

Om du anser att ett beslut är fel kan du begära rättelse hos Kronofogden. Om Kronofogden inte rättar beslutet eller om du direkt vill att domstol ska pröva frågan kan du överklaga beslutet. I beslutet anges hur du ska göra.

Om din make eller sambo har skulder hos Kronofogden

Om din sambo eller make har skulder hos Kronofogden anses han eller hon äga det som finns i er gemensamma bostad. Det betyder att allt som finns i er gemensamma bostad kan utmätas, om du inte på något sätt kan bevisa att det är ditt.

Om du bor ihop med någon som har skulder hos Kronofogden tar du inte över någon av den personens skulder. De kan dock ändå påverka din ekonomi eftersom din inkomst och dina kostnader ju är en del av hushållets. När vi beräknar vilket belopp vi kan utmäta av din makes eller sambos lön ingår därför dina uppgifter i beräkningen.

Om ni äger en fastighet tillsammans kan Kronofogden besluta att din makes eller sambos andel i fastigheten ska utmätas. I så fall beslutas vanligen att hela fastigheten ska säljas. Vid försäljningen får du de pengar som kommer från din andel.

Kategorier
Bra att veta Personer Skulder och anmärkningar

Föreläggande – Vad innebär ett föreläggande?

Föreläggande

Om du har fått ett föreläggande eller som det också kallas, betalningsföreläggande kan det handla om två saker: antingen ett krav på betalning eller handräckning (att du ska göra något). Ibland kan det röra sig om båda sakerna.

Föreläggande om betalning

Den som har en fordran mot någon kan ansöka om betalningsföreläggande. Den som skickar in ansökan vill få fastslaget att du har en skuld till sökanden.

Kronofogdens uppgift är inte att ta ställning till om kravet är riktigt utan att se till att du tar del av kravet och sedan fastställa kravet om du varken betalar eller invänder (bestrider) mot det.

Skriv under delgivningskvittot

Kronofogden skickar ut ett brev, ett föreläggande, med information om kravet tillsammans med ett delgivningskvitto. Det är viktigt att du skriver på delgivningskvittot och skickar tillbaka det till Kronofogden. Underskriften är endast ett bevis på att du mottagit brevet. Skriv därför under oberoende av din inställning till kravet. Om delgivningskvittot inte skickas in kan Kronofogden söka upp dig personligen för att få föreläggandet underskrivet.

Förklaringstid

När du skrivit på delgivningskvittot har du en viss tid, en s.k. förklaringstid, på dig att åtgärda kravet eller bestrida om du tycker att kravet är felaktigt. Det framgår i brevet hur lång förklaringstiden är (vanligen 10 dagar).

Om du vill betala men inte kan betala hela beloppet

Ett betalningsföreläggande ska inte betalas till Kronofogden utan till sökanden eller dess ombud om sådan finns. Kronofogden kan därför inte godkänna delbetalningar, frysa räntan eller på annat sätt besluta om skulden utan det är sökanden/ombudet som du måste kontakta. Om ni kommer överens om en avbetalningsplan kan sökanden/ombudet återkalla ärendet, dvs. ta tillbaka sin ansökan. Det är sökanden som avgör om de vill återkalla ärendet trots att det inte är fullt betalt.

Vad händer om du inte gör något alls?

Om du inte betalar, bestrider eller om sökanden inte återkallar ansökningen inom förklaringstiden kommer Kronofogden att meddela ett utslag. Det innebär att Kronofogden fastställer att skulden finns och du är skyldig att direkt betala den. Ett utslag kan jämföras med en dom.

Om du anser att utslaget är fel kan du ansöka om återvinning av utslaget, dvs. att det ska omprövas av domstol. Du måste i så fall ansöka om det skriftligt inom en månad från utslagets datum. Om du förlorar i domstolen kan du bli skyldig att betala sökandens rättegångskostnader.

Sökanden kan välja att direkt begära Kronofogdens hjälp att driva in skulden (ansöka om verkställighet) I vissa fall väljer sökande/ombudet att begära verkställighet senare. Om ärendet går vidare för verkställighet tillkommer ytterligare kostnader, som du kan komma att få betala.

Betalningsanmärkning

Ett utslag kan ge en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen. En betalningsanmärkning är en anteckning hos kreditupplysningsföretagen om att du inte har skött dina betalningar. Det är alltså inte Kronofogden som ger en betalningsanmärkning.

Föreläggande om vanlig handräckning

Den som har ett krav på någon att denne ska göra något (exempelvis överlämna en viss sak, beredande av tillträde eller ta bort något) kan ansöka om handräckning hos Kronofogden. Den som skickar in ansökan vill få fastslaget att du är skyldig att göra en viss sak.

Kronofogdens uppgift är inte att ta ställning till om kravet är riktigt utan att se till att du tar del av kravet och sedan fastställa det om du varken gör det som begärs eller bestrider det.

Skriv under delgivningskvittot

Kronofogden skickar ut ett brev, ett föreläggande, med information om kravet tillsammans med ett delgivningskvitto.
Det är viktigt att du skriver på delgivningskvittot och skickar tillbaka det till Kronofogden. Skriv under oberoende av din inställning till kravet. Underskriften är endast ett bevis på att du mottagit brevet och innebär inte att du på något sätt tagit ställning till kravet. Om delgivningskvittot inte skickas in kan Kronofogden söka upp dig personligen för att få föreläggandet underskrivet.

Förklaringstid

När du skrivit på delgivningskvittot har du en viss tid, en s.k. förklaringstid, på dig att åtgärda kravet eller bestrida om du tycker att kravet är felaktigt. Det framgår i brevet hur lång förklaringstiden är (vanligen 10 dagar).

Göra det som begärs

Om du gör det som begärs under förklaringstiden bör du skriftligen meddela Kronofogden att du har gjort det.

Kronofogden kan inte godkänna att du får uppskov utan det är sökanden/ombudet som du måste kontakta. Om ni kommer överens måste du be sökanden/ombudet att ta tillbaka sin ansökan, annars kommer Kronofogden att meddela ett utslag.

Vad händer om du inte gör något alls?

Om du inte bestrider eller om sökanden inte återkallar ansökningen inom förklaringstiden kommer Kronofogden att meddela ett utslag. Det innebär att Kronofogden fastställer att du är skyldig att göra det som krävts. Ett utslag kan jämföras med en dom.

Om du anser att utslaget är fel kan du ansöka om återvinning av utslaget, dvs. att det ska omprövas av domstol. Du måste i så fall ansöka om det skriftligt inom en månad från utslagets datum. Om du förlorar i domstolen kan du bli skyldig att betala sökandens rättegångskostnader.

Sökanden kan välja att direkt begära Kronofogdens hjälp att med handräckningen (ansöka om verkställighet) I vissa fall väljer sökande/ombudet att begära verkställighet senare. Om ärendet går vidare för verkställighet tillkommer ytterligare kostnader, som du kan komma att få betala.

Betalningsanmärkning

Ett utslag kan ge en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen. En betalningsanmärkning är en anteckning hos kreditupplysningsföretagen om att du inte har skött dina åtaganden. Det är alltså inte Kronofogden som ger en betalningsanmärkning.